Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni pÄ fritids idag? ? en studie om barn lÀrande pÄ fritidshem Malmö: GrundlÀrarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och belysa barns lÀrande pÄ fritidshem. Studien har tagit utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur kan barns lÀrande pÄ fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lÀr sig pÄ fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och dÀrför finns det inte heller mycket kring just barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

SammanfattningUtifrÄn en uppmÀrksammad efterfrÄgan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkÀt syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgÄngsrikt implementera feedback som nÄgonting naturligt pÄ arbetsplatsen. För att kunna ge svar pÄ syftet har uppsatsen utgÄtt frÄn tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av tvÄ doktorander med fördjupad kunskap inom omrÄdet feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde Àven med enhetschefer inom LSS som ansÄg sig arbeta framgÄngsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar dÀr sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

Syfte och fr?gest?llningar: Syftet med unders?kningen ?r att f? en djupare f?rst?else om hur h?gstadieelever upplever och hanterar kombinationen av studier och idrottandet. Samt vad som hade kunnat underl?ttat kombinationen f?r h?gstadieeleverna.?D?r uppsatsen svarar p? f?ljande fr?gest?llningar: Hur upplever h?gstadieelever kombinationen av skola och idrott??Hur hanterar h?gstadieelevernakombinationen av skola och idrott??Vad hade underl?ttat kombinationen av skola och idrott f?r h?gstadieelever?????? Metod: Unders?kningen hade en kvalitativ ansats?och d?r en semistrukturerad intervjumetod valdes. Unders?kningen avgr?nsade sig till?h?gstadieelever som spelar handboll eller ishockey.?Urvalet gjordes?utifr?n h?gstadieelever som spelade handboll eller?ishockey, eftersom det??r tv? prestationskr?vande?idrotter?som kan g?ra det sv?rt att balansera med skolan.?Det var 4 styckena som deltog fr?n b?da idrotterna, s? 8 deltagare totalt.????? Resultat: H?gstadieeleverna upplevde kombinationen som stressig och kr?vande.

SammanfattningUtifrÄn en uppmÀrksammad efterfrÄgan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkÀt syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgÄngsrikt implementera feedback som nÄgonting naturligt pÄ arbetsplatsen. För att kunna ge svar pÄ syftet har uppsatsen utgÄtt frÄn tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av tvÄ doktorander med fördjupad kunskap inom omrÄdet feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde Àven med enhetschefer inom LSS som ansÄg sig arbeta framgÄngsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar dÀr sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Bakgrund: Vi fick under hösten i uppdrag att hjÀlpa till med en marknadsföringsplan till mikroföretaget Thermo Steel. NÀr vi gick igenom den teori som fanns pÄ omrÄdet marknadsföring mÀrktes ett stort gap nÀr det gÀllde marknadsföring för mikroföretag. Det finns ett flertal rapporter som ifrÄgasÀt­ter den traditionella marknadsföringens relevans för mikroföretag. Det motiverade oss att först undersöka hur mikroföretag marknadsför sig och om det finns nÄgra generella riktlinjer att följa nÀr det gÀller mikroföretags arbete med marknadsföring.Syfte: Med stöd av ovanstÄende resonemang Àr syftet med föreliggande uppsats:1. Att undersöka hur mikroföretag marknadsför sig samt om möjligt försöka faststÀlla nÄgra generella rekommendationer nÀr det gÀller marknadsföring i mikroföretag.2.

Denna studies övergripande syfte Ă€r att undersöka hur inflytandet frĂ„n elever i behov av sĂ€rskilt stöd kan medverka till en lĂ€rmiljö dĂ€r alla elever har möjlighet att utvecklas i positiv riktning, bĂ„de kunskapsmĂ€ssigt och socialt. I ett aktionsforskningsprojekt i en femteklass insamlades empirin genom fokusgruppsamtal med elever, deltagande observationer i klassrummet samt informella samtal med lĂ€rare.Resultaten visar att klassen frĂ„n början oftast arbetade traditionellt och individuellt med sina uppgifter och lĂ€raren var den ende som ansvarade för att eleverna inhĂ€mtade kunskap. Lusten och motivationen hos eleverna i behov av sĂ€rskilt stöd höjdes nĂ€r lĂ€rarna utvecklade ett strukturerat samarbete i smĂ„grupper. Eleverna upplevde dĂ„ ett vĂ€xande ansvar i sitt lĂ€rande. Även det utökade arbetet i par gjorde att deras arbetsglĂ€dje höjdes, men det var av avgörande vikt att lĂ€raren bestĂ€mde samarbetspartners.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bÀr med sig fragmenterade bilder av sina omrÄden. Genom detta arbete vill jag skapa en förstÄelse för hur de förhÄller sig till de mÄngfacetterade och fÀrgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rÄdande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar mÀnniskor i ett Vi och Dem  pÄverkar ungdomarnas sjÀlvbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som nÄgot positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de fÄr överförda genom media och allmÀnna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna anvÀnt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka handlingsmöjligheter och motiv som knyts till individen i VĂ€rldsnaturfonden WWF:s hemsidematerial om klimatförĂ€ndringarna, samt utvĂ€rdera hinder för dessa handlingsmöjligheters förverkligande. Den huvudsakliga undersökningsmetoden bestĂ„r av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys i kombination med begreppen interpellation och subjektpositionering, hĂ€mtade frĂ„n Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Övriga teoretiska utgĂ„ngspunkter utgörs av nedslag i i Ulrich Becks teori om "reflexiv modernisering", samt perspektivet "governmentality". Undersökningen visar att materialet huvudsakligen konstruerar positionerna privatperson, företagare och politiker. Privatpersonens handlingsmöjligheter bestĂ„r i att inkorporera en klimatrationalitet i sin vardag samt förmĂ„ politiker och företagare att agera.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka om intag av kokosfett, i j?mf?relse med annan k?lla rik p? m?ttat fett, har en annorlunda p?verkan p? postprandiella triglycerider i blod. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus och baserades p? tre s?kblock utformade efter MeSH-termer och dess synonymer. De inkluderade studierna skulle vara RCT studier som unders?kte postprandiella triglycerider i blodet m?tt som AUC och maxv?rde. Interventions- och kontrollgruppen skulle vara kokosfett respektive annan k?lla till m?ttat fett.

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.