DÄ en större vÀg byggs försvinner möjligheten för mÄnga enskilda vÀgar att naturligt ansluta till denna större vÀg. Mitt arbete har varit att undersöka hur man kan lösa detta pÄ bÀsta sÀtt för alla parter. Jag har dÀrför undersökt och jÀmfört olika förvaltningstyper vid anlÀggande av ersÀttningsvÀgar och kommit fram till att de tre vanligaste sÀtten Àr enskild förvaltning, gemensamhetsanlÀggning med delÀgarförvaltning och gemensamhetsanlÀggning med föreningsförvaltning. I detta arbete har Àven ingÄtt att sÀtta mig in i ett antal lagar och bestÀmmelser för att undersöka med vilken rÀtt en befintlig vÀg kan Àndras eller en ny vÀg anlÀggas. Slutligen har jag stÀllt fördelarna mot nackdelarna med de olika förvaltningstyperna..

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken betydelse skolgĂ„rdarnas utformning har avseende lek och fysisk aktivitet för elever i Ă„rskurs F-3 pĂ„ tvĂ„ skolor.Hur bidrar skolgĂ„rden till lek och fysisk aktivitet?Hur upplever lĂ€raren att skolgĂ„rden fungerar för utomhusaktiviteter?MetodUndersökningen genomfördes med hjĂ€lp av metoderna observation och intervju pĂ„ tvĂ„ skolor i Stockholm, en skola i vĂ€stra respektive östra Stockholm. Skolorna kallas VĂ€stskolan och Östskolan i detta arbete. TvĂ„ raster pĂ„ VĂ€stskolans gĂ„rd och tvĂ„ raster pĂ„ Östskolans gĂ„rd observerades. Totalt intervjuades tvĂ„ lĂ€rare i idrott och hĂ€lsa, en lĂ€rare pĂ„ respektive skola, som Ă€r involverad i rastverksamheten.

Kunskap a?r idag en av de absolut viktigaste konkurrensfo?rdelarna hos ett fo?retag. Fo?r att kunna anpassa sig snabbt och flexibelt till kundernas och marknadens sva?ngningar ma?ste fo?retagen kunna agera snabbt. Processer, produkter och arbetssa?tt skall snabbt kunna fo?ra?ndras, allt fo?r att inte konkurrenten skall hinna fo?re.

Syftet Ă€r att undersöka och reflektera kring pedagogers sprĂ„k i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och förĂ€ldrar. Efter en litteraturgenomgĂ„ng som fokuserar diskurser, sprĂ„k och yrkessprĂ„k presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Över etthundraĂ„ttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande sprĂ„k? Finns behovet av ett yrkessprĂ„k? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs sprĂ„ket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för mĂ€nniskans förstĂ„else för vad som sker och för den roll hon fĂ„r i samspel med andra.

Att utforma och gestalta ett infrastrukturselement, sÄsom en jÀrnvÀg, som till sin natur Àr stelt och beroende av teknik har sin speciella problematik.Jag har i det hÀr arbetet översiktligt sammanfattat jÀrnvÀgs- samt planeringshistorik och försökt att besvara frÄgestÀllningar rörande i vilken omfattning hÀnsyn har tagits vid planering och utformning av jÀrnvÀgar i landskapet samt vad god jÀrnvÀgsarkitektur kan vara. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.Historiskt sett utformades jÀrnvÀgen pÄ ett sÀtt som gjorde att den harmoniserade med landskapet och smÀlte vÀl in med omgivningen. Det Àr nÄgot som kan ha berott pÄ att de tekniska förutsÀttningarna att forma landskapet inte fanns. Idag har de tekniska möjligheterna ökat och det Àr möjligt att forma landskapet efter de önskemÄl som mÀnniskan har. Att underordna sig landskapets inneboende form blir i dagslÀget inte en aspekt som projektören mÄste ta lika stor hÀnsyn till nÀr jÀrnvÀgslinjen bestÀms.I intervjuerna har framkommit att jÀrnvÀgen kan ses som ?en i landskapet utstrÀckt maskin? (Schibbye 2011, muntl.).

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Syftet med vÄr studie var att undersöka kÀrnan i pedagogers uppfattningar om demokratiska processer och hur de Äterspeglas i verkligheten. LÀroplanen för förskolan 98 (skolverket 2010) lyfter demokrati som ett grundlÀggande vÀrde för verksamhetens utformning sÄvÀl som dess innehÄll och trycker mycket pÄ den fysiska miljöns utformning, kommunikationen och barnens delaktighet, som viktig för barnens lÀrande. Dessa delar har löpt som en röd trÄd genom hela studien. Den metod vi anvÀnt oss av Àr en kvalitativ intervjustudie av tio stycken förskollÀrare pÄ olika förskolor. Vi transkriberade intervjuerna, lÀste igenom dem flera gÄnger, efter det tog vi ut meningsbÀrande citat, vilka vi Àven placerade i figur 1 pÄ s.

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlÀgga outtalademÄlsÀttningar hos ett politiskt omrÄde. Styrmedel Àr det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mÄl; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i sjÀlva verket Àrde prÀglade av vÀrdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. HÀri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade mÄlsÀttningar inom ett politisktomrÄde. Uppsatsen Àr en fallstudie som tillÀmpar styrmedelsteori pÄ det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrÀdare i staden har lÀnge anvÀnt kultur somett ekonomiskt tillvÀxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhÄller sig till detta.Det material som studerats Àr dels sjÀlva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrÀdare i staden.

Större delen av vÄr skolgÄng tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan pÄverka hur vi trivs och kan Àven pÄverka inlÀrningen pÄ olika sÀtt. Det hÀr arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar inlÀrningen. Syftet med mitt arbete har varit att fÄ fördjupad kunskap om hur man pÄ bÀsta möjliga sÀtt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlÀrningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda sÄ att de trivs och inspireras till kunskapande.