Svenska skogsinvesteringar i Baltikum
Omfattning, investeringsmotiv och skogliga skillnader mellanländerna
Baltic countriesForestrySwedish investmentsForest legislationBaltikumSkogsbrukSkogsinvesteringarInvesteringarRåvaruförsörjning
Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något avdessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frånwebbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvaldaskogsägare.Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaär SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag är t.ex. Custos, Realfond, Koberg GåsevadsholmsGodsförvaltning och Bockasjö Skogar stora investerare. Över 1 500 privata svenskaskogsägare äger skog i Estland, huvudsakligen av familjemässiga skäl.Investeringsmotiv är framtida värdestegring med en investeringshorisont på ca 10 år.För privata skogsägare i Estland kan även andra faktorer vara viktiga.De skogliga skillnaderna mellan länderna är främst att Lettland har den störstaskogsarealen och den största avverkningen i förhållande till tillväxt, samt en avsevärtlägre barrskogsandel i privatägda skogar och en medelareal på 10,3 ha perskogsfastighet. Estland har den största andelen privatägd skog, den största andelenmark avsatt för naturskydd och en medelareal på 9,1 ha per skogsfastighet. Litauenhar den minsta andelen skogsmark och följaktligen en hög andel åkermark, samt denlägsta avverkningen i förhållande till tillväxt. I jämförelse med Estland och Lettlandhar Litauen den största andelen statligt ägd skog där ca 260 000 ha skall privatiseras,en mycket liten avverkningsvolym för privata skogsägare och en medelareal på 3,5ha per skogsfastighet. Lettland svarade 2010 för 39 % av Sveriges virkesimport avskogsråvara, jämfört med 14 % för Estland och 5 % för Litauen.Skogslagstiftningen i Estland har relativt sett minst restriktioner, medan Litauen harde striktaste kraven. Lagstiftningen har likheter med den svenska men den innebär enstarkare detaljstyrning med bl.a. anmälningspliktiga eller tillståndspliktigaskogsåtgärder. Lägsta tillåtna slutavverkningsålder är markant högre än i Sverige. ILettland och Litauen sker utländskt ägande genom inhemska bolag, medan Estlandäven tillåter utländska privatpersoner att äga skog.