I det hÀr arbetet har jag undersökt hur man kan anvÀnda sig av konst i en Àmnesintegrerad undervisning med syfte att uppnÄ mÄlen i historia och bild i grundskolans senare Är. För att nÄ detta mÄl har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med mÄlningar frÄn 1800-talets s.k. genremÄleri för att visualisera det svenska bondesamhÀllet under 1800-talet. Min undersökning bygger pÄ en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i Ärskurs Ätta vid en skola i norra Dalarna Äsikter om historia och bild i integrering med hjÀlp av konst. Undersökningen visade att historieÀmnet och bildÀmnet mycket vÀl gick att integrera med varandra i syftet att uppnÄ mÄlen för dessa bÄda.

I vÄrt examensarbete har det övergripande syftet varit att öka kunskaperna kring hur man som lÀrare kan bemöta elever i sorg. Vi vill med examensarbetet fÄ en förstÄelse för hur nÄgra vuxna tÀnker kring hur barn, i förskola och skola, reagerar i och hanterar sorg samt hur man som lÀrare kan bemöta dessa elever i klassrummet. Genom att ha studerat litteraturen inom detta omrÄde samt intervjuat tvÄ BRIS-ombud och hÄllit ett fokusgruppsamtal med tre lÀrare har vi samlat in vÄrt material. I arbetet har vi ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt ett psykologiskt perspektiv, anknytningsteori, pÄ reaktioner och hanterande av sorg. I resultatet fick vi fram lÀrarnas syn pÄ hur de tÀnker om sin kompetens kring bemötandet av barn i sorg samt BRIS-ombudens tankar kring bemötandet av barn i sorg.

I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollÀrares uppfattning om det konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lÀrare/elev och mellan elev/elev. Eftersom undersökningen Àven var en utvÀrdering av ett matematikprojekt som gjordes pÄ uppdrag av rektor pÄ den skola dÀr min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 och 2 deltog i intervjuer dÀr frÄgorna utgick frÄn seminarierna lÀrarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lÀrarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att konkret material anvÀnds i undervisningen.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.

VÄr intention med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att integrera sÄngteknik och interpretation i sÄngundervisningen. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar sÄngteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt finns att tillgÄ för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sÄngpedagoger inom afrosÄng och erhÄllit deras Äsikt om Àmnet. Syftet och frÄgestÀllningarna i vÄr undersökning kan efter vÄra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sÄngteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom vÄra informanter ansÄg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar Àr att genom en integrerad undervisning kan man med hjÀlp av interpretation hitta nya vÀgar till sÄngteknisk utveckling, pÄ motsatt sÀtt kan tekniken pÄverka uttrycket.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka matematiklÀrares syn pÄ modern teknik samt pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta anvÀndes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslÀrares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvÀndande i sin undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder den moderna tekniken som belöning, dÀr datortid anvÀnds för att locka elever att fÀrdigstÀlla uppgifter. De anvÀnder Àven modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller Àmnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Syftet med detta arbete var att utifrÄn tesen: ?För att kunna leva upp till styrdokumentens mÄl mÄste tysta elever tala?, undersöka om och hur tesen tar sig uttryck i pedagogens dagliga arbete. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur pedagogen arbetar med tysta elever, hur pedagogen förhÄller sig till de styrdokument som finns samt hur elever upplever den verbala aktiviteten i klassrummet. Med en tyst elev menar vi sÄvÀl elever som pratar lite och de som inte sÀger nÄgonting alls. De metoder som anvÀndes vid undersökningen var intervju samt enkÀt.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

SAMMANFATTNING Schmidt. Ann-Sofie (2009). Individualisering i den pedagogiska praktiken (Individualized tuition in the pedagogical practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90hp, Malmö högskola. Studien syftar till att synliggöra hur begreppen individualisering och individualiserad undervisning kan tolkas och innebÀra för enskilda lÀrare.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasieungdomars perspektiv pÄ undervisning kring frÀmlingsfientlighet och mÄngkultur. I min litteraturgenomgÄng har jag fÄngat upp vad forskningen kring dessa omrÄden menar Àr relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att anvÀnda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet frÄn mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Syftet med denna studie Àr att studera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans Ärskurs 2 och Ärskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, dÀr det Àr centralt hur individer förstÄr och uppfattar det som ska lÀras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lÀrande och de lÀrandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data frÄn inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. MÄlet med undervisningen var att utveckla en förstÄelse för: varför atmosfÀren och de gröna vÀxterna Àr förutsÀttningar för liv.

Som lÀrarstudent har jag under den verksamhetsförlagda tiden fÄtt en bild av andrasprÄkselevers behov av sprÄkutveckling i det svenska sprÄket. LÀsning av skönlitteratur anses vara av mÄnga sprÄkforskare stimulerande för sprÄkutvecklingen. Jag vill ta reda pÄ om andrasprÄkselever, flickor lÀser skönlitteratur. För att fÄ svar pÄ min frÄga gjorde jag en undersökning om lÀsvanorna hos nÄgra flickor med svenska som andrasprÄk, sammanlagt 31 flickor i tvÄ olika mÄngkulturella skolor. I undersökningen anvÀnde jag mig av den kvantitativa metoden, genom enkÀter som jag delade ut till samtliga flickor mellan Ärskurs 4-6, för att fÄ en bakgrundinformation om deras lÀsvanor.

Mitt syfte med denna studie var att undersöka om lÀrarrollen pÄverkats samt i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt lÀrarrollen kan ha pÄverkats i och med anvÀndandet av en interaktiv tavla undervisningen. Mina frÄgestÀllningar syftade till att ta reda pÄ, konkretisera och problematisera tvÄ lÀrares uppfattningar och tankar kring deras lÀrarroll bÄde före och efter anvÀndandet av en interaktiv tavla som pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag intervjuat tvÄ stycken lÀrare som arbetade pÄ samma skola i en större kommun i mellersta Sverige under vÄren 2007. UtifrÄn mina intervjuer har jag kommit fram till att lÀrarna anser att undervisningsmiljön och lÀrarrollen har förÀndrats sen den interaktiva tavlan introducerades i deras klassrum. De anser att undervisningen har blivit mer effektiv samt att lÀrarrollen blivit mer flexibel genom tavlans multifunktionella funktioner.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.