Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu. Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Konkurrens av privata aktörer på skolområdet verkar inte leda till ökad effektivitet, snarare tvärt om. Effekten på medelbetyg verkar vara marginell, samtidigt som de elever i en kommun som redan har svaga resultat drabbas negativt, och effekten i det sambandet kan växa över tid. De elever som drabbas behöver inte vara samma som går i friskolorna. Friskolor ser ut att ha en kostnadsdrivande effekt. Inom den teori som kallas New Public Management antar man att marknadens strukturer kan föras över på den offentliga förvaltningen, men det verkar inte stämma på skolområdet.

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad eleverna anser om det fria skolvalet och om valfriheten i skolan. Detta görs genom kvalitativa studier bland de elever på grundskolans senare del, vilka gjort ett aktivt skolval. Som metod används skriftliga öppna frågeställningar och djupintervjuer. Ur elevernas uppfyllda förväntningar eller besvikelser på den valda skolan gjordes innebördsanalyser, vilka kunde kasta ljus över vad eleverna ansåg vara viktigt i skolan i dag och i framtiden. Dessa synpunkter hade en stor överstämmelse med beskrivningen om skolan i vår senaste läroplan.

I Sverige finns idag ett stort utbud av prefabricerade villor från många olika företag. Sedan lång tidtillbaka konkurrerar man främst med antingen lågt pris eller stor valfrihet i utformningen. Destigande energipriserna och Boverkets skärpta energikrav har gjort att även låg energiförbrukningblivit en viktig konkurrensfaktor.Englundshus är ett företag i Kalix som prefabricerar villor. I EU-projektet Norrlandshusetsamarbetade de med underleverantörer i Kalix-regionen för att ta fram en energieffektiv villa. Dettaexamensarbete utfördes parallellt med projektet och använde kriterier därifrån till fallstudien.Fallstudien omfattar att ta fram en villa klassad som minienergihus, som kan produceras effektivt iEnglundshus fabrik.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut.

Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tävlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgångspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, Målsättningens betydelse för tävlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet påvisade en spridning i informanternas tal vad gäller motivation.

Våren 2007 genomförde jag i samarbete med SEB en surveyundersökning bland de äldre som tagit bankens seniorlån. Surveyundersökningens resultat gjorde att jag önskade fördjupa frågeställningen, varför syftet med denna uppsats varit att få en ingående förståelse om seniorlåntagarens tankegångar om seniorlånet ? såväl inför som efter skuldsättningen. Med fallstudie av kvalitativ ansats har det empiriska materialet baserats på djupintervjuer och teorierna har utgått från empowerment, identitet och människans ekonomiska handlande i det senmoderna samhället.Resultatet av undersökningen visar att seniorlånet ger den äldre positiva möjligheter i form av identitets- och livsstilsbevarande och upplevelser av en större valfrihet, självständighet och ekonomisk trygghet. Samtidigt råder en ambivalens hos en del av de äldre som menar att lånet egentligen inte betytt något för individens vardag ävensom uppstår en upplevelse av en ekonomisk otrygghet när bankens redovisningssätt av seniorlånet uppfattas som ofullständig.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna språk, för att förstå deras motivation att fortsätta eller inte med ämnet. Arbetet är relevant eftersom allt färre elever läser moderna språk i skolan, trots samhällets behov av personer som behärskar mer än ett främmande språk. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Enkäter har delats ut till elever på en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkäterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs.

Syfte: Att undersöka hur äldre personer och personal på ett vårdboende som lagar maten på plats uppfattar kvaliteten på den mat som serveras samt huruvida det förekommer några skillnader i deras åsikter.Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer och kvalitativ innehållsanalys. Fyra äldre och fem personal, samtliga kvinnor, intervjuades på ett vårdboende i Uppsala. Dessa valdes ut med hjälp av kostombudet på vårdboendet, s.k. strategiskt urval.Resultat: Äldre och personal uppfattade maten som god, varierad och ofta förekommande. Valfrihet, hemlagad, traditionell mat och mat som varken är för stark eller salt är uppskattat av de äldre enligt både personal och de äldre.

För att ge föräldrarna i den svenska barnhälsovården ett bra och individuellt stöd är det viktigt att det skapas en god vårdrelation mellan föräldrar och sjuksköterska. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som är betydelsefulla för vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården i Sverige. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Nio vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar granskades avseende vetenskaplig kvalité och analyserades därefter. I resultatet framkom fyra kategorier av faktorer som påverkar vårdrelationen mellan föräldrar och sjuksköterska i barnhälsovården.