Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande Älder ökar risken för att fÄ denna sjukdom. Att fÄ en demenssjukdom innebÀr att sprÄket, tankeförmÄgan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna Àr nedsatta. MÄlet i omvÄrdnaden Àr att vÄrdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. VÄrdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvÄrdnad. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom.

Denna studie handlar om lÀrarstudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbild­­ning och synliggör roller som uppkommer i interaktion mellan handledare och student under handledning. Studien genomförs med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrarstudenter och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur upplever studenterna omedelbar interaktion med handledare under verksamhets­förlagd utbildning?Vilka roller kan identifieras bland lÀrarstudenter och handledare under verksamhetsförlagd utbildning?Resultaten framhÀver att studenterna, pÄ grund av relationens asymmetri, ofta rÀttar sig efter handledarens agerande och förvÀntningar. Handledningen sker i de flesta fall pÄ handledarens villkor. Enligt resultatet har handledarens synliga instÀllning till studenten och VFU betydelse för studentens agerande.

Ledar- och chefsutbildningar Àr stÀndigt aktuella. Organisationer kompetensutvecklar sina chefer i stor utstrÀckning, samtidigt som marknaden Àr full av diverse externa lösningar i form av konsultfirmor och ledarskapstester, för att bli konkurrenskraftiga som möjligt. Jag har med anledning av detta undersökt en intern ledarskapsutbildning/- introduktion i en svensk medelstor kommun, dÀr jag med hjÀlp av sex stycken kvalitativa intervjuer fÄtt ta del av informanternas nyanserade redogörelser kring begreppet ledarskap samt deras upplevelser av utbildningen. Jag har studerat och analyserat upplÀgget, bÄde innehÄllsmÀssigt men Àven pedagogiskt, och dÀrigenom identifierat en del fungerande faktorer samt andra utvecklingsbara bitar. Jag hoppas att studien kan bidra till en ökad förstÄelse inom Àmnet och att den visar sig vara anvÀndbar för mig i mitt yrke som personalvetare, och möjligen Àven för övriga verksamheter som planerar ledarutbildningar.

Den hÀr studien genomfördes i samband med en fem veckor lÄng VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i förskoleklass. Syftet med studien var att klargöra om och i vilken utstrÀckning förskoleklassbarn har förmÄga att göra olika typer av kopplingar sÄ kallade inferenser till text vid höglÀsningstillfÀllen i samband med boksamtal. UtifrÄn syftet uppkom frÄgestÀllningen: Hur gestaltades elevernas förmÄga eller mindre goda förmÄga att göra inferenser i samband med boksamtal? Resultatet visade att deltagarna hade sÀrskilt svÄrt att fÄ samtalet att flyta, och komma vidare frÄn sin första stÄndpunkt samt revidera sitt sÀtt att förstÄ en specifik text. Deltagarna visade att de till stor del ocksÄ höll med varandra och hade svÄrigheter att i samtalen hÄlla sig till det relevanta i boksamtalens innehÄll.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Slutet pÄ gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebÀr en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förvÀntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men lÄngt ifrÄn alla ungdomar har samma förutsÀttningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utlÀndskbakgrund. Den behandlar Àven hur de upplever sin egen situation.

Den hÀr studien Àr ett försök att empiriskt pÄvisa sambandet mellan utbildning och ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder, vilket humankapitalteorin hÀvdar att den visar. Tidigare forskning som undersökt detta samband har inte varit eniga gÀllande utbildningens signifikans pÄ tillvÀxten, vilket kan bero pÄ vilka utbildningsvariabler man anvÀnt och den ojÀmna tillgÄngen av tillförlitliga data, vilket vi ocksÄ uppmÀrksammar i vÄr uppsats. I uppsatsen visar vi pÄ olika faktorer som kan pÄverka utbildningens effekter pÄ ekonomisk tillvÀxt i U-lÀnder. I vÄra undersökningar testas tvÄ olika mÄtt för utbildning som bÄda anses vara viktiga för ekonomisk tillvÀxt. Dessa Àr utbildningskvantiteten och utbildningskvaliteten.

Syftet med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur rörelseaktiviteter kan praktiseras i förskolans verksamhet samt hur pedagoger ser pÄ dess betydelse. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer som metod för att samla vÄr empiri. Arbetet Àr Àven grundat i tidigare forskning och relevant litteratur. Intervjuerna gjordes med tio pedagoger frÄn olika avdelningar eller förskolor. För att fÄ en större spridning har vi valt att genomföra studien bÄde pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar och förskolor som inte har nÄgon uttalad profil.

Denna uppsats undersöker hur ledarstilen pÄverkas av anammandet av filosofin inom Lean Production. Syftet Àr att granska hur ledarna kan kombinera dynamiken bakom ett pedagogiskt ledarskap och medarbetarnas medinflytande med principerna inom Lean Production. VÄr uppsats bygger pÄ den empiri vi samlat in genom sex kvalitativa intervjuer med bÄde ledare och medarbetare pÄ tre avdelningar inom tre olika organisationer. De teoretiska utgÄngspunkter vi anvÀnt oss av grundar sig i huvudsak pÄ Arne Malténs dimensioner kring ett pedagogiskt ledarskap. Analysen Àr sedan strukturerad kring dessa dimensioner.

Syftet med studien var att undersöka och analysera vilka förvÀntningar skolans företrÀdare har pÄ APU och vad nÀrlingslivets företrÀdare erbjuder eleverna under APU-perioden. Studien belyste bl a samarbetet mellan skola och nÀringslivet, nÀrlingslivets organisering och dess synsÀtt av APU. Studien har genomförts enligt en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod via enkÀter och intervjuer av skolpersonal och personal vid de företag dÀr elever ur Parkskolans Industriprogram utfört sin arbetsplatsförlagda utbildning under 2010 - 2011. Studiens resultat visade att skolans förvÀntningar i stort uppfylls, 57 % av de tillfrÄgade anser att samarbetet fungerar bra eller mycket bra, organiseringen av APU varierar frÄn dagsschema till total avsaknad av organisering. SynsÀttet pÄ APU varierar beroende pÄ vilken personalkategori personen tillhör.

Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.

Med denna studie ville jag ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med denpedagogiska dokumentationen i förskolans verksamhet. FrÄgestÀllningarna jagsökte svar pÄ var: Hur kan arbetet med pedagogisk dokumentation se ut iförskolan? Vad anser förskollÀrare om arbetet med pedagogisk dokumentation,finns det nÄgra svÄrigheter eller möjligheter med att arbeta pÄ detta sÀtt. Vem bÀransvaret för den pedagogiska dokumentationens utformning, planering ochstruktur? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag en struktureradkvalitativ metod och intervjuade fyra stycken förskollÀrare.

IKT tar större och större plats pÄ förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i Äldern ett till fem nÀr de fÄr tillgÄng till en surfplatta. FrÄgorna som stÀlldes var: Hur samspelar barn i Älder ett till fem med varandra runt en surfplatta? PÄ vilket sÀtt anvÀnds spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad hÀnder i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i anvÀndningen av surfplattan nÀr det gÀller Älder? Metoden som anvÀndes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar.

Yrket som personlig trÀnare vÀxer allt mer, vilket bidrar till att fler personer vÀljer att utbildasig till personlig trÀnare. NÀr personerna skall vÀlja utbildning kan det vara svÄrt att finna vilken utbildning som passar individen bÀst, dÄ alla utbildningar bÄde har likheter och skillnader. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de olika utbildningarna inom personlig trÀning skiljer sig Ät i struktur, att belysa skillnader i nationell och internationell standard samt hur yrket personlig trÀning kommer kunna utvecklas i framtiden.Studien har en kvalitativ utformning, och med hjÀlp av telefonintervjuer har information samlats in. I resultatet framkom det att utbildningarna anvÀnder kursmaterial som framtagits pÄ snarlika sÀtt, dÄ samtliga producerar egen litteratur. Majoriteten av lÀrarna i utbildningarna hade specifik utbildning inom det omrÄdet som de undervisar i.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogiska metoder som anvÀnds i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma nÀrmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via enkÀter med flest slutna frÄgor.Studien synliggör bÄde pedagogiska metoder som fungerar och metoder som Àr mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis anvÀnder sig av pÄ förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmÀrksamhet och prat och upprepningar.Resultatet visar att pedagoger anvÀnder sig av konsekvenser och straff men Àr inte medvetna om att de gör det eller med den bÀsta intentionen.