Krontätheten hos olika lövträdarter i avlövat tillstånd
en studie av trädkronors genomsläpplighet av solljus under vintern
På grund av den förtätning som sker i många städer världen över finns det idag ett behov av att skapa multifunktionella grönytor som används under en så stor del av året som möjligt och som kan konkurrera om en plats i staden. För att kunna skapa dessa ytor är det viktigt att veta så mycket som möjligt om vad som gör en plats attraktiv. En av faktorerna som påverkar hur attraktiv en plats är att vistas på för människor är dess klimat, vilket styr människans perception av värme och kyla. Att sitta i lä lutad mot en fasad med solen skinande i ansiktet en kall vinterdag är till exempel mycket mysigare än att sitta på en öppen och blåsig gräsyta samma kalla vinterdag.
För att forma mikroklimatet på en plats kan man använda sig av vegetation och för att få en uppskattning av hur vegetationen kommer att påverka en plats kan man göra olika typer av klimatmodelleringar. I dessa klimatmodelleringar förs olika värden in och ett sådant värde är hur pass täta trädkronorna är. Idag baseras de flesta sådana värden på träd i lövat tillstånd men eftersom den avlövade perioden utgör halva året hos oss i Sverige är det viktigt att även ha värden för den avlövade perioden. Syftet med detta examensarbete har därför varit att studera den variation i genomsläpplighet av solljus som finns hos lövfällande träd i avlövat tillstånd.
Platsen som valdes för studien var Bytræarboretet i Hørsholm, Danmark, på grund av att träden där hade planterats vid samma tillfälle och hade haft samma förutsättningar. Träden fotograferades och dessa fotografier kördes sedan de redigerats igenom ett Matlabscript. Detta script räknade ut antalet mörka pixlar i bilden och delade detta med det totala antalet pixlar i bilden för att få fram ett ratiotal som sedan omvandlades till en genomsläpplighetsprocent.
Slutsatsen som kunde dras av resultaten i denna studie var att det fanns en relativt stor variation mellan olika trädarter och sorter i deras genomsläpplighet av solljus i avlövat tillstånd. Mellan det minst genomsläppliga trädet och det mest genomsläppliga trädet i Hørsholm skiljde det 19 %.
Vetskapen om denna variation kan i framtiden användas av grönyteplanerare i deras arbete med att skapa multifunktionella grönytor och av forskare för att studera hur träd styr mikroklimatet på en plats.