Sök:

Sökresultat:

715 Uppsatser om Varierat arbets-och undervisningssätt - Sida 30 av 48

Harmonier för jazzgitarr

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla ackordspel pÄ jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillÀmpas. Den frÄgestÀllning jag har valt att arbeta utifrÄn Àr sÄledes:Vad finns det för strategier att utveckla ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillÀmpas i praktiken?Till min hjÀlp har jag tagit litteratur och material frÄn jazzgitarrister som Àr vÀlkÀnda inom detta omrÄde, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har ocksÄ anvÀnt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhÄllningssÀtt som finns inom konstnÀrlig forskning har jag utformat den metod jag har anvÀnt mig av efter följande tre steg:1. 2.

Arbetslöshet och arbetssökande bland ungdomar

Vi befinner oss idag i en tid med hög ungdomsarbetslöshet. Arbetsmarknaden för unga har förÀndrats och deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden har senarelagts. Till viss del handlar det om att ungdomar befinner sig i utbildningssystemet lÀngre men Àven arbetslösheten bland unga har stigit. Det har gjort att arbetslöshet bland ungdomar ofta har hamnat i fokus i den politiska debatten. I debatten har förslag pÄ hur situationen kan förÀndras diskuterats, de största förslagen Àr utbildning, praktik och sÀnkta arbetsgivaravgifter.

Var det vÀrt det?

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

FriÄr - av vilken anledning? : Kopplingar mellan anledningar till friÄr och livsformerna

Undersökningens syfte Àr att se vilka anledningar individen har till att vÀlja friÄr och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har ocksÄ varit att se individens upplevelse av friÄret och vad de anvÀnt friÄret till. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex friÄrslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friÄret och tiden före det.FriÄr Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd med mÄlsÀttning att ge arbetstagare en lÀngre ledighet frÄn sitt arbete. Arbetslösa fÄr samtidigt en chans att komma in pÄ arbetsmarknaden.

Utlösande faktorer för innovationsarbete : En studie av IT-företag

Innovationer i ett företag Àr en komplex process men konsensus frÄn forskarvÀrlden Àr att innovation Àr nödvÀndigt för ett företag ska visa fortsatt tillvÀxt. DÀrför Àr det av stor betydelse att förstÄ hur ett företag strukturerar sitt arbete med innovationer och vilka utlösande faktorer som pÄverkar detta arbete. Aktuell litteratur inom omrÄdet uppmanar till mer forskning för att öka förstÄelsen för innovationsarbetet och de pÄverkande faktorerna. Denna studie har som syfte att undersöka vilka utlösande faktorer som pÄverkat It-företags innovationsarbete samt hur innovationsarbetet har förÀndrats. Urvalsföretagen hÀrstammar alla frÄn IT-branschen, dÀr hÄrd konkurrens rÄder och kravet pÄ nytÀnkande innovationer Àr en hygienfaktor vilket gör att innovationsarbetet som möjliggör innovationer Àr ytterst viktiga. För att genomföra denna studie har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt har Ätta företag varit delaktiga i studien, författarna har intervjuat grundare eller produktÀgare/affÀrsutvecklare pÄ respektive urvalsföretag.Företagen Àr verksamma i Sverige och har medvetet valts för att varierat i storlek och Älder för att ge bredd i den insamlade empirin. Studiens teoretiska referensram berör Àmnena; utlösande faktorer samt förÀndringsprocesser inom innovationsarbetet.

Den sura glÀdjen

Surdegsbrödet har förekommit i den mÀnskliga historien sedan 7000 Är tillbaka. Populariteten har varierat men brödet har de senaste Ären frekvent synts sÄvÀl i media som i bagerier. Brödindustrin har uppmÀrksammat trenden och resultatet av den dynamiska produktutvecklingen kan ses i livsmedelsbutikernas utbud. Produktutvecklingen Àr idag konsumentinriktad och endast ett fÄtal av nylanserade livsmedelsprodukter överlever pÄ den tuffa marknaden. För att produkten ska sÀlja Àr det enligt flera forskare av största vikt att involvera konsumentens tankar och uppfattningar tidigt i produktutvecklingen Ett pÄgÄende forskningsprojekt Àr en del av statens och livsmedelsbranschens storsatsning pÄ livsmedelsforskning.

SprÄk och samtal ute och inne pÄ tvÄ I Ur och Skur förskolor

Syftet med denna studie att ge en bild av hur pedagoger pÄ tvÄ I Ur och Skur förskolor ser pÄ samt uppmÀrksammar olika sprÄk- och samtalssituationer pÄ förskolan utomhus och inomhus. FrÄgestÀllningarna innefattar pedagogernas syn pÄ förutsÀttningar för sprÄk och samtal utomhus och inomhus pÄ förskolan samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndandet av inne- och utemiljön. Fem intervjuer pÄ tvÄ I Ur och Skur förskolor har genomförts. Vidare genomfördes en observation i skogen av olika samtal, mellan barnen och mellan pedagogerna och barnen pÄ en I Ur och Skur förskola. I analysen har Vygotskijs teori om det sociala lÀrandets betydelse för sprÄket samt Deweys teori om erfarenhetens betydelse anvÀnts.I studien framkommer att pedagogerna Àr medvetna om rummets betydelse och att de anvÀnder sig av denna vetskap i arbetet med barnen.

En kartlÀggning av utvecklingen av lÀpp-, kÀk- och gomspalt-vÄrden i Sverige : frÀmst under senare hÀlften av 1900-talet

LÀpp-, kÀk- och gomspalt (LKG) Àr en medfödd missbildning. Behandling och planering av vÄrd för patienter i Sverige med denna missbildning utförs av specialistteam vid sex av landets stora sjukhus. VÄrden av personer med LKG har historiskt genomgÄtt förÀndringar. Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga hur LKG vÄrden utvecklats i Linköping och Stockholm, frÀmst under senare hÀlften av 1900-talet. Studien fokuserar pÄ kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling.En journalstudie genomfördes av 89 journaler frÄn TalvÄrdsavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus.

Tre livsstilsmagasins omslag under 60 Är : En studie om hur Damernas VÀrlds, Feminas och Veckorevyns omslag har utvecklats frÄn 1952 till 2012

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: Veckorevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.

Jakten pÄ den lönsamma hyresgÀstmixen : En studie av externa köpcentrum

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgÀstmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgÀstmix för investeraren genererar pÄ kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger pÄ lÄng sikt största möjliga vÀrdeökning pÄ handelsfastigheten. HyresgÀstmixen anses enligt mÄnga forskare vara den enskilt viktigaste pÄverkbara faktorn för ett köpcentrums framgÄng. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsÀgare skall gÄ tillvÀga för att utforma en lönsam hyresgÀstmix. Syftet med denna magisteruppsats Àr att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgÀstmix kan skapas.

Entreprenöriella förhÄllningssÀtt - ? en studie av policytexter avseende utbildning till entreprenörskap

Syfte Syftet med studien Àr att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhÀlle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frÄgor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhÀlle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation stÄr diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgÄngspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förstÄelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

UNGDOMAR I INSTITUTIONSVÅRD : En studie om vikten av ett helhetsperspektiv i behandling

Inom institutionsvÄrd för ungdomar har det visat sig vara viktigt med en kombination av teoretiskt förankrade teorier och metoder och övriga pro-sociala aktiviteter. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som tillÀmpas pÄ sÀrskilda ungdomshem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) regi samt om det finns en samstÀmmighet mellan de teorier och metoder som personalen anser tillÀmpas. Vidare var syftet att undersöka vilka aktiviteter som Àr tÀnkta att frÀmja ett positivt behandlingsutfall för ungdomarna pÄ institutionerna, samt vilka hinder och möjligheter som kan identifieras i organisationerna avseende att integrera teori, metod och behandlingsfrÀmjande aktiviteter till en terapeutisk helhet. Studien har bÄde en kvantitativ och kvalitativ metodansats dÄ en enkÀtundersökning genomförts med personal pÄ tre utvalda institutioner, vilket har kompletterats med material frÄn tvÄ projektmöten. Studiens resultat visar att personalen pÄ institutionerna Àr samstÀmmiga i sitt arbete avseende teori och metod, men att det finns vissa brister.

TvĂ„ tidningsvĂ€rldar vid Öresund. Sydsvenskan och Berlingske Tidende - en komparativ analys.

Öresundsregionen Ă€r idag en region i förĂ€ndring. De senaste Ă„ren har danska och svenska medborgare börjat arbeta, bo eller pĂ„ annat sĂ€tt vistas pĂ„ andra sidan sundet i allt högre grad. TillvĂ€xten Ă€r hög och Malmö och Köpenhamn integreras pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r ovanligt för stĂ€der lokaliserade i olika lĂ€nder. År 2004 bosatte sig fyra gĂ„nger sĂ„ mĂ„nga danskar i SkĂ„ne som under 1998 vilket innebĂ€r en ökning frĂ„n 800 till 3 200 personer per respektive Ă„r. Antalet pendlare som bor i SkĂ„ne och var dag Ă„ker över bron för att arbeta i Danmark har enligt en artikel i Dagens Nyheter ökat med 40 procent det senaste Ă„ret och enligt samma tidning förvĂ€ntas den totala pendlingen över bron om 10 Ă„r vara dubbelt sĂ„ stor om som idag.

Socialisation och stÀmpling inom HVB för ensamkommande barn : en kvalitativ studie med personal pÄ kommunala HVB

Syfte med undersökningen var att undersöka vilka socialisationsverktyg anvÀnder personalen vid kommunala HVB (Hem för vÄrd eller boende) för ensamkommande barn, samt ta reda pÄ om personalen anvÀnder makt genom att stÀmpla ensamkommande barn som avvikare. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer med personal inom fem olika kommunala HVB för ensamkommande barn. Resultatet analyserades med utgÄngspunkt i symbolisk interaktionistiskt perspektiv, socialisationsteorin, maktteori samt stÀmplingsteorin. Resultat visade att socialisationsarbetet kan i hög grad bli bÀttre pÄ att socialisera barnen pÄ ett positivt sÀtt. Fyra socialisationsverktyg identifierades: 1) riktlinjer och handlingsplaner 2) sprÄket 3) bemötandet i vardagen och personalens attityd 4) att överföra normer och vÀrderingar.

Betydande bokstÀver : Det broderade monogrammets utformning och placering mellan 1892-2007

Kvinnor har under stora delar av 1900?talet broderat monogram pÄ hemmets textilier för att skilja tillhörigheter Ät och undervika förvÀxling. Monogrammet hade Àven en prydande funktion pÄ textilierna, som broderats mer eller mindre synliga pÄ textilierna under Ären. Ordet monogram kommer frÄn grekiskans monoŽgrammos och betyder en bokstav av enbart linjer. Det broderade monogrammet bestÄr av Àgarens begynnelsebokstÀver eller det gifta parets gemensamma begynnelsebokstÀver, vilket har varierat under tiden frÄn en till fyra bokstÀver och hela namn beroende pÄ trender.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->