Sökresultat:
715 Uppsatser om Varierat arbets-och undervisningssätt - Sida 29 av 48
Unga (arbets)sökande : En kvalitativ studie av arbetssökande ungdomar. Hur bakgrund och identitet pÄverkar ungas möjligheter och livsvillkor.
Ărebro UniversityDepartment of Social SciencesSociology and social psychology, Continuation course, 61-90 p.Essay 15 p, Spring -08.Title: ?Youth (work)seekers?Author: Karolina LindellAbstractThis essay focuses on young people?s social background when they apply for their first job. I have interviewed four young people from a small town in Sweden, to see how social background and identity affects their vital conditions in general. I?m interested understanding the relationship between structure and agency.
SprÄkande gÄr före sprÄkbehÀrskning- En kvalitativ studie av tvÄsprÄkighetens villkor hos tvÄsprÄkiga elever och deras omgivning
Detta examensarbete behandlar Àmnet tvÄsprÄkighet huvudsakligen utifrÄn nÄgra elevers erfarenheter och perspektiv. Vad möter de för svÄrigheter i behÀrskningen av sitt hemsprÄk? Vad har de för mÄl med sin sprÄkanvÀndning? Hur stÄr detta i relation till skolans mÄl? Teorier om sprÄk och tÀnkande, delvis i ett tvÄsprÄkighetsperpektiv, samt studier av tvÄsprÄkighetens ramar i svensk skola har legat till grund för min analys av de svar som eleverna, deras mödrar och tvÄ svensklÀrare givit mig under mina kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att det finns en klyfta mellan elevernas tvÄsprÄkiga verklighet och de yttre omstÀndigheter som skolan stÀller sina elever inför i form av stöd för tvÄsprÄkigheten men Àven nÀr det gÀller förstÄelse för hemsprÄkets svÄrigheter, plats och roll i elevernas liv. Detta leder mig till slutsatsen att om de pedagogiskt ansvariga pÄ alla nivÄer pÄ allvar ska jobba utifrÄn idén att ett rikt och varierat hemsprÄk Àr vÀrdefullt i vÄrt samhÀlle, dÄ mÄste mer resurser tillsÀttas och förstÄelsen för olika sprÄkgruppers specifika villkor mÄste öka.
Trivsel pÄ Fritidshem - En intervjustudie
MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ăngens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.
Trivsel pÄ fritidshem: en intervjustudie
MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ăngens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.
VaxholmsmÄlet: en utveckling mot social dumpning?
Konflikten mellan det lettiska bolaget Laval och de fackliga organisationer Byggnads och Elektrikerförbundet aktualiserade en rÀttslig problematik som har sitt ursprung i en tidigare dom, kallad Lex Britannia. Konfliktens kÀrnfrÄga, stridsÄtgÀrdernas legalitet kom att stÀllas till sin spets dÄ det lettiska bolaget Laval un Partneri tog mÄlet till Arbetsdomstolen (AD). Laval un Partneri, som gick i konkurs pÄ grund av stridsÄtgÀrderna, menade att stridsÄtgÀrderna som vidtogs av de fackliga organisationerna stred mot artikel 49, den fria rörligheten för tjÀnster och artikel 12, diskriminering pÄ grund av nationalitet. De fackliga organisationerna menade att det lettiska bolagets villkor var orimliga och att de hade ett allmÀnt intresse att skydda genom att motverka social dumpning med alla medel inom lagens grÀnser. AD tog upp mÄlet men begÀrde senare enligt artikel 234 ett förhandsavgörande av EG-domstolen.
SprÄkvalsbyte fÀlla eller förmÄn. Varför elever i grundskolan byter sprÄkval
Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka om svagpresterande ? högpresterande, tysta ? pratiga, pojkar - flickor missgynnas av befintliga lĂ€romedel och arbets/lĂ€rosĂ€tt. Ăr det relevant att lĂ€sa sprĂ„k nĂ€r det finns verktyg som Google ?translate? och mer avancerade talsyntesprogram. Hur motiveras eleverna nĂ€r det inom 5 Ă„r berĂ€knas att alla böcker finns i en Laptop som bĂ„de kan översĂ€tta och lĂ€sa upp texten pĂ„ olika sprĂ„k och dialekter.
Fotbollsledare om styrketrÀning för barn : ? nÄr forskning ut?
Fysisk trÀning för barn har alltid varit ett kontroversiellt Àmne som berör sÄvÀl etiska och fysiologiska som medicinska frÄgor. StyrketrÀning Àr den form av trÀning som stÀller dessa frÄgor pÄ sin spets. De svenska officiella organen Idrottens ForskningsrÄd (IFR) och Riksidrottsförbundet (RF) har genom Ären lagt fram rekommendationer och riktlinjer som ska fungera som underlag vid utformning av den trÀningsverksamhet som bedrivs i idrottens föreningsliv. Eftersom forskningsrön har förÀndrats i takt med forskningsframsteg har ocksÄ rekommendationer och riktlinjer frÄn officiellt hÄll varierat över tid. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om fotbollsledare har kÀnnedom om de senaste rekommendationerna vad gÀller styrketrÀning för barn.
Om du har ett Àpple vill du dela det med mig...?: en
studie av hur lÀrare anvÀnder musik i skolans
socialiseringsarbete
Den hÀr uppsatsen fokuserar pÄ hur lÀrare kan ta hjÀlp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet Àr byggt pÄ kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som arbetar i förskoleklass (sexÄringar) respektive Ärskurs ett i grundskolan. Samtliga lÀrare anvÀnder musik i skolan, men vet inte alltid varför. NÄgot de var sÀkra pÄ var hur stor roll sÄng och musik kan spela i till exempel sprÄkinlÀrningsprocessen. Jag ville ta reda pÄ med vad och hur lÀrarna arbetar med musik, varför de anvÀnder sig av musik och vari begrÀnsningarna ligger för att anvÀnda musik i skolan.
En jÀmförande studie av olika presentationsmodeller inomÀmnet fjÀdrande konstruktionselement
Denna rapport redovisar ett examensarbete pÄ Civilingenjör och LÀrarprogrammet pÄ KTH och SU.Examensarbetets syfte Àr att öka förstÄelsen för och kartlÀgga hur olika presentationsmodelleruppfattas pÄverka intresset och möjligheten att ta till sig kunskapen om mekaniken i fjÀdrandekonstruktionselement (FKE). Tre olika presentationsmodeller har kartlagts dÀrpresentationsmodellernas kommunikativa angreppssÀtt har varierat mellan auktoritativ ochdialogisk. Presentationsmodellerna som kartlagts Àr:? Seminarie utifrÄn problembaserat lÀrande? Seminarie utifrÄn casemetodiken? Auktoritativt seminarieGenom deltagande observation och intervjuer har deltagarnas uppfattningar om de olika KPM, vadavser intresse och möjlighet att ta till sig kunskap, testats och kartlagts och studiens slutsatserredovisats. Denna studie utförs inom Àmnet FKE och mÄlgruppen för presentationsmodellerna Àrvuxna personer med grundlÀggande kunskaper i mekanik.Resultatet av studien visar att möjligheten till inlÀrning och intresset ökar om det kommunikativaangreppssÀttet dialogiskt betonas.
It's un-African
Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.
Synen pÄ japanen som Den Andre : en studie av fyra svenska dagstidningars reaktioner pÄ nyheten om atombombssprÀngningarna över Hiroshima och Nagasaki
AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lÀrares arbetsrum bör utformas för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlmÄende som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel pÄ engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum sÄvÀl psykosocialt som arbetsmÀssigt. Jag har valt att bortse frÄn organisationskulturen pÄ skolorna. Mina tre frÄgestÀllningar som jag besvarar i arbetet Àr:-         Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och arbetsuppfyllnad?-         Spelar de fysiska förutsÀttningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och arbetsuppfyllnad?-         Hur anser lÀrare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig pÄ 17 semistrukturerade intervjuer av lÀrare pÄ tre olika skolor, varav tvÄ Àr högstadium och en Àr gymnasieskola.
SnöÄkullor : 15 kvinnor berÀttar om nÀr de gick pÄ SnöÄ lanthushÄllsskola i Dala-JÀrna 1936-1989
I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick pÄ SnöÄ LanthushÄllsskola i Dala-JÀrna, att ta reda pÄ varför de valde att gÄ dÀr och att undersöka vad som hÀnde med eleverna senare i livet. Metoden som anvÀnts hör till den muntliga historieforskningens sÀtt att gÄ till vÀga: Under ett besök pÄ skolans 100-Ärs jubileum i september 2009 delades en enkÀt ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den Àldre generationens elever frÄn 1936-1960, mellangenerationens elever frÄn 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever frÄn 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna lÄg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushÄllsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöÄkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushÄllning för att kunna vidareutbilda sig.
Sambandet mellan syreupptagningsförmÄga och upplevd arbetskapacitet hos kontorsarbetare: En kvantitativ studie
Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. SyreupptagningsförmĂ„gan förbĂ€ttras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. MĂ€n bör ha en syreupptagningsförmĂ„ga ?35 ml O2/kg kvĂmin och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kvĂmin för att minska risken för ohĂ€lsa och död i förtid. Samma vĂ€rden gĂ€ller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.
Ansvar, Göteborgs Stad och EU.
Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.
MÀtt pÄ fett? - Upplevda fördelar och svÄrigheter med Low Carb High Fat
LÄgkolhydratkost har funnits sedan 1921 och formulerades som en behandling för epilepsi. Under Ären har populariteten för lÄgkolhydratkost varierat, men har pÄ senare Är ökat. I Sverige har föresprÄkare fÄtt publicitet i samband med kosten Low Carb High Fat (LCHF), som innefattar en hög andel fett och en lÄg andel kolhydrater. De kostrÄd som LCHF föresprÄkar stÄr i motsats till de rÄdande kostrekommendationerna i Sverige. Den mat som föredras Àr individuell och det finns mÄnga dieter att vÀlja mellan.