The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.

Världen över pågår urbaniseringen. Fler och fler människor flyttar in till städerna och det blir allt vanligare att stadsbor får sin enda kontakt med naturen genom stadens grönområden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet är det som de tillfrågade tycker är allra viktigast i ett grönområde. Förutom insekter så är fåglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsättningar, mycket beroende på en av fåglarnas utmärkande egenskaper: flygförmågan. Eftersom att fåglarna utgör en så stor del av den totala faunan som man finner i staden så spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, där besökarna kan få känslan av ?vild? natur på väg hem från jobbet eller skolan. Artantalet och arttätheten i våra städer är dock lägre än i naturen.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

Denna uppsats underso?ker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutsta?llning Ecce Homo kan fo?rsta?s i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Underso?kningen sker i tva? steg da?r Althaus-Reids kristologi fo?rst rekonstrueras utifra?n de texter i hennes fo?rfattarskap som tydligt behandlar a?mnet, varefter en serie bildanalyser go?rs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att ba?de Althaus-Reids texter och Ecce Homo inneha?ller inte en utan flera olika kristologier.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

??Denna studie unders?ker hur s?ngl?rare p? gymnasiet arbetar f?r att fr?mja elevers motivation till sj?lvst?ndigt ?vande inom s?ngundervisning med utg?ngspunkt i Self-Determination Theory (SDT). Studien inleds med en diskussion om motivationens betydelse f?r elevers utveckling och skillnaden mellan inre och yttre motivation. Bakgrunden belyser tidigare forskning kring motivation inom undervisning, vikten av ?vning och l?rarens roll i att st?dja elevens sj?lvst?ndighet.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Denna studie handlar om hur en organisationsförändring kan påverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förändring från ett värnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anställda soldater och sjömän. Syftet med uppsatsen är att undersöka om organisationsförändringen har inneburit några förändringar för individen rörande motivation, lärande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vårt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jämförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istället valt att studera individer på en lägre nivå inom Flottan. Vi har använt oss av motivation, lärande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11.Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid.

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare.

Syfte: Denna studie unders?ker hur boendepersonal inom Bostad f?rst uppfattar ochut?var sitt uppdrag, med s?rskilt fokus p? hur skadereducerande principer och?terh?mtning f?rst?s och hanteras i det klientn?ra arbetet.Teori: Materialet tolkades med st?d av Lipskys (2010) teori om frontlinjebyr?krateroch handlingsutrymme.Metod: Studien genomf?rdes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med femboendepersonal i en stad i V?stra Sverige. Materialet analyserades med tematiskanalys.Resultat: Resultaten visade att personalen f?rstod sitt uppdrag som i grunden relationellt,och att relationen till klienten utgjorde den b?rande f?ruts?ttningen f?r alltarbete. Skadereducering f?rstods inte som en avgr?nsad metod utan som ettbrett situationsbundet f?rh?llningss?tt, d?r personalen kontinuerligt v?gde klientensomedelbara behov mot l?ngsiktiga m?l och institutionella ramar.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hälsa utgöra deras enda möjlighet till att få testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta får didaktiska frågor ofta stå åt sidan när läraren ska utforma idrottsundervisningen. Istället påverkas läraren i mångt och mycket av egna intressen när han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hälsa, som idag till stor del har kommit att innehålla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter är visserligen populära hos de flesta av dagens elever men det finns också ett fåtal elever som är missnöjda över att dessa utgör en så pass stor del av innehållet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lärare kan arbeta för att påverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers inställning till idrott och hälsa.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.