It is extremely important that the construction of the environment where children and youngsters spend the majority of their days supports the progress of their mentality. That is why I in this study will investigate what a certain amount of teachers consider of the interplay between learning and environment and how they thought a satisfactory environment structure eras of learning and also what the teachers consider to be missing at this point.The schools where I gathered my material are located in Thailand but they use the Swedish curriculum as a starting point and the students at these schools are mostly Swedish speaking.An important element that I came across was the impact of the surrounding on how to shape and use the environment as a tool in the teaching. Thailand?s climate is different than the Swedish climate; I want to investigate if that has any effect in the teaching.The educational environment in schools includes not only the classrooms but also every other space closely connected. Earlier scientific research as well as those people that I used as objects for interviews agrees regarding the fact that a suitable and stimulating environment are one of the most impact on how well children learn.

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas pÄ samarbete. FörutsÀttningarna för att kunna arbeta ihop Àr att pedagogerna har vÀl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer pÄ kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan stÀllts inför sedanboktryckarkonsten. LÀrarens roll och hur man ser pÄ lÀrare kommer att förÀndras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lÀrare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som pÄverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet anvÀnds enutvecklingsmodell för lÀrares digitala kompetens.

Syftet med denna studie Àr att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsÀttningar att likvÀrdigt bemöta begÄvade elever i grundskolan. Jag anvÀnder mig av begreppet begÄvade dÀrför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller sÀrbegÄvade elever. I studien utgÄr jag ifrÄn, förekomsten av elever med begÄvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rÀtt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det Àr rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de sjÀlva likvÀl som lÀrarna fÄr den kompetens som krÀvs för att pÄ ett professionellt sÀtt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska ocksÄ utformas pÄ det sÀttet att alla elever, Àven de med en speciell begÄvning, fÄr det stöd och den hjÀlp de behöver.

De svÄrigheter invandrarungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden stöter pÄ i den svenska skolan uppmÀrksammas ofta, vilket leder till att det politiska mÄlet blir att försöka hitta lösningar pÄ problemen.I denna uppsats ville vi uppmÀrksamma ungdomar med utlÀndsk bakgrund som vÀljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nulÀget negativ bild som finns av unga invandrare frÄn segregerade omrÄden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner frÄn RosengÄrd. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktÀr eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vÄr analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjÀlp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas vÀg till högre utbildning.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, Àven kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullstÀndigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder pÄ att den utbildning slutanvÀndarna fÄr och ett kontinuerligt ifrÄgasÀttande av organisationens vÀrderingar, Àven kallat double-loop learning (DLL), pÄverkar organisationens möjlighet till en fullstÀndig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie pÄ olika företag inom detaljhandeln, alla anvÀndare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstÄ vid en ERP-implementation.

Detta Àr en undersökning som tar avstamp i Skolverkets styrdokument Gymnasieskola 2011 och LÀroplan, examensmÄl och gymnasiegemensamma Àmnen för gymnasieskola 2011 och hur diskursen kring bilders anvÀndning skrivs fram med fokus pÄ vilka begrepp kring visuell kompetens som anvÀnds. Detta kopplas ihop med hur sju lÀrare pratar om bilders anvÀndning i sin pedagogiska praktik. Syftet med denna studie Àr att bidra till ökad kunskap kring hur bilder anvÀnds i de gymnasiegemensamma Àmnena.Skolverkets diskurser i styrdokumenten Àr framskrivna med en elevinriktning, vilket innebÀr att de Àr inriktade pÄ vad eleverna ska uppnÄ efter avslutade kurser och utbildning. Styrdokumenten förvÀntas omtolkas av lÀrarna till en pedagogisk praktik dÀr eleverna ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och uppnÄ kraven för de olika betygsstegen. I Skolverkets styrdokument utlÀser jag att det finns en diskurs som rör visuell kompetens, Àven om de begrepp som anvÀnds inte alltid Àr entydigt kopplade till bilder utan Àven kan handla om verbala uttryck.I undersökningen framkommer det att lÀrarna ofta anvÀnder sig av mÄnga olika typer avbilder.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lÀrare som har specialpedagogisk utbildning jÀmfört med lÀrare som inte har denna sortens utbildning. Hur pÄverkar detta elevernas inlÀrningsmiljö? Kort sagt: ?LÀrarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlÀrningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter Àr Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag anvÀnt Àr praxistriangeln som passar in till lÀrarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra mÀnniskor, som i detta fall Àr eleverna. Empirin bestÄr av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lÀrare. 13 lektioner observerades och fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor intervjuades.

Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollÀrare) tÀnker och arbetar för att stimulera och utveckla den sprÄkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar gÀller vilka arbetssÀtt och vilka förhÄllningssÀtt de utvalda pedagogerna anvÀnder och utgÄr ifrÄn.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har dÀrefter skett med hjÀlp av utskrivna samtalstexter och jÀmförelser med utvald litteratur inom omrÄdet sprÄklig medvetenhet.Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar sprÄklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön Àr efter yttre förutsÀttningar planerad för att vÀcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och sprÄklekar i olika form fÄr stort utrymme.

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet pÄ en 5-Ärsavdelning utifrÄn pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda pÄ vad barnen som deltar i aktiviteten anser att de lÀrt sig. Studien bygger pÄ den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att fÄ syn pÄ och ta del av barnens tankar kring deras lÀrande. Arbetet pÄ förskolan görs enligt pedagogerna utifrÄn barnens intresse och lÀroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten Àr förutbestÀmd i förhÄllande till vad barnen ska lÀra.

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.

Bakgrund:För att ge patientsÀker omvÄrdnad utifrÄn ett etiskt- och holistiskt förhÄllningssÀtt behövs vÀlutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvÄrdnadskunskaper införlivas och grundlÀggs hos den blivande sjuksköterskan. Det Àr viktigt att sjuksköterskestudenten fÄr ut sÄ mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbÀttra kommande studenters lÀrandemöjligheter Àr dÀrför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lÀra sig omvÄrdnad pÄ verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera.Syfte:Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lÀr sig omvÄrdnad under verksamhetsförlagd utbildning.Metod:Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram Àr Benners novis-expertmodell.

Bakgrund: Plötsligt hjÀrtstopp Àr en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vÄrt samhÀlle och den största dödsorsaken runt om i vÀrlden.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjÀrt-lungrÀddning (HLR), som medarbetarna i primÀrvÄrden anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vÄrdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen Àr en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En enkÀt anvÀndes för att fÄ med sÄ mÄnga respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras pÄ svar frÄn 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgÄtt en HLR utbildning det senaste Äret. Detta till trots ansÄg sig endast 66 % ha tillrÀckliga kunskaper i HLR. NÄgon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gÀllande kunskap i HLR gick inte att signifikant sÀkerstÀlla (p = 0,107).

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ tre gymnasiesÀrskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingÄr och hur den bedrivs. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka teman och Àmnen ingÄr i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sÀllan i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning pÄ tre olika gymnasiesÀrskolor i GöteborgsomrÄdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjÀlp av fyra olika teoretiska utgÄngspunkter och tidigare forskning.