Termofil efterrötning av avloppsslam
En pilotstudie
Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod. Vid Uppsalas avloppsreningsverk, Kungsa?ngsverket som drivs och fo?rvaltas av Uppsala Vatten och Avfall AB, finns i dagsla?get inget hygieniseringssteg i processen, da?r slammet ro?tas mesofilt vid 37 °C och sedan avvattnas med dekantercentrifuger. En utredning utfo?rd av en extern konsult har visat att konventionell hygienisering via pasto?risering skulle vara mycket kostsam energima?ssigt. Om det skulle fo?religga en praktisk mo?jlighet att hygienisera slammet via termofil efterro?tning skulle detta kunna utgo?ra ett betydligt billigare alternativ genom o?kad gasproduktion och minskade slamma?ngder.Huvudsyftet med detta examensarbete var att underso?ka mo?jligheten att hygienisera slam fra?n Kungsa?ngsverket via termofil efterro?tning vid 55 °C. Arbetet utfo?rdes genom pilotfo?rso?k under 15 veckor med tva? ro?tkammare om 35 liter vardera som matades med fo?rtjockat mesofilt ro?tat slam fra?n Kungsa?ngsverket. Driften av den termofila efterro?tningsanla?ggningen utva?rderades genom dokumentering av driftparametrarna ammoniumkva?ve, pH, flyktiga fettsyror (VFA), totalalkalinitet, bikarbonatalkalinitet och utro?tningsgrad samt ma?tning av gasproduktion och gaskvalitet. Avvattningsegenskaperna fo?r det termofilt efterro?tade slammet underso?ktes med hja?lp av CST-analys (Capillary Suction Time). Baserat pa? extrapolerade data fra?n de genomfo?rda fo?rso?ken gjordes ocksa? en o?versiktlig energibalans fo?r ett fullskaligt efterro?tningssystem pa? Kungsa?ngsverket.Driftresultaten visar att termofil efterro?tning av mesofilt ro?tat avloppsslam a?r genomfo?rbar och ger ba?de o?kad gasproduktion och utro?tningsgrad. Ro?tningsprocesserna fortgick trots ho?ga pH och ammoniumhalter. Resultaten visar att en gasproduktion motsvarande 190 liter per kg inmatad organisk substans (VS) a?r mo?jlig, vilket extrapolerat till fullskala skulle inneba?ra en o?kning av Kungsa?ngsverkets totala biogasproduktion med omkring 20 %. Utro?tningsgraden var mellan 15 och 20 % av inmatad VS. CST-analyserna visar dock att slammets avvattningsegenskaper fo?rsa?mras kraftigt av termofil efterro?tning. Energibalansbera?kningarna visar att termofil efterro?tning kan vara ett energima?ssigt lo?nsamt hygieniseringsalternativ fo?rutsatt att den a?r genomfo?rbar i fullskala. Genomfo?rbarheten a?r beroende av att slammet ga?r att avvattna i rimlig utstra?ckning. Mo?jligheterna att avvattna slammet bo?r alltsa? underso?kas vidare fo?r att utro?na ifall processen kan implementeras i fullskala. Detta arbete inga?r som en fo?rsta del av ett sto?rre forskningsprojekt, Svenskt Vatten Utveckling 12-118, da?r ett sto?rre processuppla?gg fo?r slambehandling med fo?rtjockning, termofil efterro?tning, luftning och tillsats av oxidationsmedel kommer att utva?rderas.