Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

 Idag berÀknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system pÄverkar den ena individen den andra, dÀrför blir Àven de nÀrstÄende drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de nÀrstÄende. Det Àr viktigt med stöd till de nÀrstÄende frÄn vÄrdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. VÄrdpersonalen kan se de nÀrstÄendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de nÀrstÄende, och kan bidra till ett minskat lidande för nÀrstÄende till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara nÀrstÄende till personer med demenssjukdom.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Att bli pappa Ă€r en av de största förĂ€ndringarna en man kan uppleva i sitt liv. Sedan flera Ă„r till-baka har den svenska mödrahĂ€lsovĂ„rden arbetat aktivt för att involvera blivande pappor tidigt i kvinnors graviditet. Även internationellt ses en trend att medvetet stödja blivande och nyblivna fĂ€der. Forskning pekar pĂ„ lĂ„ngsiktiga hĂ€lsovinster för hela familjen, sĂ€rskilt barnet, om den bli-vande fadern engageras redan tidigt i graviditeten. Barnmorskans uppgift Ă€r att stödja bĂ„de kvinna och man i förĂ€ldrablivandet.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

Detta arbete Àr gjort i syftet att synliggöra det som mÄnga lÀrare, elever och studenter jag kommit i kontakt med uttryckt: en sorts fascination över möjligheterna det erbjuder tillsammans med svÄrigheterna som följer i anvÀndandet av materialet i klassrumsmiljö. MÄnga av de bildlÀrarkollegor jag samtalat med berÀttar att de ofta anvÀnder lera i sin undervisning för 3-dimensionell gestaltning Àven om keramik inte varit en del av deras bildlÀrarutbildning. Arbetets undersökande del innehÄller tvÄ olika delar: del ett dÀr undersökningen sammanstÀller nÄgra elevers uttryckta tankar om sin erfarenhet av lera som skapande material och keramik och del tvÄ dÀr Äsikter uttryckta av bildlÀrare om materialet lera och deras syn pÄ hur det bidrar till lÀrandet i skapande processer. I resultatet finns en jÀmförelse mellan lÀrares och elevers Äsikter.  Resultatet visar att det finns stora fördelar med lera som material som uttrycks av bÄde lÀrare och elever men Àven en del nackdelar. Fördelarna handlar om att materialet inte har nÄgra begrÀnsningar i formandet dÄ det inte har nÄgon given struktur.

Personer med autismspektrumtillstÄnd har en nedsatt social förmÄga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sÀtt att se pÄ och tolka information uttryckt i ansikten jÀmfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vÄr studie mÀtt förekomst av autistiska personlighetsdrag mÀtt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmÄga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test dÀr bilder pÄ ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vÀnsterhalvprofil och uttryckta företrÀdelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjÀrt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska personlighetsdrag och minnesförmÄga för ansiktsemotioner, dÀr ett större antal autistiska personlighetsdrag var korrelerade med en sÀmre minnesförmÄga. Vi fann ocksÄ generellt en försÀmrad minnesprestation för de emotioner som frÀmst uttrycks i övre delen jÀmfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men dÀremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vÀnster halvprofil. Inte heller framkom nÄgon interaktionseffekt mellan autistiska personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen frÀmst uttrycks..

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Det finns i dagsla?get inte tillra?ckligt med kunskap kring hur en utveckling av cykelinfrastrukturen skall se ut. Fo?r att va?r framtida cykelinfrastruktur ska planeras pa? ett optimalt sa?tt kra?vs en o?kad fo?rsta?else fo?r cyklisternas preferenser. Ma?let med denna studie har varit att fo?rsta? vad pendlingscyklister fo?redrar, egentligen.Fo?r att studera detta har pendlingscyklisterna analyserats ba?de utifra?n deras uttryckta va?rderingar och hur de agerar na?r de cyklar.