BakgrundEn stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.SyfteVårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.GenomförandeTidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in.

Jag har med denna uppsats försökt skapa en förståelse för avregleringen av järnvägsindustrin och dess två ingående organisatoriska fält, tågfältet och järnvägsfältet. Denna avreglering är just nu en högaktuell företeelse med tanke på följande två händelser: Tågoperatören SJ AB:s ensamrätt att utföra persontrafik på kommersiell grund på det statliga järnvägsnätet har helt nyligen upphävts, vilket innebär att det successivt kommer att bli fler tågoperatörer på det svenska järnvägsnätet.Den 1 januari år 2010 bildades ett helt nytt bolag, Infranord AB, som tidigare gick under namnet Banverket Produktion, som var en del av myndigheten Banverket.  Mot bakgrund av ovanstående har jag valt att djupare studera järnvägsfältet för att se vilka aktörer som har etablerat sig och vilka som kommer att dyka upp. Jag har även försökt förstå hur fältets aktörer, och främst då entreprenörer, nya och gamla, anpassar sig till de nya förhållandena inom fältet. Jag tycker att jag i mitt resultat och min analys har fått en mycket bra bild av hur fältets aktörer anpassar sig till de omvärldsförändringar som sker, vilka etableringshinder som kvarstår samt vilka utmaningar som väntar. Jag tycker mig ha gått i mål med min uppsats genom att jag har fått svar på mina forskningsfrågor och fått en bild av hur fältets aktörer ?tänker?.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben.

SammanfattningSyfteSyftet är att identifiera vilka faktorer som verkar vara av störst vikt när det gäller att lyckas genomföra en varaktig beteendeförändring. Betydelsen av den transteoretiska modellen som verktyg i förändringsarbete har analyserats. Hos en undersökningsgrupp eftersökes ytterligare faktorer som kan vara användbara i arbetet som hälsorådgivare, när det gäller att inspirera och motivera människor till en mer hälsosam livsstil.MetodEn kvalitativ studie med tre djupintervjuer har genomförts. Personerna är framgångsrika inom elitidrott och i viktminskningssammanhang. En sammanfattning har gjorts utefter det som framkom vara de viktigaste faktorerna för att nå en målsättning.

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

Samtida diskursiva skeenden som en ekonomisering av det kulturella fältet och en estetisering av det ekonomiska fältet kan förklara att nya samarbetsformer mellan kultur och näringsliv möjliggjorts. Samarbetena har dock ännu inte konceptualiserats. Genom att vända blicken bort från sponsringsbegreppet och istället förstå samarbetenas dynamik skapad i samarbetet per se, möjliggörs ett perspektiv, där förståelsen samarbetenas dynamik tillåts införliva social interaktion och utveckling av attityder, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Utbytesrelationen kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kunskapsutbyte och lärande.Denna studie som syftar till att förstå samarbeten mellan kultur och näringsliv har utvecklats runt två empiriska undersökningar av samarbeten som uppfattades gå bortom sponsringsbegreppet. Fallstudierna utgjordes av samarbetet mellan S-Lab, en forskningsgrupp inom Telia och realtidskonstnärerna i Splintermind samt projektet ?Hör upp Stockholmare!?, i vilket konst- och designhögskolan Konstfack samarbetade med Gallerian, ett köpcentrum i centrala Stockholm.Tillsammans med tidigare teori och utvidgad förståelse, har tolkningen av de studerade fallen inneburit en studie i syfte att förstå samarbetenas dynamik.

Problemdiskussion: Inom Service Managementforskningen betonas kundens mycket stora betydelse. Som tjänsteleverantör skall man vårda sina kundrelationer, och för att skapa en varaktig relation krävs att tjänsten som erbjuds upplevs som konkurrenskraftig och svarar till kundens förväntningar. Kundens viktiga roll som medproducent av tjänster är ett faktum inom tjänsteforskningen. Dock verkar inte samma förhållande gälla för kundens medverkan vid tjänsteutveckling, studier visar att kundens medverkan är mindre vid tjänsteutveckling än vid produktutveckling. Men hur fungerar kunddialogen? Driver kunderna tjänsteutvecklingen framåt? I vilken grad är kunden delaktig i affärsutvecklingen, är det kunden som är utgångspunkt för utvecklingen eller finns det andra faktorer som är viktigare? Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur hotellföretag involverarsina gäster i tjänsteutvecklingen.

Hållbar stadsutveckling framstår som allt viktigare för att hantera de klimatproblem som jorden står inför. Då merparten av våra städer är färdigbyggda krävs förändringar i existerade stadsdelar för att våra samhällen skall bli mer hållbara inom en rimlig framtid. För att nå en varaktig hållbarhet är det nödvändigt att de boende i områdena inkluderas i utvecklingsarbetet mot en mer hållbar stadsdel. Det är för de boende som stadsdelarna utformas och det är deras val som avgör om stadsdelen har möjlighet att utvecklas till en mer hållbar stadsdel eller inte.Detta examensarbete undersöker hur det kommunala bostadsbolaget Stockholmshem har genomfört en hållbarhetssatsning i Stockholmsförorten Hökarängen. Projektet som Stockholmshem driver heter Hållbara Hökarängen och i ett av delprojekten ges de boende i området möjlighet att engagera sig och delvis bestämma vilka frågor som Stockholmshem skall driva.

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänktes från 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. Sänkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mål om en högre varaktig sysselsättning.De flesta utvärderingar på sänkt mervärdesskatt har fokuserat på effekter i konsumentpriser. De utvärderingar som genomförts pekar alla på att övervältringen i konsumentpris har varit relativt låg, varför mervärdesskattesänkningar sällan verkar komma konsumenten till godo.En sänkt mervärdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag på konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir träffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrätt över, varför en utvärdering på endast konsumentpris är allt för begränsad och riskerar att inte fullständigt fånga reformens effekter. Denna utvärdering utökas till att omfatta effekter på sysselsättning, omsättning, produktionskostnader och investeringar.Då den här typen av reform är svårutvärderad i sin natur, på grund av bristen på kontrafaktiska utfall, tar studien fasta på att det finns gränsregioner i Sverige som är utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhålla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner (VRI) utgör ett omfattande problem. Omkring en tredjedel av alla VRI anges möjliga att förhindra och lösningen består i hygienrutiner. Undersökningar visade att följsamheten till dessa var långtifrån tillfredsställande. Syftet med denna litteraturstudie var att klargöra några tänkbara smittvägar och identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner samt se effekter av försök att öka följsamheten. Metod: Resultaten baseras på 17 vetenskapliga artiklar.

För att överleva på en konkurrensutsatt marknad väljer allt fler företag att fokusera på kärnkompetensen i verksamheten och låta utkontraktera de delar som inte hör till företagets huvudsyssla. Denna företeelse kallas outsourcing och motiven bakom detta är bland annat tids- och kostnadsreducering. Studiens syfte är att öka kunskapen om outsourcing av ekonomifunktionen i mindre företag, identifiera och analysera motiven, samt utreda eventuella negativa konsekvenser som följer av outsourcingen.För att kunna svara på studiens syfte samt uppnå djupare kunskap för ämnet studerades inledningsvis befintlig teori och därefter genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Dessa utfördes dels med tre företag som outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion samt dels med en outsourcingleverantör. Efter den genomförda undersökningen framkom i enlighet med den teoretiska referensramen att motiven för outsourcing av ekonomfunktionen utgörs av bland annat kunskaps- och tidsbrist.

I oktober år 2000 antog FNs säkerhetsråd den första resolutionen där kvinnor ses som aktörer för fred och inte bara som offer för konflikt. Eftersom 1325 är en resolution antagen i säkerhetsrådet, är den juridiskt bindande för alla FNs medlemsstater. Mitt övergripande syfte med denna uppsats är att belysa vikten av att samhällets olika nivåer, från absoluta toppnivå till gräsrotsnivå, samarbetar för att resolutioner från FNs säkerhetsråd, framförallt när det gäller så kallade mjuka frågor, skall uppmärksammas och bli framgångsrika. Mer specifikt är mitt syfte att studera effekterna av resolution 1325. För att göra detta har jag intervjuat åtta representanter för olika kvinnoorganisationer, som representerar gräsrotsnivån, sex i Stockholm och två i New York. Dessutom har jag hämtat information från dokument från FNs generalsekreterare, säkerhetsrådet och Sveriges regering, som representerar toppnivåer i samhället. För att belysa att avsaknaden av en ny resolution om kvinnor, fred och säkerhet beror på säkerhetsrådets genusblindhet, använder jag mig av ett feministiskt teoretiskt perspektiv.

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer på den svenska marknaden mångdubblats genom åren och konkurrensen mellan dem blir allt hårdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra värden som känslor och upplevelser. Därigenom har det blivit viktigt för varumärken att hitta nya sätt att differentiera sig på. Dagens varumärken kan därför övergå till att vara mer emotionellt laddade för att på bättre sätt nå ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumärkeslojalitet.För att konsumenterna på ett emotionellt plan ska lyckas särskilja ett varumärke från ett annat måste någon form av emotionell kommunikation ske. Då traditionell marknadsföring inte är inriktad på den emotionella kommunikationen krävs ett komplement till denna.

För en icke-finansiell värdepappersrörelse föreligger det en ovisshet avseende hur, när och på vilket sätt en gränsdragning mellan handel med- och förvaltning av värdepapper ska företas. Problematiken grundar sig i att en värdepappersrörelses värdepapper presumeras utgöra lagertillgångar istället för, som i normalfallet, kapitaltillgångar. För en icke-finansiell värdepappersrörelse, dvs. ett bolag som huvudsakligen handlar med värdepapper för egen räkning, yttrar sig gränsdragningsproblematiken t.ex. då bolaget även företar riskkapitalistinvesteringar.