Dagens samhÀlle prÀglas av ett antal utvecklingstrender. En framstÄende trend Àr den dramatiska tekniska utvecklingen, som stÀller krav pÄ flexibilitet frÄn företagens sida. En annan aspekt av de pÄgÄende utvecklingstrenderna Àr att humankapitalet förefaller utgöra en allt viktigare faktor för företagen. För att möta dessa förÀndringar har företag i allt större utstrÀckning börjat tillÀmpa projektbaserade arbetsformer. Ytterligare en förÀndring som uppmÀrksammats under senare tid Àr den som berör den svenska folkhÀlsan.

GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde prÀglas av tung industri och omfattas av mÄnga verksamheter som hanterar en mÀngd olika kemikalier, vilket Àven innebÀr ett stort antal farligt godstransporter till och frÄn dessa anlÀggningar. Om det sker en olycka dÀr kemikalier Àr inblandade Àr rÀddningstjÀnsten en av de aktörer i samhÀllet som ska hantera denna typ av hÀndelse. Insatspersonalen mÄste pÄ ett sÀkert sÀtt kunna genomföra de ÄtgÀrder som krÀvs, vilket förutsÀtter att de har tillgÄng till rÀtt utrustning. Alla första rÀddningsenheter bör ha utrustning för att kunna genomföra en snabb och effektiv insats vid en kemikalieolycka. MÄlet med denna rapport Àr att presentera ett förslag pÄ vilken utrustning som bör finnas pÄ första rÀddningsenhet för att kunna hantera en kemikalieolycka inom GÀstrike RÀddningstjÀnstförbunds geografiska omrÄde.

Bakgrund: Humankapital och intellektuellt kapital har fÄtt en allt större betydelse de senaste decennierna. Detta har lett till att det har blivit alltmer komplicerat att redovisa en rÀttvisande bild av företagens tillgÄngar. Ett omrÄde dÀr humankapital Àr extra aktuellt Àr inom fotbollsvÀrlden, för dÀr Àr spelarna klubbarnas största tillgÄng. För att en fotbollsförening ska fÄ vara verksam pÄ högsta nivÄ krÀvs en elitlicens, den licensen stÀller vissa krav pÄ klubben.I USA styrs sporten vÀldigt mycket av pengar och detta gör att redovisningen hÀr Àr viktigare och mer vÀlutvecklad Àn i andra lÀnder.Problemformulering: En stÀndigt aktuell frÄga Àr hur spelare skall vÀrderas och redovisas i Ärsredovisningen. Vilken metod Àr det dÄ som ger en mest rÀttvisande bild av föreningars ekonomiska stÀllning? Det stora problemet med det sista alternativet Àr att det görs en uppskattning vilket innebÀr att det finns en risk för felvÀrdering.

SammanfattningSyfte och fra?gesta?llningar: Syftet med denna studie var att go?ra en fallbeskrivning av energitillga?ngligheten (EA) hos fyra uto?vare i den svenska kvinnliga junioreliten i rodd, sa?songen 2014. - Hur sa?g energitillga?ngligheten ut hos de fyra studerade svenska kvinnliga juniorroddarna? - Skiljde sig energitillga?ngligheten hos de fyra svenska kvinnliga juniorroddarna a?t, precis innan pa?bo?rjad- och precis innan avslutad ta?vlingssa?song?Metod: I tva? perioder a? sju dagar, fo?rsta tva? veckor innan sa?songens bo?rjan och andra tva? veckor innan sa?songens slut, fick fyra svenska kvinnliga juniorroddare (15-18 a?r) pa? elitniva? fo?ra kostdagbok genom sja?lvuppskattning med hja?lp av husha?llsma?tt fo?r att kunna uppskatta deras energiintag (EI). Analyserna av kostregistreringarna gjordes i DietistNet (Grupp).

PÄ grund av den förtÀtning som sker i mÄnga stÀder vÀrlden över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som anvÀnds under en sÄ stor del av Äret som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor Àr det viktigt att veta sÄ mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som pÄverkar hur attraktiv en plats Àr att vistas pÄ för mÀnniskor Àr dess klimat, vilket styr mÀnniskans perception av vÀrme och kyla. Att sitta i lÀ lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag Àr till exempel mycket mysigare Àn att sitta pÄ en öppen och blÄsig grÀsyta samma kalla vinterdag. För att forma mikroklimatet pÄ en plats kan man anvÀnda sig av vegetation och för att fÄ en uppskattning av hur vegetationen kommer att pÄverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika vÀrden in och ett sÄdant vÀrde Àr hur pass tÀta trÀdkronorna Àr.

Djur har genom alla tider varit betydelsefulla för mÀnniskor pÄ mÄnga sÀtt. Forskning har bland annat visat pÄ djurs positiva pÄverkan pÄ personer med psykiska problem. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi genom semistrukturerade intervjuer tagit reda pÄ hur vÄra informanter upplevt insatsen djurassisterad terapi (DAT). Syftet Àr att belysa denna metod genom att undersöka vilka erfarenheter de personer som genomgÄtt DAT har av insatsen. VÄrt material bestÄr av fyra personers utsagor, och varje informant harintervjuats individuellt.

Sammanfattning Jag har under mina tre Är pÄ studie- och yrkesvÀgledarprogrammet mÀrkt att vÀgledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta Àr otydlig eller felaktig. Om mÀnniskor i vÀgledares omgivning har en felaktig förstÄelse för deras arbete och inte vÀrderar yrket sÄ högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vÀgledaren. För att pÄ sikt kunna bygga en grund att stÀrka vÀgledares yrkesidentitet pÄ Àr det viktigt att först undersöka om vÀgledare upplever att det finns en dissonans och hur den i sÄ fall pÄverkar dem. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att se hur vÀgledares yrkesidentitet pÄverkas av mÀnniskors förstÄelse och vÀrdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels bestÄr av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vÀgledares yrkesroll förÀndrats genom Ären, ger oss en förförstÄelse för hur vÀgledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjÀlper oss att förstÄ och analysera de bakomliggande processerna i resultaten frÄn undersökningen.

En gruva kan orsaka stor pÄverkan pÄ den omgivande miljön, bland annat pÄverkas grundvattennivÄerna kring gruvan eftersom den lÀnspumpas. För att fÄ starta en gruva i Sverige mÄste tillstÄnd erhÄllas och dÄ krÀvs en miljökonsekvensbeskrivning med bland annat en utredning om hur gruvan kommer att pÄverka omgivande grundvatten. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka hur ett teoretiskt djupt vertikalt gruvschakt pÄverkade grundvattnet i det omgivande berget. Gruvan i den hÀr studien antogs vara omgiven av sprickigt berg. Sprickigt berg har mycket heterogena hydrauliska egenskaper vilket gör berÀkningarna av grundvattnets strömning komplicerade.GrundvattenavsÀnkningen berÀknades dels med analytiska metoder, dels med numeriska metoder.

Vid SSAB EMEA i LuleÄ framstÀlls rÄstÄl i syrgasugnar (LD) dÀr kolhalten i rÄjÀrn reduceras till en nivÄ under 2 % genom reaktion med syrgas. Under processen bildas en slaggfas bestÄende av oxiderade orenheter frÄn metallfasen och slaggbildare. För att förhindra att slagg rinner ned i skÀnken efter att ugnen tömts pÄ rÄstÄl anvÀnder SSAB EMEA ett slaggstopparsystem som kan delas upp i tvÄ olika funktioner; detektion av slagg följt av mekanisk blockering av tapphÄl dÀr slagg tvingas tillbaka in i ugnen genom ett högt kvÀvgastryck. Systemet introducerades vÄren och hösten 2010 vilket medförde att en bÀttre styrning av medföljande slagg kan möjliggöras. För att uppnÄ en optimering av tappningsförfarandet med minskad medföljande slagg och maximalt stÄlutbyte utfördes en metallurgisk processtudie av tappningsförloppet pÄ LD under vÄren 2011.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra nÄgonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller pÄverkan frÄn omgivning. Enligt den sjÀlvbestÀmmande teorin har medarbetare tre grundlÀggande behov; kompetens, sjÀlvstÀndighet och samhörighet som mÄste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan pÄ en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, dÀr den inre motivationen karaktÀriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att nÀr ledare pÄverkar medarbetare att uppnÄ mÄl med hjÀlp av yttre motivationskÀllor sÄ som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

FosforutslÀpp kan leda till övergödning i vattenrecipienten om kritiska nivÄer överskrids. De enskilda avloppen stÄr idag för en relativt stor andel av Sveriges fosforutslÀpp jÀmfört med de kommunala avloppen. Detta kan sÀttas i bakgrund av att staten, alltsedan 1970-talet, har lagt ner stora resurser pÄ att reducera utslÀppen hos kommunala avlopp, medan en motsvarande satsning pÄ de enskilda avloppen uteblivit.Merparten av dagens enskilda avlopp utgörs av markbaserade reningssystem, det vill sÀga avloppslösningar dÀr avloppsvattnet fÄr passera genom markmaterial för att renas. Fosforreningen i markbaserade reningssystem har forskningshistoriskt sett inte varit en prioriterad frÄga, vilket har lett till kunskapsbrist inom omrÄdet. NaturvÄrdsverket har i och med miljöbalkens införande skÀrpt sina krav pÄ fosforreningen hos enskilda avlopp.

LÀndryggsbesvÀr förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvÄrd och hemtjÀnst, trots anpassningar och förbÀttrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet bestÄr Àven av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver anvÀnda bilen. Det kan bli mÄnga i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna pÄverka besvÀren ytterligare i lÀndryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen.Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga vilka besvÀr som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som anstrÀngande, samt vilka faktorer som kan pÄverka hÀlsan sÄvÀl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har ocksÄ varit att studera vilken betydelse anvÀndandet av bil som transportmedel i tjÀnsten kan ha för besvÀr i lÀndrygg, samt kartlÀgga önskemÄl pÄ utformningen av bil.Tack vare en positiv attityd frÄn chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkÀtundersökning bland 178 individer av kommunens personal.Studien visar att personalen har mest besvÀr med lÀndrygg, tÀtt följt av skuldror och nacke.

Idag Àr det mycket kostsamt att byta ut fjÀrrvÀrmerör. Med traditionella metoder innebÀr det, förutom stora material- och personalkostnader, att övriga samhÀllet drabbas i form av lÄng­variga störningar i trafik och stadsbild. Genom att renovera rören istÀllet för att byta ut dem hoppas nÀtÀgare kunna genomföra förnyelsearbetet sÄvÀl snabbare som billigare samt med minimal Äverkan pÄ miljön.Relining Àr ett samlingsnamn för förnyelse av rör inifrÄn. Relining har anvÀnts vid renovering av avloppsrör under lÀngre tid och sedan ett par decennier Àven vid renovering av rör för dricksvatten till fastigheter. Hittills har relining inte anvÀnts för att renovera fjÀrrvÀrmerör.

VÀxande stÀder ökar kraven pÄ hur vÀl godstrafiken fungerar ihop med den övriga trafiken. I Linköping Àr antalet lastplatser litet i förhÄllande till antalet leveransadresser och antalet distributörer i innerstaden. Följden blir trÀngsel och dÀrmed trÀngselkostnader. Det lokala nÀtverket för transportörer i Linköping har dÀrför tagit initiativet till projektet SAMLIC - S amordnad varudistribution till Linköpings city. MÄlet med SAMLIC Àr att skapa ett ekonomiskt och logistiskt effektivt distributionssystem som Àr uthÄlligt och miljöanpassat.Medverkande i projektet Àr Statens vÀg- och transportforskningsinstitut, nÀtverket för transporter i Linköping city, Citysamverkansgruppen, Arbetsgruppen Innerstadens transporter, Svensk Biogas och Linköpings Universitet.Syftet med rapporten Àr att utarbeta förslag till ett fungerande samordnat distributionssystem i Linköpings innerstad, dels pÄ kort sikt, dels pÄ lÄng sikt.

I avloppsreningen pÄ Hallsta pappersbruk i Hallstavik reduceras dagligen tonvis med organiskt material innan avloppsvattnet slÀpps ut i den intilliggande Edeboviken. Bruket Àr ett sÄ kallat integrerat pappersbruk vilket innebÀr att man tillverkar bÄde pappersmassan och pappret pÄ plats. Det Àr frÀmst vid framstÀllningen av massa som det organiska materialet löses ut ur veden och hamnar i processvattnet som sÄ smÄningom nÄr brukets avloppsreningsverk. PÄ bruket tillverkas papper i olika ljusheter, vilket krÀver olika stora insatser i form av blekkemikalier sÄ som vÀteperoxid och hydrosulfit (Àven kÀnt som ditionit). Blekningen varierar över tid i produktionscykler och det Àr sedan tidigare kÀnt att en ökad blekning av massan löser ut mer organiska föreningar.