Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de läs- och skrivutvecklingsmetoder som de använder i sitt arbete. Våra frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna med läs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssätt? Vilka teoretiska utgångspunkter har metoderna? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare år i Kronobergslän. Studiens resultat visade att pedagogerna använder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera på grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehållet, läraren, föräldrarna, betygen eller kompisarna som bestämmer om eleverna är fysiskt aktiva eller inte? Den här studien undersöker vad som motiverar både de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lärare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig på 49 ifyllda enkäter av både killar och tjejer från grundskolans senare år samt tre intervjuer med behöriga lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det är roligt, de mår bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de får mer möjlighet att påverka lektionsinnehållet och ett varierat utbud av aktiviteter.

Forskning har visat att godkända elevtexter ofta underkänns av objektiva bedömare. En allmän uppfattning är även att lärare ofta tenderar ge otydliga kommentarer i elevtexter, vilka inte preciserar elevens utvecklingsområden. Vårt syfte var mot denna bakgrund att undersöka om en grammatikanalys kunde fungera som bedömningsunderlag och att analysen kunde precisera textens styrkor och svagheter. Genom ett samarbete med två skolor samlade vi, under höstterminen 2011, in och analyserade totalt tio betygsatta elevtexter från elever i årskurs nio. I vår grammatikanalys analyserade vi elevtexternas nominalkvot, nominalfraser, fundament, bisatser och satsförkortningar.

Dagens energimålsättningar innebär ökad energitillförsel från förnybara energikällor vilket leder till en allt växande efterfrågan på mark. I en allt hårdnande konkurrens om markområdena tätnar intressekonflikterna i fysisk markplanläggning. Energipolitiska målsättningar fungerar även som incitament för den fysiska markplaneringen och kan därigenom få en avgö- rande betydelse vid eventuella intressekonflikter. De regler som stödjer en ändamålsenlig markplanering är utformade för att bemöta en mängd olika förutsättningar och markrättsliga konflikter. Syftet med denna uppsats är att utreda de juridiska förutsättningarna för energiskogsodling (Salix).

En biologisk tork produktutvecklades inom detta examensarbete. Uppdraget innefattade dels skapande av ett utmatningssystem till restprodukter och dels en förnyad utformning av produktens gränssnitt mot människan för att öka brukbarheten. Den befintliga versionen av produkten, kallad biotork, innehöll inget utmatningssystem. Det innebär att tömningsoperationen idag måste utföras av användaren med hjälp av en separat produkt som med hjälp av luft samlar restprodukterna i en påse.Examensarbetet genomfördes på Högskolan i Skövde i samarbete med företaget Pegil Innovations AB som har sin verksamhet i Skultorp. Projektet började med att analysera den existerande torkens olika funktioner.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Den 1 juli 1990 blev det lag på att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell livsmedelshandel har ökat de senaste åren, vilket ger både positiva och negativa effekter. I positiv bemärkelse finns både sociala och ekonomiska fördelar. Tyvärr innebär det dock också att spridningen av sjukdomar i världen ökar.Hygienen på restauranger är en viktig del i verksamheten och något som borde skötas bättre än vad som görs idag. De gäster som besöker restauranger har rätt att få veta om deras mat har tillagats under former som är godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.

Inom specialpedagogiken finns ett antal olika specialpedagogiska perspektiv vars popularitet varierat över tid. Syftet med detta arbete var att ta reda på vilken specialpedagogisk princip som återspeglas i förskolan när det görs åtgärdsprogram och speciella planer förde barn som är i behov av särskilt stöd. Syftet var också att få en inblick i vilka tankar/idéer/föreställningar en förskollärare kan utgå ifrån när de skapar ett åtgärdsprogram. Jag ville få reda på om förskollärarna ser det enskilda barnet som bärare av sina svårighetereller om man istället väljer att ta sin utgångspunkt i hela barngruppen och utforma åtgärder efter det. De specialpedagogiska perspektiven som detta arbete har fokuserat på är kategoriskt och relationellt perspektiv samt de perspektiv som Nilholm (2003/2007) kallar det kompensatoriska, kritiska och dilemmaperspektiv.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen.