Titel: Kinesiska förÀldrars syn pÄ deras barns utbildning och konfucianismens utbildningstradition Författare: Josefine Nermfors, Filippa Asplund Termin och Är: Höstterminen, 2012 Handledare: Laid Bouakaz Examinator: Kyriaki Doumas Nyckelord: Konfucius, utantillinlÀrning, förÀldrar i Kina, undervisning i Kina.

StÀmning, relationer och miljöer skiljer sig frÄn klassrum till klassrum. VÄrt gemensamma intresse och vÄr strÀvan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vÄr studie. Syftet med studien Àr att lyfta fram vad som kÀnnetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kÀnnetecknar ett bra ledarskap samt hur lÀraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra nÄgra pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien Àr uppbyggd pÄ intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrÄn deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

In recent years, revelations about illegal international adoptions have made headlines around the world, and one notable country where many illegal adoptions have been facilitated is Chile. To find out that one's adoption wasn?t facilitated legally is a shock for the individual that raises many new questions about themselves and their origins. This study intends to examine how the identity of stolen adoptees has changed in their adulthood after they have found out that they were stolen, as well as to investigate how they experience alienation in Sweden from their position as both stolen and non-white adoptees. Qualitative methods have been employed in this study: participant observation, semi-structured in-depth interviews, and informal interviews.

Examensarbetet En skola för alla? Hur pedagoger arbetar med de ?snabba? eleverna i svenska Àr skrivet av Anna Andersson och Lotta Andersson. De elever som har varit snabba inom skolÀmnen har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom den svenska skolan. Enligt tidigare forskning har dessa elever inte fÄtt nÄgon stimulerande undervisning pÄ deras rÀtta nivÄ. Syftet med denna undersökning var att belysa hur pedagoger inom Ärskurs F-3 arbetar med de elever som Àr snabba inom svenskÀmnet och hur dessa elever blir stimulerade och motiverade under sin skolgÄng.

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslÀrares planering av undervisning som ett centralt omrÄde i undervisningsprocessen för att elever ska nÄ uppsatta mÄl. Syftet med studien var att studera pÄ vilka sÀtt idrottslÀrarna anvÀnder kursmÄlen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att fÄ en inblick i hur idrottslÀrare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ dÀr personliga intervjuer genomfördes med fyra lÀrare idrottslÀrare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som pÄverkar idrottslÀrare nÀr de planerar sin undervisning. LÀroplanen och dess kursmÄl fanns i bakhuvudet hos lÀrarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kommunikationen mellan pedagog och elev i skola och undervisning. Genom undersökningen ville vi skapa oss en uppfattning om hur medvetenheten kring samtalets funktion Àr ute i verksamheterna samt om samtalet anvÀnds i syfte att uppnÄ ett mÄl. Uppsatsen Àr skriven utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, med fokus pÄ kommunikativa processer och en social interaktion. Datainsamlingen skedde via intervjuer med sju pedagoger, verksamma pÄ tvÄ grundskolor i mellersta SkÄne. Intervjumaterialet transkriberades och bearbetades sedan genom en kvalitativ analysmetod.Trots att studiens resultat tyder pÄ att det finns en stor medvetenhet hos de verksamma pedagogerna kring kommunikationen och samtalens betydelse för elevernas lÀrande och utveckling i skola och undervisning visar denna studie att största delen av undervisningen utmÀrks av en monologisk kommunikation mellan pedagog och elever.

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vad de tio lÀrarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi Àr, samt vad de anser att det innebÀr att ha dyslexi. Det vi vill fÄ kunskap om, Àr hur barn med dyslexi kan erhÄlla adekvat hjÀlp i klassrummet. Dessa frÄgor önskar vi fÄ besvarade av vÄra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfÀllena har vi samtalat utifrÄn ett kvalitativt förhÄllningssÀtt, eftersom vi önskade ta reda hur lÀrarna upplever barnens situation. Vi har anvÀnt den kvalitativa metoden dÄ vi anser att den bÀst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet Àr en sjÀlvklarhet, dÀrför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgÄtt ifrÄn Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

Denna rapport handlar om utveckling av ett undervisningsmaterial för elever pÄ fordonsprogrammet inom omrÄdet elektroniska styrsystem. Rapporten beskriver processen frÄn idé fram till fÀrdigt undervisningsmaterial. Detta har tagits fram för att ge eleverna en bredare, mer generell kunskap inom detta ÀmnesomrÄde Àn vad som Àr möjligt att fÄ genom enbart teoretisk undervisning kring utvalda mÀrkesspecifika system.  Undervisningsmaterialet bygger pÄ teoretiska avsnitt som varvas med praktiska övningar kring en mikrokontroller med tillhörande sensorer och aktuatorer. Genom att skapa korta styrprogram som hanterar dessa sensorer kan olika funktioner skapas med hjÀlp av mikrokontrollen. Detta gör att mÄnga av de delfunktioner som anvÀnds inom fordonselektroniska styrsystem kan simuleras..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur pedagogerna i grundskolans tidigare Är arbetar med lÀs- och skrivinlÀrningen i sin undervisning och hur de arbetar med eleverna för att förhindra att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr. Studien bygger pÄ intervjuer med 6 pedagoger vilka alla arbetar i grundskolans tidigare Är.Undersökningen visar att pedagogerna anpassar sin undervisning efter varje enskild elevs förutsÀttningar och behov, och att metoder och olika material anpassas efter den enskilda eleven. Rim, ramsor, sÄnger och kommunikation eller dialog mellan lÀraren och eleven anvÀnds för att öka elevernas sprÄkförstÄelse. För att upptÀcka och förebygga att lÀs- och skrivsvÄrigheter uppstÄr anvÀndes olika tester som undersöker elevernas sprÄkliga medvetenhet och fonologi. Testerna ger pedagogerna insyn i vad eleven kan och hur de ska gÄ vidare i sin undervisning.

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade Àmnena och vilken betydelse lÀraren och lÀrarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i Ärskurs nio frÄn tvÄ olika skolor.Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade Àmnena och att dessa till stor del pÄverkades av lÀrarens förhÄllningssÀtt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos lÀraren: pedagogisk förmÄga, goda Àmneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att pÄverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske.

I den hÀr uppsatsen presenteras en jÀmförande fallstudie av gymnasialundervisning av andrasprÄkselever i Àmnet naturkunskap. Iundersökningen jÀmförs tvÄ skolors undervisning i Àmnet pÄsamhÀllsprogrammet i klasser dÀr andrasprÄkselever Àr i majoritetrespektive minoritet. Vidare undersöks skolornas förhÄllningssÀtt tillandrasprÄkselevers situation i den ordinarie undervisningens blandadeklasser. Fallstudien bestÄr av rektors- och lÀrarintervjuer samtklassrumsobservationer av lÀrares metodik. Som utgÄngspunkt förobservationerna av lÀrares tillvÀgagÄngssÀtt i klassrummet anvÀndsSheltered Instruction Observation Protocol (SIOP), anpassat förfrÀmjandet av sprÄkutvecklande Àmnesundervisning för klasserbestÄende helt eller delvis av andrasprÄkselever.Studien visar pÄ bÄde likheter och skillnader i förhÄllningssÀtt mellande undersökta skolorna gÀllande undervisning av andrasprÄkelever i denordinarie undervisningen.