Abstrakt Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för ANT-programmet Steg-för-Stegs pedagogiska upplÀgg. Genom att: ? Analysera programmets pedagogiska utformning ? Studera nÄgra ledares syn pÄ det pedagogiska upplÀgget. Metod: Denna uppsats Àr grundad i en hermeneutisk ansats eftersom intresset var att studera innebörden och dess betydelse och dÀrigenom finna förstÄelse. Texttolkning av programmets kursmaterial har anvÀnts för att kunna se vilken pedagogisk utformning programmet har och intervjuer har anvÀnts för att fÄ kunskaper i tre ledares syn pÄ programmets upplÀgg. Resultat: Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns tvÄ pedagogiska utformningar pÄ Steg-för-Steg program.

Syftet med studien var att undersöka lÀrarens pedagogiska perspektiv pÄ lÀxans funktion i undervisningen. VÄrt resultat visar att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men Àven att lÀrarna anvÀnder lÀxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att lÀxan Àr ett komplext fenomen som inte gÄr att ses ur enbart ett perspektiv..

Denna uppsats handlar om alfabetiseringsundervisning av vuxna andrasprÄksinlÀrare. Undersökningens syfte Àr att ta reda pÄ nÄgra lÀrares pedagogiska val i sin alfabetiseringsundervisning, vad dessa val grundar sig pÄ samt vad lÀrarna anser vara befrÀmjande undervisning för dessa elever. Undersökningen har en fenomenologisk infallsvinkel och bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att lÀrarna anser det vara viktigt med hemklassrum, att de utgÄr ifrÄn elevernas verklighet och anvÀnder helst autentiskt material och bilder, samt betonar att repetition och konkretisering Àr viktiga pedagogiska metoder liksom förmÄgan att sÀtta sig in i elevernas situation. LÀrarna anser att det som befrÀmjar elevernas inlÀrning Àr tillgÄng till modersmÄlslÀrare och speciallÀrare, en trygg arbetsmiljö och att lÀrarna ser eleverna som kompetenta individer.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Arbetet Àr en undersökning om hur och varför skola och nÀringsliv samverkar nÀr det gÀller arbetsplatsförlagd utbildning pÄ HP-programmet..

Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt följande frÄgestÀllning: Hur Àr innehÄllet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? FÄr personalen nÄgon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur vÀl Àr personalen införstÄdd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att anvÀnda Àr intervju- och enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen bestod av tvÄ skolor i LuleÄ kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vÄr undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en vÀl utarbetad krisplan och en sÀrskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift Àr att leda och utforma skolans krisarbete.

John Dewey föddes Är 1859, samma Är som Charles Darwin bröt ny mark för mÀnniskan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mÀnskliga tÀnkandet och förstÄelsen av oss sjÀlva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin Àr det förstÄelsen av mÀnniskan och hennes vÀrld som Àr det intressanta.Denna uppsats Àr en nÀrlÀsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gÄngen 1916. Verket som Àr skrivet pÄ tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande pÄ pedagogiskt tÀnkande generellt, men Àr ocksÄ ett av de verkligt intressanta arbetena rörande mÀnniskan och utbildningens roll för det demokratiska samhÀllet. Verket Àr av idémÀssigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism dÄ Dewey fÄngar upp den bÀrande idén om mÀnniskan i samhÀllet som en del av vÀrlden och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegÄngar som Dewey lÄter framtrÀda i Demokrati och utbildning.

Syftet med studien Àr att utvÀrdera och undersöka pedagogers instÀllningen till det pedagogiska dramat utifrÄn materialet Livsviktigt. FrÄn syftet har vi formulerat följande frÄgestÀllningar:- I vilka situationer anvÀnds pedagogiskt drama?- Hur anser pedagogerna att eleven utvecklas i samband med det pedagogiska dramat?- Vilken instÀllning har pedagogerna till pedagogiskt drama?För att besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av en undersökande enkÀt med bÄde öppna och fasta svarsalternativ. EnkÀten besvarades av 102 pedagoger frÄn VÀrnamo kommuns grundskolor.Resultatet av studien visar att pedagogiskt drama i undervisningen styrker barns sjÀlvkÀnsla. Den visar ocksÄ pÄ en positiv instÀllning av pedagogerna till det pedagogiska dramat..

Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Denna studie avser undersöka tvĂ„ pedagogiska praktiker med utgĂ„ngspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlĂ€rare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhĂ„llningssĂ€tt till konst och bilder. Metoden som anvĂ€nds Ă€r en kvalitativ semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjĂ€lp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

Idag sÄ har skolmaten i alla kommunala skolor enligt lag krav pÄ att den ska vara nÀringsriktig och kostnadsfri för eleverna. SkolmÄltidsverksamheten har utvecklats mycket sedan den utformades. NÄgonting som Àr ett förekommande moment i dagens skola Àr pedagogisk mÄltid. För ett bra utövande av den pedagogiska mÄltiden Àr det relevant att pedagogerna följer riktlinjer som Livsmedelsverket har tagit fram men Àven som kommuner i mÄnga fall vidare utformar. För att undersöka den pedagogiska mÄltiden har mÄnga tidigare studier valt att sÀtta pedagogerna i fokus.

Bakgrund:Inspirationen till vÄrt valda Àmne fann vi genom vÄra personliga erfarenheter frÄn vÄra studier vid högskolan och frÄn de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfÀllen vi haft, dÄ vi bÄda upplevt hur skilda pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrande. Genom teoretiska utgÄngspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn pÄ barns lÀrande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jÀmfört hur pedagogiska förhÄllningssÀtt kan pÄverka barns lÀrprocesser.Syfte:Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och jÀmföra hur olika pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) Àr att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhÄllningssÀtt. VÄra frÄgestÀllningar för undersökningen Àr: Hur framtrÀder de pedagogiska förhÄllningssÀtten i de undersökta förskolorna? I vad mÄn bidrar pedagogernas förhÄllningssÀtt till att utveckla respektive hÀmma barns lÀrprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lÀrprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.