Sökresultat:
195 Uppsatser om Utanförskap och kunnig - Sida 5 av 13
Patientinformationens betydelse för en sÀker lÀkemedelshantering
Bristande information angÄende lÀkemedelshantering kan vara en orsak till att patienter lÀggs in pÄ sjukhus med lÀkemedelsrelaterade problem. En vÀlinformerad och kunnig patient minskar risken för fel i lÀkemedelshanteringen. Patientinformation bör ses som en viktig del i patientens omvÄrdnad. Syftet med studien Àr att belysa betydelsen av sjuksköterskans roll i informationen till patienten för att fÄ en sÀker lÀkemedelshantering. Metoden utgörs av litteraturstudier och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och ELIN under perioden september och oktober 2007.
Hur fastighetsmÀklare borde agera för att fÄ förtroende hos kunderna : en kvalitativ studie
Denna uppsats innehÄller anvÀndbar information för fastighetsmÀklare, som de kan ha stor nytta av i sitt yrkesutövande för att fÄ förtroende hos kunderna. Arbetet handlar om hur mÀklare bör agera för att förtroende ska uppstÄ. I arbetet redogörs för relationsmarknadsföringens relevans i förtroendeskapandet hos kunden. Arbetet baseras pÄ en kvalitativ undersökning som författarna genomfört, dÀr kunder som köpt eller sÄlt bostad via en fastighetsmÀklare under de senaste tvÄ Ären har uttryckt sina upplevelser och Äsikter. Det kommer Àven att redovisas teorier kring hur förtroende uppstÄr i kundrelationen, om kunderna anser att förtroende för mÀklaren Àr viktigt och om första intrycket spelar en stor roll i detta.
Stigmatiseringsprocessen : TvÄ fallstudier kring stigmatiseringsprocessen bland ungdomar pÄ behandlingshem
Uppsatsen Àmnar belysa brÀnnmÀrkningsfenomenet utifrÄn ett ungdomsperspektiv samt bidra till ökad kunskap inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att finna en eventuell koppling mellan ungdomar som blivit placerade pÄ ett hem samt deras upplevelser kring brÀnnmÀrkning. Detta kopplas följaktligen till Erving Goffmans stigmateori. FrÄgestÀllningarna omfattade huruvida ungdomarna upplever och pÄverkas av sin eventuella brÀnnmÀrkning samt hur placerade ungdomar upplever att samhÀllet uppfattar dem, bland annat speglat via medier. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr nio intervjuer genomförts och bearbetats.
Bra metoder för alla -livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder
Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvÀndigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for
Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). LÀrarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola.
Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation pÄ A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillÀmpas som stöd/hjÀlp till elever inom A-skolan. Min studie Àr en intervjustudie dÀr tvÄ olika grupper, en grupp som sjÀlva upplevt studiesituationen pÄ A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Religionsundervisningens nytta : En kvalitativ undersökning kring sex elevers syn pÄ religionsundervisningen och pÄ dess nytta
Under vÄra VFU ? perioder har vi uppfattat att elevernas intresse för religion Àr lÄgt.Syftet med denna studie Àr att granska sex gymnasieelevers tankar kring nyttan med religionsundervisningen i skolan och varför deras intresse kan uppfattas som lÄgt. I studien undersöks ocksÄ hur elever uppfattar lÀrarens tydlighet kring meningen med religionsundervisningen, religion, livsÄskÄdningar och etik. Med utgÄngspunkt i detta syfte granskar vi elevernas syn för att hitta, för lÀraren, nya förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder som kan gynna elevernas intresse och lÀrande.Undersökningen har utförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, gjorda pÄ sex elever pÄ gymnasienivÄ. Det vi fann i undersökningen sammanstÀlldes och transkriberades för att sedan kunna diskuteras i förhÄllande till teorier.Resultatet av denna studie pÄvisar att det finns en plats för religionsundervisning i skolan.
Sociala normer i f?rskolan
De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda
som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r
sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad
som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.
Lek genom barns ögon : En intervjustudie i förskola och förskoleklass
Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.
MELLAN TRAUMA OCH TRYGGHET: SJUKSK?TERSKANS OMV?RDNADS?TG?RDER I M?TET MED FLYKTINGBARN. En litteratur?versikt
Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala
utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande
roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar
att bedriva personcentrerad v?rd.
FörutsÀttningen för fortsÀttningen
I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare.
Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.
NÀrstÄendes upplevelse av nÀrvaro under livsuppehÄllande behandling av anhörig
Syftet med denna studie var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara vid livsuppehÄllande behandling av anhörig. Kvalitativ metod har anvÀnts. telefonintervjuer gjordes med 23 nÀrstÄende under perioden februari-juni mÄnad 2008. Intervjuerna bandades och skrevs ut ordagrant och analyserades med innehÄllsanaly. efter analys av insamlat material utvanns tvÄ kategorier: positiva och negativa kÀnslor och kunnig och trevlig personal.
Placering av elever och möblering av bÀnkar eller bord i klassrummet
Bristande information angÄende lÀkemedelshantering kan vara en orsak till att patienter lÀggs in pÄ sjukhus med lÀkemedelsrelaterade problem. En vÀlinformerad och kunnig patient minskar risken för fel i lÀkemedelshanteringen. Patientinformation bör ses som en viktig del i patientens omvÄrdnad. Syftet med studien Àr att belysa betydelsen av sjuksköterskans roll i informationen till patienten för att fÄ en sÀker lÀkemedelshantering. Metoden utgörs av litteraturstudier och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och ELIN under perioden september och oktober 2007.
Gapet mellan teori och praktik - En kvalitativ studie om hur socialsekreterare m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i barnav?rdsutredningar
Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.
Ensamhetens signalement : En filmares beskrivningar av vÀrlden utifrÄn ett kontrollerat dÄrskap
I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.
Uppfattningar av lidande hos MS-drabbade : en empirisk studie med finska vÄrdare
Multipel Skleros (MS) Àr en neurologisk sjukdom som kan medföra handikapp och Àven utgöra ett hot mot livet sjÀlvt. Sjukdomen konfronterar ofta mÀnniskan med upplevelser av lidande. Det Àr viktigt att vÄrdpersonal kÀnner igen lidande dÄ de i arbetet möter fenomenet dagligen. Först nÀr vÄrdaren ser lidande kan det lindras. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn professor Katie Erikssons studier om lidande och tar fasta pÄ definitioner av lidande och hur man kan lindra det.