Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och analysera lÀrares uppfattning av responsgrupper i skrivundervisningen i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Metoden för undersökningen Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer. Resultatet visar att alla lÀrare har haft kontakt med arbetssÀttet i sin utbildning. Uppfattningarna av responsgrupper skiljer sig emellertid Ät mellan lÀrare. Det framgÄr att responsgrupper Àr ett etablerat arbetssÀtt för hÀlften av lÀrarna i studien.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ djupare förstÄelse för yrkets pedagogiska aspekter. Uppsatsens grundlÀggande frÄge- stÀllning lyder: Hur ser studenter och lÀrare pÄ Lunds Universitets sjukgymnastutbildning pÄ den pedagogiska aspekten i det kliniska arbetet?Undersökningen bygger semistrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och fem studenter dÀr dessa getts möjlighet att fritt svara pÄ frÄgor rörande Àmnet. Intervjuerna har sedermera analyserats med hjÀlp av Bubers mellanmÀnskliga perspektiv och didaktiska teorier rörande patientundervisning.Studien resulterade i dels en ökad förstÄelse för hur studenter och lÀrare ser pÄ arbetets pedagogiska aspekterna och dels i ett, av studenterna, uttalat behov av djupare förstÄelse för hur man agerar gentemot patienten i syfte att undervisa. De intervjuade studenterna saknar nödvÀndig erfarenhet för att upprÀtta en vÀl fungerande didaktisk handlingsrepertoar, vilket leder till att de kÀnner sig vilsna inför kontakten med patienterna.Denna uppsats bekrÀftar tidigare genomförda studier som sÀger att de pedagogiska och kommunikativa aspekterna inom yrket Àr pÄtagliga och betingar i mÄngt och mycket kvalitén av behandlingen..

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

I mitt arbete vill jag visa pÄ hur man med hjÀlp av reklamanalys kan uppnÄ lÀroplanens för kritiskt tÀnkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmÄga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och hÀr utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition pÄ vad kritiskt tÀnkande Àr. Sedan lyfter jag fram tvÄ pedagogiska verktyg som kan anvÀndas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det Àr viktigt att odla kunskaper och förmÄga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lÀrare kan rusta sig med..

Bakgrund Vi har tidigare kommit i kontakt med olika klassrumsmöbleringar, genom vÄr verksamhetsförlagda utbildning och egna tidigare erfarenheter. Vi har diskuterat mÄnga gÄnger med varandra och med andra klasskamrater om hur det Àr möblerat i olika klassrum. Detta har gjort att vi blivit intresserade av om det ligger nÄgon betydelse i hur man möblerar, och om möbleringen har nÄgot att göra med hur man arbetar i klassrummet. Syfte VÄrt syfte med studien har varit att undersöka om det finns nÄgot samband mellan de pedagogiska arbetsformerna och bÀnkarnas placering. Vi vill ocksÄ undersöka vem och vad som styr bÀnkarnas placering i klassrummet.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmÀnhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlÀngningen Àr Àven förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stÀrka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgÄngspunkter Àr i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som anvÀnds Àr observation, intervju samt analys med hjÀlp av tvÄ strateginÀt i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att en stor del av informantens professionella övervÀganden och handlanden baseras pÄ hennes tysta kunskap.

Vi har i detta arbete undersökt hur pedagogiska utredningar utförs pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Syftet Àr att, ur ett specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv, beskriva hur de pedagogiska utredningarna genomförs samt belysa hur skolornas specialpedagoger arbetar med pedagogisk utredning kopplat till styrdokument, aktuell forskning, litteratur samt teoretiska perspektiv. Vi belyser pedagogisk utredning pÄ organisations-, grupp- och individnivÄ. I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn fyra teman; motiv till pedagogisk utredning, genomförande av pedagogisk utredning, möjligheter och hinder samt vilka konsekvenser pedagogisk utredning fÄr för eleven. Till grund för den empiriska undersökningen ligger fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar pÄ tvÄ skolor och dokumentanalys av Ätta pedagogiska utredningar. Vi kan i vÄr undersökning se att de pedagogiska utredningarna skiljer sig Ät i utformning och innehÄll.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

Syftet med undersökningen har varit att studera förskollÀrares attityd till jÀmstÀlldhetsarbete för att kunna identifiera eventuella pedagogiska villkor för detta arbete i förskolan. Jag intervjuade fem förskollÀrare för att kunna ta del av deras personliga uppfattningar och resultatet visade att arbetet i grund och botten utgÄr ifrÄn vuxnas förhÄllningssÀtt gentemot barnen, dÀr samtliga informanter sÄg sig sjÀlva som viktiga förebilder. Resultatet visade att förskollÀrarna stÀllde sig positiva till den utbildning de fÄtt, för att dÀrigenom kunna utveckla sig sjÀlva och verksamheten. En slutsats Àr att kunskap och utbildning kring jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr en viktig och avgörande faktor för ett medvetet pedagogiskt arbete, dÀr brist pÄ kunskap kan innebÀra att verksamheten upplevs jÀmstÀlld trots att den förstÀrker traditionella könsmönster och könsroller. Studien belyser villkor för arbete med jÀmstÀlldhet i förskolan, vilket kan hjÀlpa personal att undvika svÄrigheter som kan förekomma..

Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémÀssigt perspektiv för att redogöra för förÀndringar av begreppet likvÀrdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnÄ syftet söker studien svara pÄ vilka bestÀmmelser som finns i de bÄda lagarna som kan ge möjlighet till likvÀrdig utbildning samt om begreppet likvÀrdig utbildning förÀndrats i skollag 2010:800 jÀmfört med skollag 1985:800. Studien baseras pÄ en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrÄn fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förÀndring skett av begreppet likvÀrdig utbildning genom att mer fokus ligger pÄ individens enskilda behov. För att uppnÄ likvÀrdig utbildning krÀvs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva förskollÀrares instÀllningar till matematik och hur den pÄverkar det pedagogiska arbetet. De data vi anvÀnt oss av Àr historik, tidigare forskning, styrdokument och annan relevant litteratur. Vi utförde sex intervjuer med verksamma förskollÀrare, efter detta har den information som framkom bearbetats. Resultatet visade pÄ att den instÀllning förskollÀrarna har till matematik pÄverkar det pedagogiska arbetet pÄ olika sÀtt. De instÀllningar som visade sig var att matematik Àr nÄgot roligt, spÀnnande och lekfullt, det visade sig Àven att matematik Àr nÄgot trÄkigt och det finns en rÀdsla och en osÀkerhet i arbetet med matematik.

Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka pedagogiska krav som stÀlls i och med den under Äret 2010 reviderade lÀroplanen för förskolan. Jag ville ocksÄ ge en historisk tillbakablick pÄ förskolans föregÄende styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jÀmföra den gÀllande lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat pÄ de förÀndringar i den reviderade lÀroplanen som förvÀntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollÀrares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska mÄlen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade lÀroplanen.

Reggio Emilias filosofi kan kortfattat beskrivas likt ett förhÄllningssÀtt dÀr man ser barnen som kompetent och utforskande. Det Àr viktigt att skapa en tillgÀnglig och tillÄtande pedagogisk miljö som uppmuntrar till egna initiativ och sjÀlvstÀndighet. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka olika förskollÀrares beskrivningar av den pedagogiska miljön pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor samt undersöka sambandet mellan en vÀl utformad miljö, barns utveckling och lÀrande enligt förskollÀrare. Vi har valt att basera vÄr studie pÄ att intervjua sex olika förskollÀrare och tagit del av deras beskrivningar av den pedagogiska miljön. Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  Förutom genomförda intervjuer har vi ocksÄ genom litteratur tagit del av vetenskaplig forskning som gjorts kring relationen mellan Reggio Emilia och den pedagogiska miljön.

Avsikten med föreliggande studie har varit att ta reda pÄ förskollÀrares syn pÄ det pedagogiska uppdraget utifrÄn lÀroplanens revidering och förskollÀraryrkets professionaliseringsprocess. UtifrÄn de utvÀrderingar som gjorts av förskolans lÀroplan har den fÄtt utökade mÄl framförallt i matematik, naturvetenskap och teknik och förskollÀrarna har dessutom fÄtt det pedagogiska ansvaret för att arbeta mot de mÄl som strÀvas efter i lÀroplanen. Som bakgrund till studien beskriver jag hur förskollÀrarnas pedagogiska uppdrag vuxit fram genom tiden. Jag har i min studie inspirerats av en fenomenografisk metod och har genom intervjuer med sex förskollÀrare vilka arbetar i förskolan, undersökt deras svar pÄ synen av det pedagogiska uppdraget utifrÄn den reviderade lÀroplanen och den begynnande professinaliseringen av yrket. Som teoriutgÄngspunkt har jag anvÀnt mig de kriterier som anses professinaliserande för ett yrke.