Det vidgade textbegreppet i teori och praktik
En diskurs- och intervjustudie
Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur tre svensklärare använder och förhåller sig till ett vidgat textbegrepp i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk-fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Informanterna i studien har varierande erfarenhet av läraryrket. Tematiseringsarbetet mynnade ut i tre teman som karaktäriserar lärarnas upplevelser av att använda vidgade texttyper i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var ett vidgat sätt att presentera information, den nya textuella interaktionen och auditiva och visuella texter. Resultatet i uppsatsen visade att svensklärarna överlag var positiva till att använda vidgade texter i undervisningen. Samtliga lärare påtalade att användningen av vidgade texter bidrar till en direkthet och att användningen har gett dem möjlighet att bättre sätta sig in i och utgå från elevers livsvärld i undervisningen. Emellertid finns det utmaningar i arbetet med dessa texter. Några av de största utmaningarna upplevde informanterna vara tekniska svårigheter och informationssökning och källkritik på Internet. Slutsatsen som följer är att om än lärare ser utmaningar med användningen av vidgade texter i undervisningen anser de samtidigt att dessa texter inte går att välja bort. Dagens samhälle och skolans läroplan kräver att man använder sig av vidgade texttyper i undervisningen.