I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Buller och vibrationsstörningar anses vara ett av jÀrnvÀgens allvarligaste miljöproblem. I Banverkets mÄl och riktlinjer för buller och vibrationer (Banverket, 2002) Äterfinns mÄlet att boende vid jÀrnvÀgen maximalt ska utsÀttas för 70dB(A) ljudnivÄ vid uteplats i anslutning till bostad. Vid speciellt utsatta fastigheter dÀr detta mÄl övertrÀds kan uteplatsen skÀrmas in för att komma till rÀtta med problemet. Detta examensarbete behandlar hur en bullerskÀrms prestanda och dess omgivning kan simuleras och analyseras med hjÀlp av Boundary Element- programvara. Boundary Element-Metoden Àr en numerisk liknande den mer kÀnda Finita Element-Metoden.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

Bemanningsbranschen vÀxer och allt fler personer blir anstÀllda via bemanningsföretag. Bemanningsföretagens viktigaste uppgift Àr att öka flexibiliteten pÄ arbetsmarknaden. De gör det lÀttare för företagen att snabbt anpassa arbetsstyrkan till efterfrÄgan. Samtidigt finns problem och risker med att hyra in personal. Flertalet studier kring dessa problem tangerar Àmnena motivation och/eller inhyrda medarbetare, men forskningen Àr begrÀnsad vad gÀller inhyrda medarbetares motivation.

Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mÀngder av information sÀnds, i höga hastigheter. Detta flöde mÄste vi lÀra oss att hantera. För att maximera nyttan av de nya teknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bÀr med sig, bör interaktionskvalitet studeras. Vi mÄste anpassa grÀnssnitt efter anvÀndaren eftersom denne inte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmÀngder. Vi mÄste utveckla system som gör mÀnniskan mer effektiv vid anvÀndande av grÀnssnitt. För att anpassa grÀnssnitten efter anvÀndarens behov och begrÀnsningar krÀvs kunskaper om den mÀnskliga kognitionen.

LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.

Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlÀgger Àven de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsÀttningar i de olika lÀnderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i nÄgot avdessa lÀnder, har studien baserats pÄ officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frÄnwebbplatser. Vi har Àven genomfört intervjuer i form av en enkÀt med utvaldaskogsÀgare.Resultat och analys innehÄller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanstÀllning av enkÀtsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat pÄ vÄr uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen Àr de största aktörerna Bergvik Skog, Södra SkogsÀgarna,Tornator och SkogssÀllskapet som totalt Àger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaÀr SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag Àr t.ex.

I dagsla?get saknar Thor Ahlgren AB underlag fo?r att pa? ett enkelt sa?tt kunna kalkylera och uppskatta priset fo?r ett pressverktyg. Na?r fo?retaget fa?r en fo?rfra?gan fra?n kund anga?ende huruvida de kan producera en detalj ma?ste de a?terkomma med en offert till kunden da?r ett pris fo?r verktygskostnaden a?r inkluderad. Innan ett pris kan offereras till kund ma?ste Thor Ahlgren AB kontakta en verktygsmakare fo?r prisfo?rslag pa? verktyget och denna process kan variera i tid.Syftet med arbetet a?r att fo?rkorta eller eliminera denna process och pa? sa? vis kunna offerera pris fo?r konstruktion av ett pressverktyg snabbare.

Med hjÀlp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det hÀr har pÄverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebÀr att arbetet blivit mer sjÀlvstÀndigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna pÄ arbetsplatsen minskar. Studier visar Àven pÄ utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssÀtt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det pÄverkar resultatet för organisationen framhÄllits som vÀsentlig att studera.Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjÀlpa till och kÀnna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnÄ mÀnniskans behov av en kÀnsla av samhörighet, personligt vÀrde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillĂ€gna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgĂ„r i detta nummer Ă€r att hennes verk och liv har pĂ„verkat mĂ„nga, sĂ€rskilt andra författare. MĂ„nga har inspirerats och engagerats av henne och kĂ€nslorna flödar dĂ„ hon kommer pĂ„ tal. Citatet ovan Ă€r hĂ€mtat frĂ„n Jonas Thentes artikel ?Det lĂ„g en skugga över vĂ€rlden igen? publicerad i just detta nummer (2006:23) dĂ€r han redogör för Kandres verk och hur de har pĂ„verkat honom.

GNSS-mÀtning med nÀtverks-RTK Àr en satellitbaserad geodetisk mÀtningsmetod som reducerar inverkande felkÀllor genom relativ mÀtning mot ett nÀt av fasta referensstationer.I Sverige har LantmÀteriet upprÀttat ett nÀt av fasta referensstationer kallat Swepos med ca 70 km mellan referensstationerna. En förtÀtning av Swepos-nÀtet till ca 35 km mellan referensstationerna pÄgÄr och berÀknas vara klar 2015. Det finns tidigare studier (Emardson m fl (2009) och Odolinski (2010 a)) kring osÀkerheten vid mÀtning i omrÄden med ca 70 km mellan referensstationerna och vid ett projektanpassat nÀt med ca 10-20 km mellan referensstationerna. Studierna undersöker ocksÄ hur lÄng tid som behöver gÄ mellan tvÄ mÀtningar för att de ska anses oberoende av varandra (korrelationstid). Detta arbete berÀknar standardosÀkerhet och korrelationstider vid mÀtning i det förtÀtade 35 km-nÀtet baserat pÄ statiska GNSS-mÀtningar pÄ olika avstÄnd frÄn nÀrmaste referensstation samt data frÄn en permanent monitorstation belÀgen i VÀxjö.StandardosÀkerheten (68% konfidensnivÄ) för mÀtningarna, vid förhÄllandena i denna studie, var vid mÀtning 0,1 km frÄn nÀrmaste referensstation 3,8 mm i plan och 6,9 mm i höjd (höjd över ellipsoiden).

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.

SammanfattningMotivation Àr ett mycket övergripande begrepp. NÀstan allt som vi mÀnniskor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. VÄrat beteende Àr en verkan av den motivation som vi kÀnner eller upplever i en viss situation, dock Àr det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow Àr ett förekommande namn nÀr man talar om motivation och nÀr vi pratar om vad mÀnniskan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en behovshierarki hos mÀnniskan, ocksÄ kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla kÀnner olika behov och att vi agerar efter dessa.

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

Tramadol Àr en centralt verkande opioid vars smÀrtlindrande effekt frÀmst anses bero av tvÄ mekanismer. Dels en svag affinitet för ?-receptorn men Àven en inhiberande effekt pÄ Äterupptaget av och en stimulerande effekt pÄ den cellulÀra frisÀttningen av serotonin och noradrenalin. Till strukturen liknar tramadol kodein och morfin men affiniteten för ?-receptorn Àr 10 gÄnger lÀgre jÀmfört med kodein och 6000 gÄnger lÀgre jÀmfört med morfin.