Sök:

Sökresultat:

1011 Uppsatser om Varierat lärande - Sida 36 av 68

FrÄn piska till morot? : En studie av den svenska Försvarsmaktens övergÄng frÄn plikt till frivillighet

Denna studie handlar om hur en organisationsförÀndring kan pÄverka individens situation. Vi har studerat Försvarsmakten och dess förÀndring frÄn ett vÀrnpliktsförsvar till ett yrkesförsvar med anstÀllda soldater och sjömÀn. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om organisationsförÀndringen har inneburit nÄgra förÀndringar för individen rörande motivation, lÀrande och organisationskultur. Vi vill inte generalisera vÄrt resultat till hela Försvarsmakten eller göra en jÀmförelse mellan Försvarsmaktens olika vapenslag, utan vi har istÀllet valt att studera individer pÄ en lÀgre nivÄ inom Flottan. Vi har anvÀnt oss av motivation, lÀrande och organisationskultur som ett teoretiskt ramverk för studien.

MÄleri

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.

Elevers attityder till naturvetenskaplig undervisning : en intervjustudi med elever i Är 9

Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lÀra naturvetenskap i skolan med stigande Älder och varför vÀljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga omrÄdet? Detta Àr en problematik vi stÀlldes inför under vÄr lÀrarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och pÄ vilka sÀtt kan dessa attityder förbÀttras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna sjÀlva anser pÄverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förÀndras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa Àmnen.

FÄglar i staden : deras behov och hur man tillgodoser dessa

VÀrlden över pÄgÄr urbaniseringen. Fler och fler mÀnniskor flyttar in till stÀderna och det blir allt vanligare att stadsbor fÄr sin enda kontakt med naturen genom stadens grönomrÄden. En undersökning gjord i Malmö visar att djurlivet Àr det som de tillfrÄgade tycker Àr allra viktigast i ett grönomrÄde. Förutom insekter sÄ Àr fÄglar den djurgrupp som snabbast kunnat anpassa sig till stadens olika förutsÀttningar, mycket beroende pÄ en av fÄglarnas utmÀrkande egenskaper: flygförmÄgan. Eftersom att fÄglarna utgör en sÄ stor del av den totala faunan som man finner i staden sÄ spelar de en stor roll i att skapa naturlika miljöer, dÀr besökarna kan fÄ kÀnslan av ?vild? natur pÄ vÀg hem frÄn jobbet eller skolan. Artantalet och arttÀtheten i vÄra stÀder Àr dock lÀgre Àn i naturen.

Sjuksk?terskors attityder till patienter med substansbrukssyndrom : En litteratur?versikt

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

SömnbesvÀr : Hur sjuksköterskans omvÄrdnadshandling kan lindra sömnbesvÀr

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Vilken svenska? : En jÀmförande analys av kursplaner i svenska under de senaste femtio Ären

I denna studie analyseras vilken Ă€mnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan Ă„r 1962 och 2011. Detta görs genom tvĂ„ separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrĂ„n utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgĂ„r istĂ€llet frĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningarna svenska som fĂ€rdighetsĂ€mne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsĂ€mne, svenska som erfarenhetspedagogiskt Ă€mne samt svenska som personlig utveckling.Analysen visar hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet förĂ€ndrats över tid dĂ„ utvecklingen inom utbildningsfilosofier gĂ„tt frĂ„n en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk Ă€mnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lpo 94 och slutligen Ă„ter till en progressivistisk syn pĂ„ svenskĂ€mnet i Lgr 11. Analysen utifrĂ„n svenskĂ€mnesuppfattningar visar hur Ă€mnessynen gĂ„tt frĂ„n att handla frĂ€mst om ett fĂ€rdighetsĂ€mne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 80, via en jĂ€mn blandning av Ă€mnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt Ă€mne i Lgr 11.Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltsĂ„ varierat kraftigt över tid.

"Det Àr ju inte sÄ att jag bara pluggar lÀkare för att vara snÀll" : En studie om lÀkarstudenters meningskapande kring sina val av utbildning

Studien syftar undersöka vad individer, frÄn lÀn dÀr statistik visar fÀrre som vÀljer studier pÄ högre nivÄ Àn övriga lÀn, anser vara meningsfullt för deras val att studera lÀkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nÀmnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio lÀkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har anvÀnts för att förstÄ det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran frÄn omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till lÀkare.

Ledarskap inom bioteknikbranschen : En ja?mfo?rande fallstudie om arbetet med att skapa en kreativ arbetsmiljo?

Innovation Àr i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap Àr en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belÀgg för att samtliga faktorer pÄverkar kreativiteten pÄ arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna frÀmjar eller hÀmmar kreativiteten.

Att skapa intresse i Àmnet idrott och hÀlsa: en studie om
fysiskt inaktiva grundskoleelever

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hÀlsa utgöra deras enda möjlighet till att fÄ testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta fÄr didaktiska frÄgor ofta stÄ Ät sidan nÀr lÀraren ska utforma idrottsundervisningen. IstÀllet pÄverkas lÀraren i mÄngt och mycket av egna intressen nÀr han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hÀlsa, som idag till stor del har kommit att innehÄlla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter Àr visserligen populÀra hos de flesta av dagens elever men det finns ocksÄ ett fÄtal elever som Àr missnöjda över att dessa utgör en sÄ pass stor del av innehÄllet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lÀrare kan arbeta för att pÄverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers instÀllning till idrott och hÀlsa.

Att skapa intresse i Àmnet idrott och hÀlsa: en studie om fysiskt inaktiva grundskoleelever

För fysiskt inaktiva elever kan undervisningen i idrott och hÀlsa utgöra deras enda möjlighet till att fÄ testa olika idrottsliga aktiviteter. Trots detta fÄr didaktiska frÄgor ofta stÄ Ät sidan nÀr lÀraren ska utforma idrottsundervisningen. IstÀllet pÄverkas lÀraren i mÄngt och mycket av egna intressen nÀr han/hon idag ska planera lektionerna i idrott och hÀlsa, som idag till stor del har kommit att innehÄlla olika bollaktiviteter. Bollaktiviteter Àr visserligen populÀra hos de flesta av dagens elever men det finns ocksÄ ett fÄtal elever som Àr missnöjda över att dessa utgör en sÄ pass stor del av innehÄllet. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur vi som blivande lÀrare kan arbeta för att pÄverka fysiskt inaktiva och ointresserade grundskoleelevers instÀllning till idrott och hÀlsa.

Implementering- lÀttare sagt Àn gjort : En studie om vad som hindrar eller möjliggör en god implementering

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

Variationer i svensk verbböjning : En korpusundersökning

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska sprÄket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för sprÄk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation frÄn första hÀlften av 1800-talet till vÄra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor frÄn skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, Àldre och yngre romaner samt dagstidningar frÄn 1965?2004. De Àldre romanerna Àr skrivna frÄn första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av SprÄkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Heart of hockey - vi ger oss aldrig : En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet

Titel: Heart of hockey ? vi ger oss aldrig. En kvalitativ studie om tva? hockeyorganisationers kommunikation kring va?lgo?renhet.Fo?rfattare: Johanna Alba, Erika Skogsberg, Johanna Grundberg Kurs, termin och a?r: Vetenskaplig rapport, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 10.565 stycken.Problemformulering och syfte: Syftet a?r att beskriva hur tva? olika hockeyklubbar kommunicerar sina aktiviteter fo?r va?lgo?rande a?ndama?l via sociala medier och pa? sina hemsidor. Syftet specificeras genom fo?ljande fra?gesta?llningar;Skiljer sig de olika klubbarnas kommunikation a?t? Pa? vilket sa?tt i sa? fall?Vad a?r det fo?r skillnader och/eller likheter mellan de olika forumen?Metod och material: Kvalitativ textanalys.Huvudresultat: Vi kom fram till att Fro?lunda och MODO kommunicerade va?ldigt lika i sociala medier.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->