I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande. Ett sÀrskilt fokus var hur pedagogerna anvÀnder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svÄrigheter de möter i den. Metoden som anvÀnds var kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. UtifrÄn en sammanstÀllning av intervjuerna gjordes jÀmförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning bÄde i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Denna undersökning bygger pÄ fem kvinnliga förskollÀrares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare tÀnker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn pÄ barn och pÄ förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollÀrares olika uppfattningar, anvÀnder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det Àr flera delar som pÄverkar förskollÀrarnas tÀnkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi Àr intresserade av Àr de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebÀra. FrÄgestÀllningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende pÄ (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehÄll samt pÄ (3) insatsens betydelse. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

Enligt kommunikationsmyndigheten PTS finns det cirka 10miljoner mobiltelefonabonnemang endast i Sverige. Telefonerna innehÄller operativsystem dÀr det tillÄts mÀngder av olika sorters program. I och med att Apple 2007 introducerade sin iPhone exploderade marknaden för sÄ kallade Nomadic Devices. En telefon som mer Àr tÀnkt att fungera som nÄgon form av handdator. Dessa telefoners utformning och funktioner möjliggör för utvecklare att ta fram mer avancerade program Àn man tidigare sett för mobiltelefoner.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Syftet med denna studie Àr att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Detta undersöks i Ärskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i Ärskurs 3 fÄtt lösa ett antal uppgifter pÄ ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen frÄn nyare lÀromedel och Àr sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmÄga att lösa dem. Det har Àven undersökts hur pojkar, flickor, elever som Àr starka och medelstarka i matematik pÄverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik.Undersökningen visar att signalord inte har nÄgon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivÄ.

Studien underso?ker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer anva?nder fo?r att na? externa intressenter och svarar pa? fo?ljande fra?gor: Vilka kommunikationsstrategier anva?nder ideella organisationer fo?r att na? externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger pa? ideella organisationers mo?jligheter samt utmaningar med perspektiv pa? strategisk kommunikation. Den prima?ra metod som anva?nds a?r en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida da? vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och anva?nds som komplement fo?r att lyfta samt sto?dja resonemang.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.