Abstrakt Bakgrund: En god kommunikation ligger till grund för en god omvÄrdnad. Kommunikation Àr kommunikation först nÀr den Àr ömsesidig, det vill sÀga att kommunikation sker gemensamt och gÄr i bÄda riktningar. Patienters upplevelser av högteknologisk vÄrd hÄller generellt lÄg kvalitet. Problemet uppstÄr vid bristfÀllig kommunikation mellan vÄrdare och patient. Röntgensjuksköterskan som till större del jobbar med korta patientmöten mÄste vara kunnig och effektiv i sin kommunikation med patienten.

Inom offentlig sektor blir det allt viktigare med marknadsföring och varumÀrkesbyggande. Viktiga kommunikationsfrÄgor handlar om att informationsspridning har en stor roll i hur pass bra en kommun kan uppfylla kraven frÄn invÄnarna. För att uppfylla kraven kan kommunens förvaltningar samarbeta i frÄgan om information, kommunikation och marknadsföring valet av kanal för dessa Àr en viktig del. Syftet med uppsatsen blir dÀrmed att ge rekommendationer för kommunikation, information och marknadsföring till Emmaboda kommun. Rekommendationerna ska ge marknadsgruppen för Emmaboda kommun en bild av vilka kanaler som Àr mest lÀmpliga att anvÀnda i arbetet kring informationsspridning.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har Àven anvÀnt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jÀmföra vÄra respondenters syn pÄ kommunikation och ledarskap. VÄr studie har visat att nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ bÄde kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kÀnnetecknas av komplexitet och risker för missförstÄelse. Detta beror pÄ att de personliga vÀrderingarna skiljer sig Ät mellan olika nationella kulturer. SprÄkbarriÀr, olika arbetssÀtt och arbetsmetoder, i det flesta fall Àr det kulturella skillnader som medför svÄrigheter i under projektets gÄng.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 11 vetenskapliga studier anvÀndes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförstÄelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid anvÀndandet av alternativ och kompletterande kommunikation. NÄgra av barnen visade Àven pÄ en positiv utveckling av förmÄgan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person Àn de som ingÄr i studierna dÄ deltagarantalet Àr lÄgt och deltagarna befinner sig pÄ ungefÀr samma kommunikationsnivÄ..

Palliativ vÄrd Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svÄrt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det Àr avgörande för patientens vÀlbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vÄrd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vÄrd. Studien Àr gjord som en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.

Examensarbetet Àr utfört pÄ MÀlardalens högskola vÄren 2007. Arbetet hardiskuterats och utformats inom ramen av Àmnet informationsdesign.Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, föresprÄkar vikten av designadkommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation ochvill dÀrför, genom förelÀsningar, visa hur lönsam denna kunskap Àr för företag.Under arbetet har jag utgÄtt ifrÄn att besvara följande frÄga:Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation?Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plantspresentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som Àrverksamma inom samma bransch har gjorts.

Undervisningen i skolan bedrivs ofta utifrÄn "förmedlingspcdagogik", vilket kan göra undervisningen begrÀnsad, ur bÄde elevens och lÀrarens synvinkel. MÄnga elever nÄr inte upp till skolans uppstÀllda mÄl. För att hjÀlpa elever i sitt lÀrande, menades i uppsatsen, att anvÀndandet aven lÀrstilsteori kan vara ett sÀtt och om lÀrare Àr medvetna om sin lÀrstil kan det vara en faktor som pÄverkar elevers lÀrande positivt. Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga vilka lÀrstilar svensklÀrare har i Ärskurs 6-9 och gymnasiet. Syftet var dessutom att belysa olika undervisningsmetoder som Àr lÀmpliga inom respektive lÀrstil.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie: ? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling. Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.

DÄ vi i vÄr omgivning uppmÀrksammat en viss okunskap angÄende alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollÀrares uppfattning om Àmnet. Avsikten var Àven att studien skulle ha en informativ substans och dÀrav bidra med mer kunskap inom detta omrÄde. Syftet med studien blev dÀrmed att undersöka hur förskollÀrare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var Àven att belysa förskollÀrarnas relation till Àmnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar pÄ en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall Àr alternativ kommunikation.

Sammanfattning saknas..

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur tre svensklÀrare anvÀnder och förhÄller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av lÀraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktÀriserar lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sÀtt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter.

Titel: Den prokrastinerande kameleonten ? mobil kommunikation pÄ mottagarens villkor Författare: Daniél Mörtsell & Petter Nyberg Uppdragsgivare: Start Communication Kurs: MK 1500 Termin: VT13 Handledare: Marie Grusell Antal7ord:716 4457Syfte: Att undersöka kommunikation i mobila enheter med fokus pÄ applikationerMetod: Kvalitativ textanalys, kvalitativa intervjuer och observation Material: Rapporter och avhandlingar pÄ omrÄdet samt transkriberade intervjuer Huvudresultat: Att anvÀndaren formar anvÀndandet av applikationer efter egna förutsÀttningar och behov. AnvÀndaren/mottagaren agerar olika beroende pÄ syfte med anvÀndandet och situation. Huvudsakliga anvÀndningsomrÄden för mobilanvÀndande; kommunikation, prokrastinering och tidsfördriv..

Bakgrund: Kommunikation Àr en grundlÀggande förutsÀttning för patientsÀkerheten inom vÄrdorganisationen. Tidigare forskning inom omrÄdet handlar till stor del om kommunikation mellan sjuksköterska och patient eller sjuksköterska och lÀkare. Forskning som studerar kommunikation mellan sjuksköterska och omvÄrdnadspersonal finns i betydligt mindre omfattning.Syfte: Att ur omvÄrdnadspersonalens perspektiv kartlÀgga kommunikationen med sjuksköterskor inom korttidsboende samt beskriva erfarenheter av kommunikation mellan sjuksköterskor och omvÄrdnadspersonal i omvÄrdnaden av patienter som vistas pÄ korttidsboende.Metod: EnkÀtstudieResultat: Resultatet visar att omvÄrdnadspersonalen har bÄde bra och mindre bra erfarenheter av kommunikation med sjuksköterskor. Enligt omvÄrdnadspersonalen Àr kommunikationen betydelsefull för att patienterna ska fÄ en god vÄrd, men Àven eftersom olika yrkesgrupper arbetar i team. Rutiner för kommunikation finns och omvÄrdnadspersonalens erfarenhet Àr att dessa fungerar bra.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndningen av tecken- och bildstöd för att stÀrka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förvÀntade resultat, med att anvÀnda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Studien Àr inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras pÄ 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet.Personer med olika funktionsnedsÀttningar kan ha varierande svÄrigheter i kommunikation och de behöver fÄ stöd med alternativa sÀtt för att kommunicera. Slutsatsen Àr att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som anvÀnds, Àr det möjligt att med förebygga sprÄk- eller kommunikationssvÄrigheter med hjÀlp av AKK..