I denna uppsats studeras realismens framstÀllning i filmskapandet, dels genom visuella tekniker men Àven genom handling- och ÀmnesmÀssiga val. Studien fokuserar pÄ tre filmer som alla Àr regisserade och skrivna av filmskaparen Harmony Korine, dessa filmer Àr: Gummo (1997), Julien Donkey-Boy (1999) och Trash Humpers (2009).För att studera filmernas framstÀllning av realism utifrÄn syftet med studien diskuteras och appliceras teorier angÄende Àmnet frÄn bland annat John Orr, Robert Stam och Geoff King. Eftersom syftet med studien Àr att studera realismen utifrÄn de specifika val som Korine har gjort i filmskapandet diskuteras Àven idén om en auteur. BÄde teorierna ifrÄn Orr och King Àr grundade i auteurteorin. King har Àven en utgÄngspunkt i den amerikanska independentfilmen som Harmony Korine Àr en aktiv filmskapare inom.I analysen diskuteras sedan Gummo, Julien Donkey-Boy och Trash Humpers separat och med hjÀlp av de framlagda teorierna om realism argumenterar analyserna olika sÀtt som filmerna framstÀller realism genom de visuella samt de handling- och ÀmnesmÀssiga valen..

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att fÄ fördjupad kunskap har ett sÀljmaterial i form av en broschyr tagits fram Ät ett företag dÀr kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

Bakgrund. OmvÄrdnadsarbetet handlar om kommunikation och bemötande. Kommunikation innehÄller sÄ mycket mer Àn bara de ord som sÀgs. I relationen mellan sjuksköterska och patient Àr ord och kroppssprÄk integrerat. SmÀrta Àr ett komplicerat fenomen och ingen annan Àn den drabbade vet hur smÀrtan kÀnns.

Brownout-fenomenet ligger till grund för ungefÀr 75 procent av alla flygolyckor inom NATO. Olyckorna sker under start och landningssekvenser i torra klimat dÄ sand virvlar upp och försÀmrar pilotens sikt utifrÄn helikoptern. Under brownout förlorar piloten visuella referenser utanför helikoptern vilket gör att denne omedvetet kan tappa kontrollen över helikoptern och sÄledes kan hamna i plötsligt drift. DÀrför har NATO i samarbete med bland annat Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) försökt finna en lösning pÄ problemen som uppstÄr vid brownout. Syftet med föreliggande studie Àr frÀmst att undersöka om deltagares anvÀndning av taktila driftdisplayer leder till mindre drift Àn vid anvÀndning av en visuell driftdisplay samt undersöka med vilken av de taktila displayerna som leder till minst drift.

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Det Àr allt mer vanligt idag att organisationer arbetar innovativt i olika avseenden och omorganiserar sÄ att medarbetare fÄr flytta fysiskt, det innebÀr Àven en mental förÀndring. Medarbetarna befinner sig i olika dimensioner och processer, som kan upplevas positiva eller negativa efter en omorganisation. I studien lÄg fokus pÄ hur kommunikation fungerar efter en omorganisation och hur den upplevs av medarbetarna. PÄverkas formell/informell samt verbal/icke verbal kommunikation efter en omorganisation? Studien Àr kvalitativ med en fenomenologisk utgÄngspunkt samt EPP-modellen för dataanalys.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som upplevs som förutsÀttningarna för intern kommunikation uppÄt i en organisation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef, samt pÄ vilka olika sÀtt medarbetarna sjÀlva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren pÄ frÄgestÀllningarna; Hur ser förutsÀttningarna ut för kommunikation frÄn medarbetare till chef? Vilka kanaler anvÀnder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har anvÀnds, dÀr det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar pÄ att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, Àr förutsÀttningar för en god intern kommunikation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef. Kommunikationskanaler som anvÀnds för en kommunikation till chefen Àr bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med arbetet Àr att identifiera och lyfta fram ett antal riktlinjer för den visuella designen av animerad bild som anvÀnds i utbildningssammanhang. Vi Àmnar ocksÄ att identifiera vilka stilelement inom animerad undervisningsfilm som stÄr sig över tid och olika medium. Att belysa de nya kvaliteter och möjligheter som framkommer i och med det digitala mediet. Vi kommer ocksÄ att titta pÄ hur mÄlgrupp och mottagarkontext pÄverkar formens uttryck och innehÄll.Vi har med en gemensam analysmodell gjort en kvalitativ analys av tre tidstypiska animerade undervisningsfilmer, Camouflage (1943), Den Vidunderliga VÀrldshistorien (1993) och Gutten og Torsken (2007) som alla anvÀnder sig av humor som en förstÀrkning av lÀrandet.Genom analysen har vi kunnat identifiera stilelement sÄ som anvÀndandet av stereotyper och metaforer, konstaterat hur innehÄll och uttryck till stor del pÄverkats av mÄlgrupp och mottagarkontext men Àven av gÀllande distribution och tekniska möjligheter..

Syftet med studien var att ta reda pÄ om det gÄr att predicera medarbetares organisationsengagemang utifrÄn organisationskommunikation, sÄvÀl mellan chef och medarbetare som medarbetare emellan. Detta gjordes genom att 118 medarbetare fick besvara en enkÀt bestÄende av delar frÄn Communication Satisfaction Questionnaire (Downs & Adrian, 2004). Studiens huvudresultat visade att organisationskommunikation delvis kunde förklara variansen i organisationsengagemang. Resultaten diskuteras i termer av hur och varför organisationer som har en upplevd god organisationskommunikation, bÄde mellan medarbetare och chefer och medarbetare emellan, skapar ett starkare organisationsengagemang hos sina medarbetare..

Detta examensarbete Ă€r en undersökning om hur det kan se ut dĂ„ vi tar oss olika sökvĂ€gar pĂ„ internet.     Hur kan man synliggöra det vi gör dĂ„ vi söker pĂ„ nĂ€tet?  För att undersöka detta har jag lĂ„tit gymnasieelever, studiekamrater och vĂ€nner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjĂ€lp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.Syftet med undersökningen Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för hur man pĂ„ olika sĂ€tt kan anvĂ€nda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan anvĂ€nder.Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker dĂ„ vi söker och delar information pĂ„ internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstĂ„ andras. En förstĂ„else som ocksĂ„ gör det möjligt att förhĂ„lla sig till vĂ„r tids visuella kulturer.Tolkning och resultat har prövats med hjĂ€lp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött pĂ„ under min egen lĂ€rarutbildning samt situationer som jag sjĂ€lv upplevt pĂ„ den gymnasieskola dĂ€r jag arbetar har legat till grund för undersökningen.Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fĂ„tt skapa det visuella abstraktet.

De svenska fjÀllen skyddas i dagslÀget av miljömÄlet Storslagen fjÀllmiljö, ett mÄl som Àmnar bevara fjÀllens ursprunglighet och dÀrmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har Àven inrÀttat 13 omrÄden klassade som obruten fjÀllmiljö, omrÄden vars natur- och kulturvÀrden ska vÀrnas om och som, i sÄ stor utstrÀckning som möjligt, ska hÄllas orörda. BÄda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns pÄ att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella pÄverkan som finns frÄn dagens vindkraftverk samt den ökade visuella pÄverkan som genom fattade beslut Àr pÄ vÀg. Metoden för studien Àr en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora omrÄden som vindkraften pÄverkar visuellt.

BAKGRUND: Vi blev inspirerade att göra denna studie dÄ vi under ett flertal förelÀsningarunder vÄr utbildning kom i kontakt med empatisk kommunikation(giraffsprÄket). Det var Marshall B. Rosenberg?s Nonviolent communication(NVC) som fÄngade vÄrt intresse och vi ville undersöka om pedagogeranvÀnder sig av empatisk kommunikation i förskolan. Vi valde att göra vÄrstudie i en förskola dÀr pedagogerna hade gÄtt en mindre fortbildning inomNVC.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka sex pedagogers uppfattningar omanvÀndningen av empatisk kommunikation i förskolan.- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna empatisk kommunikation?- PÄ vilket sÀtt uppfattar pedagogerna betydelsen av empatiskkommunikation?- Upplever pedagogerna en förÀndring i arbetet med empatiskkommunikation efter genomförd fortbildning?METOD: En intervjustudie inspirerad av fenomenografi.

Föreliggande studie har undersökt flera grÀnssnitt i en helikoptersimulator som visar horisontell och vertikal drift; en taktil, en visuell och en bimodal display. Syftet med studien var att undersöka om det Àr med fördel att anvÀnda displayer som visar pÄ drift horisontellt och vertikalt. Dessutom var syftet att undersöka om taktil display leder till lika bra prestation som med en visuell display, eller kommer kunna anvÀndas som komplement till den visuella i en bimodal kombination. I studien deltog 12 försöksdeltagare som fick i uppgift att i en helikoptersimulator försöka stÄ stilla i luften (s.k. hovra) pÄ en höjd pÄ 8000 fot med hjÀlp av varje driftdisplay under tvÄ minuter.