Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

I dagsla?get saknar Thor Ahlgren AB underlag fo?r att pa? ett enkelt sa?tt kunna kalkylera och uppskatta priset fo?r ett pressverktyg. Na?r fo?retaget fa?r en fo?rfra?gan fra?n kund anga?ende huruvida de kan producera en detalj ma?ste de a?terkomma med en offert till kunden da?r ett pris fo?r verktygskostnaden a?r inkluderad. Innan ett pris kan offereras till kund ma?ste Thor Ahlgren AB kontakta en verktygsmakare fo?r prisfo?rslag pa? verktyget och denna process kan variera i tid.Syftet med arbetet a?r att fo?rkorta eller eliminera denna process och pa? sa? vis kunna offerera pris fo?r konstruktion av ett pressverktyg snabbare.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Jag vill genom denna undersökning om återanpassning ta reda på hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjälporganisation med avsikt att lämna sina gamla liv bakom sig och påbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka faktorer som kan tänkas vara av betydelse för individer som ska återanpassas till samhället efter tidigare fängelsevistelser. Till min hjälp har jag haft kontakt med medlemmar ur två av KRIS (Kri-minellas Revansch i Samhället) lokalföreningar. Min frågeställning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i återanpassningen till samhället?Den valda metoden för denna undersökning är kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

I dagens globaliserade va?rld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i ma?nga fall uppho?rt att ske i na?rhet till konsumenten. Detta har inneburit ba?de ett minskat beroende av egen a?rlig sko?rd, da? denna kan kompenseras av sko?rd fra?n annat ha?ll i va?rlden, men ocksa? till komplexa fra?gor ga?llande bland annat etik och produktion av livsmedel som a?r i linje med den ha?llbara utvecklingen. Na?got som a?r fo?rdelaktigt utifra?n ha?llbarhetssynpunkt a?r en sto?rre konsumtion av fisk, da? denna har en la?gre pa?verkan pa? klimatfo?ra?ndringarna a?n det ro?da ko?ttet.

I denna rapport redovisas en studie av hur nationella mål inom samhällsplaneringsområdet kan brytas ned till lokalnivå. Studien avgränsas till att studera hur en kommun skall välja markområden för framtida bostadsbebyggelse med målet om hållbarhet. För att få en tillämpning av metoderna så används Umeå kommun som illustration. Umeå kommun har tydligt angivit en hållbar utveckling som mål i sin översiktsplan, tack vare detta fås dessutom en intressant diskussion om hur väl kommunen lyckats med att nå detta mål. För att kunna utröna hur väl kommunens utbyggnadsordning svarar mot en hållbar utveckling används multikriterieanalys.

Ma?nga av Sveriges kommuner krymper. Trenden sett till det halvla?nga perspektivet, de senaste femton a?ren, ger att inva?narantalet i knappt ha?lften av landets kommuner a?r la?gre nu a?n det var vid millennieskiftet. A?ven sett i ett na?got la?ngre perspektiv, sedan mitten av sjuttiotalet, a?r antalet krympande kommuner ungefa?r lika stort som nu.

Studien underso?ker mo?jligheten att anva?nda ledande partiklar besta?ende av silver- belagda kopparflingor, fo?r att tillverka konduktiva ledningsbanor pa? textilsubstrat. Syftet med denna studie har varit att tillverka de banorna med hja?lp av screentryck- teknik. Sammansa?ttningen av bela?ggningsformuleringen har en stor inverkan pa? den be- lagda textilen och de ledande egenskaperna.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.