Sök:

Sökresultat:

694 Uppsatser om Utbud och efterfrćgan - Sida 3 av 47

Kommersiellt kontra kooperativt: styrning av franchisetagare och motiv till franchising i en ekonomisk förening

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Klassrummets fysiska miljö : En kvalitativ undersökning av tvÄ lÄgstadieklasser utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv

Jag har genomfört en undersökning dÀr jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus pÄ dess möblering och utbud av material. Genom att observera tvÄ klassrum har jag försökt fÄ en förstÄelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lÀrande och kunskapsinhÀmtning. Min undersökning Àr genomförd utifrÄn forskningsfrÄgorna; - Hur Àr klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur anvÀnder sig eleverna av materialet och möbleringen?Jag har utgÄtt frÄn ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och anvÀnt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag Àven relaterat och jÀmfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts pÄ samma omrÄde.Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig pÄ de fÀltanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier frÄn klassrummen.

Kommersiellt kontra kooperativt: styrning av franchisetagare och motiv till franchising i en ekonomisk förening

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sÄdan ska dess medlemmars intressen frÀmjas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebÀr att den ekonomiska föreningen mÄste tillfredstÀlla bÄde medlemmarnas finansiella önskemÄl sÄvÀl som deras önskemÄl om vad verksamheten ska tillhandahÄlla. Har den ekonomiska föreningen mÄnga medlemmar kan det bli svÄrt för den att tillfredstÀlla alla medlemmars önskemÄl. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar dÄ nyttjar Àr verksamhetsformen franchising.

Att handla plus size-klÀder : En studie av kvinnliga plus size-konsumenters köpbeteende.

Den ökade andelen av överviktiga i Sverige skapar en vÀxande efterfrÄgan av klÀder i större storlekar. Det rÄdande utbudet uppfattas som bristfÀlligt och det finns ett begrÀnsat antal klÀdkedjor som erbjuder klÀder i större storlekar Àn storlek 42. Dessa butikskedjor erbjuder ett separat plus size-sortiment som Àr fristÄende frÄn butikernas resterande plagg. Detta sortiment placeras oftast lÄngt in i butiken, pÄ en liten yta, i skymundan frÄn resterande kollektioner. Plus size-klÀderna skiljer sig stilmÀssigt frÄn klÀder i mindre storlekar och upplevs vara till för att dölja kroppen istÀllet för att framhÀva den.

Konsumenternas syn pÄ nÀrproducerade och ekologiska livsmedel.

Bakgrund I dagens samhÀlle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per Är och det svenska hushÄllet utgör ungefÀr en fjÀrdedel av klimatpÄverkan i livsmedelsvÀg. VÀxthusgaserna förÀndrar klimatet pÄ jorden och med det medföljer en förÀndring av djur och vÀxtriket pÄ jorden. För att förÀndra detta Àr de viktigt att konsumenterna vÀljer livsmedel som Àr bra för miljön.Syfte Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur konsumenter ser pÄ nÀrproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som anvÀnds i denna studie Àr kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkÀt utformades i GApps för att sedan publiceras pÄ webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en rÄvara Àr nÀrproducerad och ekologisk ansÄg majoriteten av respondenterna att det Àr nÀr livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan pÄ klimatet och att rÄvaran ska vara bra för miljön.

En valideringsstudie av SkolmatSverige : Hur pass vÀl mÀter ett webbaserat verktyg utbud och livsmedelsval vid servering av skolluncher?

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav pÄ att skolmÄltider som serveras i grundskolan ska vara nÀringsriktiga börja tillÀmpas. I och med den nya lagen Àr det viktigare Àn nÄgonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten pÄ skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssÀkring av skolmÄltider. MÄlet Àr att verktyget, som bestÄr av enkÀter, ska anvÀndas som stöd för att leverera bra skolmÄltider utifrÄn nÀring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmÄltider. Sverige och Finland Àr de enda lÀnderna i vÀrlden med en lagstiftning om nÀringsriktiga och kostnadsfria skolmÄltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagslÀget finns det inget system för kvalitetssÀkring av skolmÄltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mÀta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie dÀr 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog.

L?sutmaningar efter epilepsidebut. Hur upplever vuxna l?sning efter insjuknande i epilepsi och hur skapar man epilepsiv?nliga texter?

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Tenant mix and image in Stockholmneighborhood malls.

Stockholms innerstad Àr tydligt uppdelad i sina olika stadsdelar. Stadsdelarna skiljer sig imÄnga avseenden gÀllande befolkning, image och i den allmÀnna uppfattningen hosstockholmsbor. Dessa skillnader i stadsdelar i kombination med ett intresse för köpcentrumoch hyresgÀstmix resulterade i en undran om köpcentrum belÀgna i olika stadsdelar ser olikaut avseende hyresgÀstmix och image.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att fÄ en inblick i Àmnet hyresgÀstmix. Ilitteraturen fanns mycket information om hyresgÀstmix och image utanför Norden, frÀmst IUSA och Storbritannien. En kort fördjupning inom relevanta begrepp gjordes.En statistisk undersökning genomfördes för att ta reda pÄ mixen av hyresgÀster i de trestudieobjekten FÀltöversten, Ringen Centrum och VÀstermalmsgallerian.

Upplevelseindustrin - FramgÄngsfaktorer för att öka antalet museibesökare

Upplevelseindustrin Àr en av de största och snabbast vÀxande sektorerna i Sverige och det som frÀmst driver tillvÀxten Àr turistnÀringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport dÀr det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet Àr att museerna har förlorat mÄnga besökare de senaste Ären. Detta leder till uppsatsens frÄgestÀllning som Àr: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör nÄgot i sitt arbete för att öka antalet besökare och i sÄ fall vad.

Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartlÀggning av svensk dagspress nÀrvaro i mobila tjÀnster.

Titel Nyheter i mobilen, en nyhet? ? En kartlÀggning av svensk dagspress nÀrvaro i mobila tjÀnster.Författare Frida Eriksson och Hanna TomicUppdragsgivare DagspresskollegietKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vt - 2011Antal ord 19 943Syfte KartlÀgga vilken nÀrvaro svensk dagspress har i mobila tjÀnster.Metod Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial En kartlÀggning av det totala utbudet av mobila tjÀnster, samt tvÄ olika innehÄllsanalyser varav en koncentrerar pÄ utformning, utseende och funktioner och den andra pÄ nyhetsinnehÄll, urval och vÀrdering.Huvudresultat Drygt 44 procent av svensk dagspress har i dagslÀget en mobilsajt, 24 procent iPhoneapp och 12 procent androidapp. Dock Àr det fler tidningar som nÀrvarar Àn vad som finns av mobila tjÀnster, vilket innebÀr att fler Àn en tidning kan stÄ bakom en mobilsajt eller app. FÄ tidningar har alla tre tjÀnsterna i sitt utbud och de flesta som enbart har en tjÀnst har dÄ mobilsajt. De tre största ÀmnesomrÄdena i nyhetsinnehÄllet Àr politik/samhÀlle, olyckor/brott och sport.

Vilken miljö, öppettider och utbud önskas pÄ folkbiblioteken? : en utvÀrdering av SkellefteÄs folkbibliotek utifrÄn anvÀndarperspektiv

Den hÀr utvÀrderingen undersöker vilken typ av folkbibliotek anvÀndare vill ha idag. Den inriktar sig frÀmst pÄ tre teman; miljö, öppettider och utbud. UtvÀrderingsobjektet Àr SkellefteÄ stadsbibliotek och till viss del Àven nÀrbiblioteken i SkellefteÄ. Jag anvÀnde mig av en kvantitativ metod i form av webbenkÀter, för att fÄ reda pÄ svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Jag tog Àven hjÀlp av litteratur som redan fanns skrivet om Àmnet.

Glasriket : - Mer Àn bara glas

Uppsatsen behandlar Àmnet destinationsutveckling pÄ en landsbygdsdestination och vad som krÀvs av en destination och dess aktörer för att lyckas med utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för att regionen Glasriket ska utvecklas som destination. För att besvara uppsatsens syfte har författarna anvÀnt sig av en kvalitativ forskningsmetod dÀr fem aktörer i Glasriket intervjuades om destinationsutvecklingen i Glas-riket. Intervjuresultatet visade att informanterna Àr medvetna om de brister som hindrar Glas-riket frÄn att utvecklas. Framförallt anser aktörerna i Glasriket att det finns potential att ut-veckla destinationen genom att bredda bilden av att Glasriket inte endast innefattar glas.Idag utgör glas den frÀmsta anledningen till att besöka Glasriket.

Revisionspliktens avskaffande : En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄ

Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄDatum:15 januari 2013NivÄ:Kandidatuppsats i företagsekonomi/redovisning, 15 ECTSInstitution:Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HSTFörfattare:Nicklas ErngrenAnnica LarssonMariah WahlgrenTitel:Revisionspliktens avskaffande -En jÀmförelse mellan en liten och en stor revisionsbyrÄHandledare:Angelina SundströmNyckelord:revisionsplikt, revision, revisionsbyrÄ, revisor, smÄ företag, framtidsmöjligheterFrÄgestÀllning:Hur har revisionsbyrÄerna förÀndrats genom revisionspliktens avskaffande?Hur har storleken pÄ revisionsbyrÄerna inverkat pÄ tjÀnsternas utbud?Syfte:Syftet med studien Àr att beskriva skillnader och likheter i hur revisionsbyrÄerna förÀndrat sitt utbud av tjÀnster och vilka andra förÀndringar de gjort efter avskaffandet av revisionsplikten för smÄ företag. För att uppnÄ syftet och besvara forskningsfrÄgorna har tvÄ revisionsbyrÄer studerats.Metod:För att besvara forskningsfrÄgorna och uppfylla syftet har tvÄ gruppintervjuer gjorts med Lars Lönnkvist och Barbro Andersson pÄ Revisorsknuten och Sara Keyser och Magnus Hallberg pÄ PwC i Nyköping. Intervjuerna gick ut pÄ att ta reda pÄ vad respektive revisionsbyrÄ gjort för förÀndringar av sitt utbud efter avskaffandet av revisionsplikten. I analysdelen har sedan svaren stÀllts mot varandra för att se vilka likheter och skillnader som finns mellan den stora(PwC) och den lilla (Revisorsknuten) revisionsbyrÄn.Slutsats:Studien visar att det finns likheter i de förÀndringar som gjorts bland annat ett större fokus pÄ redovisningstjÀnster Àn tidigare.

Barns möjligheter till kultur - Samverkan mellan förskolan och kulturen

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin sjĂ€lvförstĂ„else, omvĂ€rldsuppfattning och sociala sammanhĂ„llning och skapa bĂ€ttre relationer vilket leder till förbĂ€ttrad inlĂ€rning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vĂ„rt arbete Ă€r att nĂ€rmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i tvĂ„ utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med bĂ„de kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. EnkĂ€tundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. UtifrĂ„n enkĂ€tresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven Ă€r de tydligaste anledningarna till förutsĂ€ttningar eller svĂ„righeter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att mĂ„nga önskar att det kunde utnyttjas i större utstrĂ€ckning.

Psykisk oh?lsa inom f?rskolan Det kommer v?l senare i livet? En kvalitativ studie om f?rskoll?rares och specialpedagogers uppfattningar och erfarenheter av begreppet psykisk oh?lsa samt deras f?rebyggande arbete i f?rskolan.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->