Sökresultat:
240 Uppsatser om Valfrihet och mćngfald - Sida 6 av 16
En studie om elevers förvÀntningar pÄ APU-inriktningen pÄ OmvÄrdnadsprogrammet "Det var ingen som sa att vi skulle vara bland gamla"
Syftet med arbetet Àr att undersöka om eleverna nÀr de började Ärskurs 1 hade en tydlig förvÀntning om inriktningen pÄ sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tÀnkte att de kunde vÀlja APU mer fritt och om de övervÀgt att avbryta sina studier pÄ grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och OmvÄrdnadsprogrammet (OP). Med hjÀlp av enkÀtundersökning tillfrÄgades 32 elever pÄ OP. EnkÀten bestÄr av strukturerade frÄgor med ett flertal öppna frÄgor. Resultatet visar att mindre Àn hÀlften av eleverna hade en tydlig förvÀntning pÄ vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.
Valfrihet inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden: En studie av patienters beslutsfattande
Citizens? freedom of choice has been a subject of debate in Sweden for over 30 years. This study focuses on decision making processes among patients within the Swedish healthcare system. The main conclusions are that in contrast to how patients? freedom of choice is described within governmental bills and governmental inquires and reports, patients are not following the steps included in the rational model of decision making.
I sÀrskolans spÄr. Hur kan man förstÄ sÀrskolans lÀroplaner över tid i relation till begrepp som vÀrdegrund och bedömning
Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trÀdde en ny lÀroplan för sÀrskolan i kraft. Skrivningen ?efter sina förutsÀttningar? har nu tagits bort. SÀrskolans elever skall uppnÄ godkÀnd nivÄ i kursplanens Àmnen. LÀrare i sÀrskolan har gett uttryck för en oro över dessa förÀndringar.
Revision och mikroföretag : En studie om mikroföretags orsaker att anlita revisor
Den första november 2010 trÀdde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att vÀlja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att vÀlja fri revision benÀmns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets grÀnsvÀrden. Ambitionen med studien Àr att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige vÀljer att anlita revisor, fastÀn de enligt lag inte behöver. Studien Àr en surveyundersökning som bygger pÄ kvalitativ data frÄn intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som vÀljer att anlita revisor gör det pÄ grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna Àr att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget vÀlbefinnande, förÀndring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rÄdgivning.För att kunna sÀga att dessa anledningar till att anlita revisor Àr signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslÄs en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..
LÀs- och skrivinlÀrning i Montessoripedagogiken och den kommunala förskolan : En studie om huruvida den kommunala skolan nÀrmat sig Montessoris tankar om barnets utveckling och lÀrande
Syftet med denna studie Àr att se om den kommunala skolan nÀrmat sig Maria Montessoris tankar nÀr det handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Min frÄgestÀllning blir dÀrmed; om och i sÄ fall hur skiljer sig i praktiken den lÀs- och skrivinlÀrning som bedrivs i en Montessoriförskola frÄn den som bedrivs i den kommunala förskolan?Slutsatsen som nÄs baseras dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en kvalitativ undersökning. Sex pedagoger har deltagit i öppna intervjuer som prÀglats av en dialog.I den teori jag tar min utgÄngspunkt faststÀlls att stora skillnader finns, dessa Äterfinns i praktiken men Àr dÀr inte lÀngre sÄ tydliga.Det mest iögonfallande Àr den betydligt större roll som materialet för undervisningen spelar i Montessoripedagogiken, den Àr mer bunden till det medan den kommunala skolan har betydligt större valfrihet. Gemensamt för dem bÄda Àr dock materialets uppbyggnad och den röda trÄd som det följer, samt en stark tro pÄ barnets förmÄga..
Den mÄngkulturella skolan och vÀrdegrunden- en vÀrdekoflikt?
SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.
Hemundervisning som aktivt val
The aim of this paper is to look into the occurrence of home schooling by choice in Sweden. It examines the subject of home education in order to provide an informative overview. It also looks into the legal aspects of the matter to see whether freedom of choice is an issue here when it comes to choosing a certain type of teaching for children of compulsory school age. A further purpose is to provide a comparison of home education in Sweden and in other countries such as the United States, England and Norway.In order to do this we have carried out a secondary analysis of previous research and have also interviewed teachers as well as people with experience of home educating their own children. To accomplish this, we had to look to England for literature and home educating families as home education is a much more common practise in England.The result of this paper strongly indicates that home schooling is not only a legally viable option to traditional schooling, both in Sweden and the other countries concerned, but that it is also a trend that is expected to increase.
Sjuksk?terskors upplevelser av spr?kliga barri?rer i patientm?ten : En litteratur?versikt
Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.
VÀljare eller kund?: frÄn kommunitÀr till libertÀr demokrati
i Sveriges kommuner?
New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer, resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika demokratiperspektiv. Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr marknadsdemokrati)..
VÀljare eller kund?: frÄn kommunitÀr till libertÀr demokrati i Sveriges kommuner?
New Public Management-NPM Àr ett samlingsbegrepp för de marknadsorienterade
reformer som i varierande utstrÀckning pÄverkat den organisatoriska
utvecklingen i flertalet svenska kommuner frÄn slutet av 1980-talet och
framÄt. I denna litteraturstudie avhandlas tvÄ NPM-influerade idéer,
resultatansvar och belöningssystem i kommunal verksamhet, utifrÄn olika
demokratiperspektiv.
Studien visar att dessa reformer Àr svÄrförenliga med
sjÀlvkostnadsprincipen, samt att de sannolikt bidrar till en avpolitisering
av kommunens verksamhet genom nedtoning av partipolitiska skillnader och
delegering av ansvar frÄn politiker till administratörer. Reformerna sker
ofta utan reflektion över demokratiaspekter och tycks dessutom skapa en
osÀkerhet betrÀffande politikerrollen. Sammantaget illustrerar denna
utveckling en förÀndring av demokratidealet frÄn att demokrati ses som
folkets makt över det offentliga (kommunitÀr offentlig demokrati) till att
demokrati ses som individens valfrihet pÄ en marknad (libertÀr
marknadsdemokrati).
Hur upplever konsumenter handelns egna varumÀrken och leverantörernas varumÀrken i förhÄllande till varandra och i dagligvaruhandelns butikskontext?
Syftet med denna studie inom den svenska dagligvaruhandeln Àr att studera vilken attityd konsumenter har och varför, nÀr de vÀrderar utbudet av EVM och LVM i butiken. Jag ville ta reda pÄ vilka attibut och kÀnslomÀssiga vÀrden det Àr som pÄverkar konsumenten nÀr, hon/han i sitt medvetnade positionerar EVM och LVM i förhÄllande till varandra. Eftersom problemomrÄdet utgör en kunskapslucka inom Category Management litteraturen valde jag en explorativ inriktning. Genom den kvalitativa metodens djupintervjuer sökte jag uppnÄ en förstÄelse för problemomrÄdet. det som farmkom i studien var att om man inom Category Management sÀger sig ha konsumenten i fokus sÄ mÄste butikens varumÀrkesportföljen ses över.
Valfrihet eller JÀmlikhet : En studie av den politiska argumentationen i samband med friskolereformen med utgÄngspunkt i John Rawls teori om rÀttvisa
Syftet med studien Àr att undersöka den mediala konstruktionen av Àldre kvinnors moderskap i tvÄ tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger pÄ hur kvinnor över 35 Är och experter uttalar sig om Àldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framstÀlls som Àldre mödrar. Den teoretiska plattformen bestÄr av en kombination av samhÀllsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen anvÀnds uttalanden frÄn experter och Àldre mödrar ordnat efter de tvÄ mest framtrÀdande teman. NÄgra av slutsatserna Àr att Àldre kvinnors moderskap konstrueras som nÄgot riskfyllt sÀrskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.
Nationellt godk?nd idrottsutbildning: f?r vem och varf?r?
Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer
till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU).
Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs
elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt
perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien
till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l
och kunskapsinneh?ll.
Nyblivna förÀldrars upplevelse av tidig hemgÄng i glesbygd
Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare bÄde i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgÄng varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna förÀldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebÀr att denne blir en lÀnk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingÄr att se till att förÀldrar fÄr det stöd och den hjÀlp som de Àr i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse av tidig hemgÄng i glesbygd.
DödshjÀlp : en mÀnsklig rÀttighet?
Vi vÀljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mÀnsklig rÀttighet kunna vÀlja hur eller nÀr vi ska dö om vi Àr ohjÀlpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bÀttre liv? Uppsatsen Àr komparativ med explorativ inriktning och pekar pÄ mÄnga dilemman som Àr viktiga att reflektera över nÀr det gÀller frÄgan om aktiv eller lÀkarassisterad eutanasi bör tillÄtas eller inte.För att uppnÄ syftet att försöka svara pÄ uppsatsens problemstÀllning, förs en diskussion, hÀri avgrÀnsad till att belysa hur viktiga influenser i samhÀllet resonerar; vÄra riksdagspartier, de största troslÀrorna samt för Àmnet relevant forskning. Jag har lÀst sekundÀr, men ocksÄ i ett fall primÀr, litteratur i form av böcker och artiklar för att lÀra om olika perspektiv, samt intervjuat mÀnniskor som arbetar med döden eller nÀra relaterade frÄgor. Jag har slutligen ocksÄ varit pÄ en förelÀsning för lÀkarstuderande, om dödshjÀlp..