Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

Detta examensarbete berör omrÄdet dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring Àr att skapa en djupare förstÄelse för vilka hjÀlpmedel som finns för att underlÀtta för elever med dyslexi, men Àven att skapa en förstÄelse för vad dyslexi innebÀr. Detta gör vi för att öka förstÄelsen för hur en lÀrare lÀttare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lÀrare och logopeder. De frÄgestÀllningar vi baserar undersökningen pÄ Àr: ? Hur samarbetar lÀrare och logoped för att underlÀtta för elever med dyslexi? ? Vilka svÄrigheter möter lÀrarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen sÄ att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjÀlpmedel finns? I teorikapitlet anvÀnder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi Àr samt vilka tecken som kan tyda pÄ dyslexi och vilka hjÀlpmedel som kan anvÀndas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi Àven de forskare som vi funnit intressanta för vÄr undersökning. Metoden vi anvÀnder oss av i studien Àr intervjuer och de personer vi intervjuat Àr fyra logopeder, en lÀrare och tvÄ specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Examensarbetet AuktoritÀr-, demokratisk- eller lÄt-gÄ? En studie av tre gymnasielÀrares ledarroller behandlar lÀrares ledarroller. Vi har utgÄtt frÄn ett centralt begrepp, ledarroller. I vÄr studie valde vi metoderna observation och intervju, dÄ vi valde att observera ledarrollen i klassrummet samt göra en kompletterad intervju med tre gymnasielÀrare. De tvÄ metoderna visar tillsammans lÀrarnas synsÀtt och vÄrt synsÀtt pÄ hur ledarrollen tar form i klassrummet.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i Ärskurs nio. Det Àr totalt 24 elevtexter frÄn ett ersÀttningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna Àr skrivna av pojkar och tolv Àr skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fÄtt Àr att skriva en novell utifrÄn en bild.Syftet med detta arbete Àr att se eventuella skillnader i sÀttet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna Àr. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omstÀndigheter.

Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

Examensarbetet Utomhuspedagogik för andrasprÄksinlÀrning Àr en kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ lÀrare och tvÄ naturpedagoger. Det har skett genom semistrukturerade intervjuer utifrÄn en intervjuguide. Dessa har alla medverkat i utbildningsprogrammet Aktiva Ute dÀr ungdomar i Äldrarna 16-19 Är gÄr en naturvÀgledarutbildning. HÀlften av ungdomarna har svenska som andrasprÄk. Enligt litteraturen sÄ lÀr sig elever sprÄk genom samspel med andra kompetenta samarbetspartners.

I nedanstÄende arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans Ärskurs 9. Med utgÄngspunkt i tillgÀnglig litteratur i Àmnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvÀgningar och metoder, utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kan en svensklÀrare i grundskolans Ärskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka Àr behoven och hur kan de mötas? Metoden som anvÀnds Àr en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förÀndringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik mÄnga gÄnger kom att skrivas in i grundskolan, istÀllet för som ofta tidigare i grundsÀrskolan.

BakgrundSom lÀrare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vÄr undervisning sÄ att den anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Vi har erfarit att det i mÄnga personalrum uttrycks en frustration över att inte rÀcka till Ät alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland Àr svÄrt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrÄn mina förutsÀttningar anpassa min undervisning pÄ bÀsta sÀtt sÄ att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera pÄ hur lÀrare tÀnker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte Àr att undersöka hur lÀrare organiserar sin undervisning sÄ att varje elev motiveras och stimuleras att inhÀmta kunskap och hur de aktuella förutsÀttningarna pÄverkar lÀrarnas undervisning.

Hur elever lÀr och vilka de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande skulle kunna vara Àr frÄgor som alltid funnits med i skolans vÀrld. I denna uppsats Àr begreppet som "lÀrstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta Àmne i cirka 35 Är. Följande studie har behandlat lÀrstilar i tre olika Àmnen sÄ som svenska, matematik och bild. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur lÀrare reflekterar kring inlÀrningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillÀmpningar i nÄgra skolÀmnen ser ut.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hÀlsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hÀlsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Uppsatsens syfte var att fÄ en insikt om och visa hur ett antal lÀrare tÀnkte kring stödinsatser i svenska, för elever som inte hade nÄtt mÄl för Àmnet i Är 3. Syftet kom ur tankar kring dagens mÄlinriktade undervisning, dÄ de nationella provens vara eller icke vara diskuterats mycket i samhÀllet. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och gjordes genom Ätta intervjuer hos 4:e klass lÀrare, i ett lÀn, i sydöstra Sverige. Resultaten frÄn intervjuerna sammanstÀlldes i kategorier som uppkommit under intervjuerna, och dessa diskuterades sedan och stÀlldes mot tidigare forskning i slutet av uppsatsen. Resultaten visade att lÀrarna diskuterade kring begreppet lÀs- och skrivsvÄrigheter med olika termer samt beskrev det som ett komplext begrepp.