Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Detta examensjobb fokuserar pÄ hur lÀrare sjÀlva ser pÄ fenomenet ledarskap i skolan, och hur de uppfattar att detta pÄverkar lÀrandet i skolan. Arbetet Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen men den Àr samtidigt Àven en kvalitativ studie. Studien kommer visa att lÀrare har en uppfattning om att det mest grundlÀggande för ett bra ledarskap Àr att man som lÀrare har en bra relation till eleverna, och att ledarskapet i sig Àr det mest grundlÀggande vi har i skolan för att ha ett fungerande klassrumsklimat. Ledarskapet visar sig Àven vara viktigt för att eleverna ska lÀra sig sÄ mycket som möjligt i skolan, och att det Àr grundstenen för att motivera eleverna till att lÀra..

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Uppsatsen behandlar vilka bestÀmmelser som kan göras gÀllande pÄ sekretessens omrÄde inom skolan. Först görs en genomgÄng av grundlÀggande sekretessbestÀmmelser för att sedan övergÄ till de bestÀmmelser som Àr specifika för skolan. Uppsatsen avslutas med ett flertal förslag till omorganisation i skolan..

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Syftet med min uppsats Àr att studera eleverna pÄ en högstadieskola i ett mindre samhÀlle i SkÄne om klimatet pÄ skolan. Med klimatet pÄ skolan menar jag hur de trivs med varandra, med vuxna pÄ skolan, förekommer det mobbning, trakasserier och krÀnkande behandlingar. Hur trivs eleverna egentligen pÄ skolan, Àr det sÄ illa som en del elever pÄstÄr eller trivs de bra pÄ skolan under skoltid och hur Àr attityden mellan eleverna. Metoden Àr en enkÀtundersökning pÄ ca 100 elever jÀmnt fördelat pÄ Ärskurs 7,8 och 9 pÄ skolan. Huvudresultatet var betydligt bÀttre Àn vad eleverna beskrev vid andra tillfÀllen och stÀmde överens med andra större undersökningar inom samma forskningsomrÄde.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

NÀr fritidspedagogen kom in i skolan blev det enligt tidigare forskning i hög grad pÄ lÀrarnas villkor. Fritidspedagogerna pekades ut som hjÀlplÀrare. Hur Àr det idag, tio Är senare? I denna uppsats presenteras en observationsstudie av tvÄ fritidspedagogers arbete i skolan. Det visar sig att arbetsinnehÄllet varierar mycket.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med lÀrare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan nÀr det gÀller kulturmöten. Deras svar Àr ett litet urval av den mÀngd av erfarenhet som finns ute pÄ de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tÀnkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat vÄra kunskaper som pedagoger.VÄra frÄgestÀllningar har varit:Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan?Vilket förhÄllningssÀtt har lÀrarna till invandrarelever i den svenska skolan?.