Sökresultat:
1666 Uppsatser om Värdebaserad styrning - Sida 6 av 112
Maskinstyrning
Examensarbete Àr en del i min utbildning, Bygg och anlÀggning pÄ LuleÄ TekniskaUniversitet. Examensarbetet beskriver arbetsgÄngen för montering av maskinstyrning och lite mer information om de olika delarna. Maskinstyrning Àr inte automatisk styrning av maskiner eller styrning pÄ distans i detta sammanhang. Det Àr ett GPS mÀtinstrument för arbetsmaskiner som till exempel grÀvmaskin, hjullastare och hyvel. Det krÀvs en del montering och instÀllningar i datorn med programvaran 3D-MC.
Styrning av strategisk implementering : En studie pa? Varbergs Stadshotell & Asia Spa
Syfte: Syftet med denna studie a?r att beskriva samt analysera styrningen av strategisk implementering pa? Varbergs Stadshotell & Asia Spa. Syftet a?r dessutom att fo?rklara och fo?rsta? styrning utifra?n begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.Teoretisk referensram: Studiens huvudomra?de a?r styrning av strategisk implementering. Fo?r att beskriva styrning har vi brutit ner styrning till begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.
Skapar balanserad styrning en högre grad av förankring av verksamhetsmÄl? En jÀmförande enkÀtstudie bland lÀrare och pedagoger i kommunala skolor i Norrbotten
Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som anvÀndes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades frÄn den privata sektorn var mÄlstyrning. En modifikation av mÄlstyrning Àr den balanserade styrningen som bygger pÄ det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet Àr en mix av finansiella och icke finansiella mÄtt sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affÀrsprocess- samt lÀrande och tillvÀxtperspektiv. Syftet med studien Àr att kartlÀgga om förankringen av verksamhetsmÄl bland lÀrare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig Ät beroende pÄ kommunens styrmodell.
Upplevda problem med budgetlös styrning: en kvalitativ studie pÄ Ahlsell, Ferruform, Handelsbanken, LKAB och SSAB
Dagens företag verkar pÄ en förÀnderlig marknad med allt hÄrdare konkurrens som företagen mÄste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrÄgasatts. Enligt kritikerna Àr det inte anpassat för den snabbt förÀnderliga omgivning som Àr ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten Àr det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lÄng tid haft ett starkt fÀste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmÄn för budgetlös styrning.
TillÀmpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner
Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra
hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn
företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr
det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var
utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder
sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en
fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska
referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av
studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens
utformning av styrning.
TillÀmpning av koncernstyrning: en fallstudie inom tre koncerner
Robert Simons modell, Levers of Control Àr en styrmodell som bestÄr av fyra hÀvstÀnger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrÄn företagets strategi. Det var utifrÄn denna modell studien tog sin ansats dÀr det primÀra syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundÀra syftet var att ta reda pÄ vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie dÀr tre koncerner har deltagit och dÀr vi stÀllt vÄr teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det Àr förvÄnansvÀrt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.
Utbyte av ekonomisk information i vertikala samarbetsrelationer : ett spel om att ge och ta
Bakgrund: I och med att företag arbetar i nÀtverk skapas beroendeförhÄllande som krÀver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning Àr tillgÄngen till och skapandet av information. Det har inte genomförts nÄgon större mÀngd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen anvÀnds. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nÀra samarbete.
Budgetlös styrning - hur fungerar det i praktiken och vad Àr skillnaden jÀmfört med traditionell budgetstyrning?
OmvÀrlden förÀndras stÀndigt och dÀrför behöver företagen en mer flexibel styrning, ett sÀtt att uppnÄ detta Àr att avskaffa budgeten. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för hur ett företag kan styra budgetlöst, vad skillnaderna Àr mellan den traditionella och den budgetlösa styrningen. Vi ville Àven beskriva olika alternativa styrmedel som anvÀnds vid den budgetlösa styrningen. Datainsamlingen skedde via litteratur, artiklar och intervjuer. Av den teori vi fann var den mesta litteraturen skriven av Jan Wallander.
För varje möjlighet - en förvÀntning : Om motivation och styrning
Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att problematisera begreppet motivation och dess teoretiska innebörd avseende individen och situationen. Vidare undersöks hur motivation och hÀlsa kan frÀmjas, vilket praktiskt belyses med en analys av skriftlig, offentlig dokumentation gÀllande en svensk organisations personalarbete. Inom omrÄdet för organisation och ledning gÄr att finna uttryck för styrtekniker sÄsom att integrera individen med verksamheten. Ur ett ledningsperspektiv Àr det centralt att arbeta med faktorer som kan frÀmja personalens intresse och villighet att arbeta, och dÀrmed styra riktningen motivationen tar. Detta frÀmst vad gÀller att organisationens konkurrenskraft kan vara avhÀngigt motiverad och vÀlmÄende personal.
Styrning av en outsourcad ekonomienhet: en fallstudie av en outsourcing relation
I dagens hÄrda globala konkurrens blir det allt viktigare för företagen att dra ner pÄ kostnader och koncentrera sig pÄ sin kÀrnverksamhet. Ett svar pÄ detta Àr outsourcing som blir allt vanligare bland företag. De tjÀnster som outsourcas blir ocksÄ mer kvalificerade, det kan till exempel vara en hel ekonomiavdelning. Detta sker dock inte helt utan problem, att outsourca nÄgot strategiskt viktigt som en ekonomiavdelning stÀller stora krav pÄ bra styrning. Undersökningen Àmnar identifiera hur en gemensam styrning av en outsourcad ekonomienhet kan utformas, samt identifiera hur styrningen kan utformas för att tillgodose bÄde det levererande och de köpande organisationernas mÄl.
Extern redovisning och intern styrning av sjukfrÄnvaro - den sjuka sanningen
Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrĂ„nvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ămne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poĂ€ng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrĂ„nvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur information om sjukfrĂ„nvaro anvĂ€nds i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrĂ„nvaro har fĂ„tt pĂ„ dessa omrĂ„den. Metod: Uppsatsen bestĂ„r av tre skilda delstudier för vilka olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har tillĂ€mpats. Dessa omfattas av en Ă„rsredovisningsstudie, en enkĂ€tstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av sĂ„vĂ€l facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet bestĂ„r av fakta frĂ„n Ă„rsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material frĂ„n de intervjuer som har utförts.
IT-styrning med fokus pÄ affÀrsnytta : Fyra företags syn pÄ IT och dess strategiska vÀrde för lönsamheten, bedömning av affÀrsnyttan och styrning av IT-verksamheten
IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.
Budget eller Budgetlös Styrning ? En studie mellan SEB och Svenska Handelsbanken.
Den senaste tiden har det skapats stora diskussioner kring anvÀndandet av budgetering. ManvÀljer mellan att anvÀnda sig av en budget- eller Budgetlös styrning. Man har delade Äsikter pÄhur anvÀndandet pÄverkar de olika bankerna.En jÀmförelse mellan tvÄ banker har gjorts. En budgetlös och en budgetstyrd bank har valts för attfÄ en nÀrmare analys och bild hur det gÄr till i praktiken. Vi har utfört en nÀrmare undersökningpÄ deras sÀtt att styra genom budget.
Styrning - En form av jonglering? : En studie av styrningen inom Handelsbanken och Nordea
Syfte: Syftet med studien Ă€r att genom begreppen styrprocess, styrverktyg och styrmĂ„tt försöka skapa en förstĂ„else för hur styrningen skiljer sig Ă„t mellan Nordea och Handelsbanken för att identifiera eventuella skillnader mellan bankerna. Metod: Denna studie har ett hermeneutiskt inslag och genomförs med hjĂ€lp av en kvalitativ arbetsmetod samt en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer frĂ„n tvĂ„ banker, Nordea och Handelsbanken. Slutsats: Intervjupersonerna har haft olika Ă„sikter av hur styrningen pĂ„verkar respektive bank, utifrĂ„n deras olika befattningar och erfarenheter inom omrĂ„det. Som helhet har det framkommit att Nordea och Handelsbanken skiljer sig pĂ„ ett flertal punkter. Nordea Ă€r vĂ€rdeorienterad i sin styrning och arbetar med helhetstĂ€nkande samt med budget medan Handelsbanken Ă€r kostnadsorienterad och arbetar med delmĂ„l samt med mĂ„lstyrning frĂ€mst. Ăverlag sammanfattas styrningen som en form av jonglering.
Styrning av Cash Management: en fallstudie av ett stort internationellt tillverkande företag
PÄ grund av dagens hÄrdare företagsklimat Àr det viktigt för företag att styra sina affÀrsprocesser sÄ effektivt som möjligt. För att detta ska vara möjligt krÀvs det att företaget har ett effektivt ekonomiarbete. En viktig del av detta ekonomiarbete Àr hantering av likvida medel, det vill sÀga cash management (CM). I internationella företag Àr det viktigt att styrningen av CM-arbetet sker effektivt mellan företagets enheter för att de ska kunna arbeta med CM pÄ det mest effektiva sÀttet för företaget. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att beskriva de skillnader och likheter som kan finnas mellan sÀljenheter i en internationell koncerns sÀtt att styra CM samt att förklara hur dessa skillnader och likheter kan ha uppstÄtt.