Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

Studies show that 10-15 percent of Sweden's population, 65 years or older are estimated to have depression or depression symptoms. The symptoms of depression among elderly people are less than symptoms of young people. This could cause that elderly people with depression are not always discovered. Studies show that elderly people who live in residential homes show more signs of depression than elderly people living at home. If elderly people live in a supporting environment, can it prevent that a depression developed.The prevention of depression among elderly people is a topic that is not discussed among previously research.

Bakgrund: Vattenf?dsel har skett i alla tider, men under 1990-talet f?rsvann det fr?n klinikerna i Sverige. Befintlig forskning visar att det finns m?nga f?rdelar med vattenf?dsel, s? som minskad risk f?r bristning, mindre interventioner och att det ?r kostnadseffektivt f?r landstinget. Patienter som f?tt i vatten och barnmorskor som bist?r vattenf?rlossning anser vattenf?rlossning mycket f?rdelaktig. Syfte: Syftet med arbetet ?r att unders?ka vad de olika f?rlossningsklinikerna i Sverige har f?r likheter och skillnader i sina rekommendationer ang?ende f?dsel i vatten. Metod: Inh?mtning av data har skett fr?n Sveriges 44 f?rlossningskliniker.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet Àr att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrÄn sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt pÄ vilket sÀtt lÄgkonjunkturen och ökad arbetslöshet pÄverkar deras arbete med arbetslösa mÀnniskor. Tidigare forskning visar bland annat att ÀndamÄlet med coaching Àr att öka klienternas tÀnkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförÀndring eller yrkesförÀndring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag dÀr nÄgra Àr underkonsulter med egna företag och nÄgra Àr anstÀllda inom bÄde statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten Àr det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger pÄ tillit och förtroende.

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de kÀnslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade kÀnslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig sjÀlvaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill ocksÄ undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrÄn olika diskurser och hur de anvÀnder sprÄket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanÄgon gÄng utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har anvÀnt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en inblick i socialsekreterare pÄ socialjourens(joursekreterare) arbete gÀllande barn som far illa och hur de resonerar ibeslutsprocessen om eventuell placering utanför hemmet enligt SoL 4 kap. 1 §eller 6 § LVU samt vilka svÄrigheter som kan uppstÄ i den akuta handlÀggningenav barn och unga. Vi ville Àven undersöka vilket stöd joursekreterarna uppleveratt de har i beslutsprocessen. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄnfrÄgestÀllningarna: Vilka faktorer beskriver joursekreterare Àr avgörande för enplacering enligt SoL 4 kap. 1 § eller 6§ LVU i förhÄllande till barnets/den ungesliv? Vilka svÄrigheter beskriver joursekreterarna, kan uppstÄ i beslutsprocessenvid avgörande om omedelbar placering av barn och unga? Vilket stöd ibeslutsprocessen upplever joursekreterarna att de har? Vi har baserat studien pÄ enkvalitativ metod och har intervjuat Ätta joursekreterare frÄn tvÄ olika socialjourer.Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkternabarnperspektiv och barns bÀsta, tyst kunskap och handlingsutrymme samt tidigareforskning.

Bakgrund: Etisk stress innebÀr att uppleva stress som Àr relaterad till etiska utmaningar. Inom geriatrisk vÄrd finns Àven patienter som vÄrdas i livets slutskede i behov av palliativ vÄrd. Palliativ vÄrd Àr ett begrepp som prÀglas av en helhetssyn pÄ mÀnniskan. Sjuksköterskorna i den geriatriska vÄrden möter etiska utmaningar, dÄ de bör ta hÀnsyn till ett helhetssyn samtidigt som det finns varierande typ av patienter och varierande uppgifter som alla krÀver sjuksköterskans nÀrvaro, vilket kan leda till upplevelser av etisk stress.Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress vid vÄrd av patienter i livets slutskede pÄ en geriatrisk vÄrdavdelning.Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts. Data samlades in genom enskilda intervjuer med nio sjuksköterskor verksamma pÄ en geriatrisk vÄrdavdelning.