Anna Maria Lenngren (ne?e Malmstedt, 1754-1817) was an eminent poet in Sweden during the 18th century and she is still known as one of Stockholms Posten?s sharpest satirists. The early stage of her career as a translator, when she was recognised as ?mamsell Malmstedt?, had a great impact on her following work, which has been largely neglected. This master?s thesis analyses her largest translations: Lucile (1776), Zemire och Azor (1778), Arse?ne (1779), and Dido til Eneas (1778), in comparison with their originals.

I uppsatsen undersöks gymnasielärares relation till IT och lärande och hur deras synsätt befrämjar IT-inlärning. Undersökningar har under fler decennium i Sverige pekat på att datorer borde användas mer som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Idag finns tekniken och det borde falla naturligt in i rutinerna att använda datorer. Mitt källmaterial och egna erfarenheter redovisar att ungdomarna redan har skaffat sig en IT-vana. Dessvärre stödjer inte lärsituationen IT-användningen ändå.

Denna studie är ett arbete som baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer, som studerar motoriken och rörelsens betydelse för lärandet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med fyra elever och deras föräldrar samt två lärare. Här ställs också frågan om hur jag som lärare kan upptäcka dessa elever och hur jag kan arbeta med dem i skolan. Slutligen ställs också frågan hur dessa barn och föräldrar som arbetar med motorisk träning beskriver detta. I arbetet framgår att rörelser av olika slag kan vara stimulerande för vissa delar av hjärnans utveckling, som senare kan få betydelse för lärandet.

Tidigare studier visar att delaktighet är en förutsättning för lärande. Det finns olika sätt att främja delaktighet men mest framträdande är inverkan av personal och individuell anpassning. Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva olika sätt som personer som fått en stomi uppfattar egen delaktighet under stomiträning på sjukhus. Syftet kunde besvaras med hjälp av intervjuer med öppna frågor och fenomenografisk analys av insamlat data. Elva personer som har fått stomi och stomitränat intervjuades.

Att kunna ge uttryck fo?r emotioner och fo?rsta? andra individers emotionella signaler kan vara skillnaden mellan liv och do?d eller mellan social gemenskap och utanfo?rskap. Det finns inom forskningen spridda resultat om hur emotioner upplevs i ma?n och kvinnors ansikten samt motstridigheter i forskningen om vilka emotioner som har fo?retra?desra?tt, a?ven kallad superiority effect. Viss forskning visar att arga ansikten har en dominerande fo?retra?desra?tt na?got som kan kopplas till o?verlevnadsmekanismen.

Multipel Skleros (MS) är en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och även utgöra ett hot mot livet självt. Sjukdomen konfronterar ofta människan med upplevelser av lidande. Det är viktigt att vårdpersonal känner igen lidande då de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först när vårdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgår från professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta på definitioner av lidande och hur man kan lindra det.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

Studiens syfte är att ta reda på vad ett trivsamt arbetsklimat på lektionerna kan innebära för gymnasieelever och därmed finna underlag för att klarlägga vägar mot det samt lärarens betydelse i sammanhanget. I ett teoretiskt perspektiv behandlar studien eleven som den växande människans upplevelser av ett gott arbetsklimat i flera välkända filosofier. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som meningsbearbetats.För att nå målet om den meningsfyllda lektionen som en trivsam mötesplats bör innehållet och formerna i första hand inrikta sig på flera urskiljda arbetsförhållanden som tillsammans bildar flera tillstånd av trivsel. Den röda tråden löper från grundläggande mänskliga behov till gemensamma aktiviteter som stimulerar inhämtande av det nödvändiga och delvis påverkbara ämnesstoffet.En generöst välkomnande attityd i kommunikationen med ungdomarna vitaliserar lektionerna. Begrepp som motivation och lustfyllt lärande uppstår ur lektionernas vardag och aktiviteter.

Bakgrund: Globalt ses en ökning av diabetes typ2, där livsstilsförändringar anses vara den främsta anledningen. I diabetesvården svarar i huvudsak sjuksköterskan för undervisning i diabetespatientens egenvård, vilken är viktig för behandlingen av patientens sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes, där 19 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Syfte: Att belysa hur patienter med diabetes typ2 upplever diabetesvården. Resultat: I artiklarna beskrivs betydelsen av stöd och kunskap, möte med sjuksköterskan, upplevda besvikelser, vad patienterna efterfrågar och olika mål i diabetesvården.

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lärstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett pedagogskt ledarskap som gynnar deras lärstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lärande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

Syftet med detta examensarbete är att utvärdera om simulering av flöden på en emballeringsavdelning kan vara till hjälp för att kunna planera in stopp av packmaskiner så att förebyggande underhåll kan utföras. Med hjälp av simulering har kölängder, kötider och beläggningsgrader hos emballeringsavdelningen kunnat predikteras. Genom att skapa olika hypotesgrundade scenarion i simuleringsmodellen har ett antal resultat genererats.Resultaten av simuleringarna har gett värdefull information till underhållsavdelningens planerare. Informationen bör kunna vara ett viktigt beslutsunderlag för att kunna avgöra vid vilka tillfällen som de planerade stoppen kommer att ge upphov till minst störning av driften. Arbetet har visat att simulering av flöden är ett bra hjälpmedel för att kunna planera in stopp för förebyggande underhåll.För att kunna uppfylla syftet har en simuleringsmodell skapats över emballeringsavdelningen.

En undersökning om det åländska sjömanslivet.Syftet med detta arbete vara upptäcka hur livet var på sjön på de åländska fartygen under mellan åren 1900- 1945. Det andra syftet var att utifrån hieratiska sjömanslivet få fram vad som gav status på de åländska fartygen.  Resultatet visar att för att få de åländska fartygen gällde det att individen skulle uppfylla sjömansidealet. Sjömansidealet var bland annat att sjömannen skulle vara modig, fysisk stark och ha erfarenhet. Status kunde sjömannen få inom två kategorier, inom arbetet och inom det sociala. De faktorer som gav status inom arbetet var att arbetsam, kunnig, fysiskt stark, modig, beslutsam, erfaren, hård.

Cancerrehabilitering definieras som en process vars mål är att förebygga och minska följder av cancer och cancerbehandling samt utgå från patientens problematik. Flera studier har visat att rehabilitering kan minska cancer- och cancerbehandlingarnas biverkningar. Syftet med studien var att kartlägga arbetsterapeutiska interventioner relaterade till personer som lever med cancer. En litteraturstudie med data från elva studier som representerade både kvantitativ och kvalitativ forskning genomfördes. Resultatet visade att vardagliga aktiviteter är viktiga för att patienterna ska kunna skingra sina tankar men även för att öka sin känsla av att vara kunnig.