Sammanfattning TÀnk dig att du stÄr som yrkeslÀrare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnÄ den optimala studiemiljön för dina elever med avseende pÄ gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lÀrare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan rÄda över dÄ du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan hÀrledas till möjligheter att förÀndra ekonomiska ramar, lokaler, tillgÄng pÄ undervisnings material och sÄ vidare. De du som lÀrare dock kan pÄverka Àr, hur du lÀgger upp din undervisning och pÄ vilket sÀtt du pÄverkar eleverna i klassrummet.

UtgÄngspunkten för studien har varit vÄrt intresse för en rapport av Skolverket. Den har pÄvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgÀnglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förstÄelse för hur lÀrarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt en ökad insikt i hur lÀrarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet pÄ skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknÀra förstÄelse av vilka hinder och möjligheter lÀrarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

LÀrares arbetssituation Àr stÀndigt ett aktuellt Àmne. Det pratas mycket om att lÀrare inte hinner med sitt arbete och det finns mycket forskning inom Àmnet lÀrares arbete och arbetstid. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap om vad lÀrare gör pÄ sin arbetstid och hur de upplever sitt arbete i klassrummet. Hur visar sig tidens möjligheter och begrÀnsningar i klassrummet? Teoridelen ger en överblick av lÀrares arbetssituation utifrÄn tidigare forskning med inriktning pÄ arbetstiden samt beskriver olika ramfaktorer.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur klassrummet och undervisningen utformas för att skapa förutsÀttningar för koncentration hos eleverna. För att fÄ reda pÄ detta anvÀnde vi oss av intervjuer med och observationer av Ätta olika lÀrare i skolÄr 1-3, dÀr fokus lÄg pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och klassrumsmiljöerna. Resultaten visade att mÄnga lÀrare nÀmnde att de skapade förutsÀttningar för koncentrationen genom att hÄlla lugnet i klassrummet. Undervisningen formades sÄ buller ÀndÄ existerade i klassrummet och det visade sig att de flesta elever ÀndÄ jobbade med det som de skulle i denna miljö. De elever som önskade lugn och ro fick tillgÄng till ett annat rum dÀr de kunde fÄ jobba ifred.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur en pedagog kan arbeta med den inledande lÀs- och skrivinlÀrningen och hur eleverna upplevde lÀs- och skrivundervisningen. För att uppnÄ mitt syfte anvÀnde jag mig av tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar pedagogen med lÀs- och skrivinlÀrning ? Hur upplever eleverna arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkÀtundersökning. Jag observerade pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. DÀrefter genomförde jag en formell intervju med pedagogen.

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lÀrare i Ärskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus pÄ matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger lÀngre fram i kunskapsutvecklingen Àn genomsnittet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ vi valt att göra intervjuer som dÀrefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgrÀnsats genom att vi har tagit del av sex lÀrares syn pÄ matematiskt starka elever frÄn olika skolor. LÀrarna har valts genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ vi har haft begrÀnsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklÀrare lyssnar pÄ sina elever. TvÄ olika lÀrares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus pÄ lÀrares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen Àr att försöka karaktÀrisera lÀrares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Elevers lÀsutveckling Àr ett aktuellt Àmne i skolan. LÀraren bör ha god kompetens och undervisa pÄ varierade sÀtt för att kunna möta alla elever och för att bibehÄlla en hög kvalitet i klassrummet. Detta sÀtter krav pÄ att lÀraren behöver ha kunskap om olika pedagogiska metoder. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka dramapedagogikens möjligheter i lÀsundervisningen och vilka effekter den har pÄ elevers lÀsutveckling. För att kunna tillÀmpa dramapedagogiken i klassrummet för att utveckla elevers lÀsning krÀvs det att lÀraren har kunskap om Àmnet.

Denna studie Àmnar kartlÀgga uppfattningar i en gymnasieskolas första och tredje Ärsklass med avseende pÄ talutrymmet i klassrummet. FrÄgestÀllningarna lyder: 1) Anser eleverna att det finns nÄgon skillnad mellan flickors och pojkars talutrymme? 2) Finns det nÄgon skillnad mellan hur flickor och pojkar uppfattar sitt talutrymme? och 3) Finns det nÄgon skillnad mellan Äldersgrupperna (1:a och 3:e Äret)? Metoden som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna Àr elevenkÀter som bestÄr av 14 frÄgor. I enkÀten deltar 47 elever; 26 elever frÄn Ärskurs 1 (13 pojkar och 13 flickor) och 21 elever frÄn Ärskurs 3 (10 pojkar och 11 flickor). Resultatet av studien Àr att det finns skillnad mellan könens uppfattning kring flickors och pojkars talutrymme med avseende pÄ att flickor anser att flickor oftast pratar i klassrummet medan pojkarna inte anser att flickor oftast pratar i klassrummet.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en inblick i hur nÄgra lÀrare i Ärskurs fyra och fem tÀnker och planerar för att inkludera alla elever och fÄ dem, Àven de med koncentrationssvÄrigheter, att klara av skolan och fÄ de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med nÄgra erfarna lÀrare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev dÀrför lite olika beroende pÄ vilken skola det var och pÄ den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lÀrarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar pÄ. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjÀlp och uppmuntran, goda förÀldrakontakter och goda relationer mellan lÀrare och elev var faktorer som togs upp.

Att leva med en kronisk sjukdom som hjÀrtsvikt innebÀr en stÀndig oro och ibland Ängest. Information och undervisning om den förÀndrade livssituationen som sjukdomen medfört kan bidra till ökade möjligheter att uppleva hÀlsa i samband med denna kroniska sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa mÀnniskors upplevelse av information och undervisning i samband med hjÀrtsvikt. Resultaten baserades pÄ 19 artiklar som sökts via databaserna Cinahl, SweMed+, Medline, Psyc Info men Àven manuell sökning i tidsskrifter vilka analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom i resultatet: att kÀnna brist pÄ och inte förstÄ information, att fÄ individuellt anpassad information, att information ökar livskvalitén och att behov av information och undervisning Àr större efter utskrivning.

Internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i lÀsförstÄelse.  Den försÀmrade lÀsförstÄelsen Àr ett brett samhÀllsproblem som engagerar fler aktörer Àn skolan. VÄren 2014 lanserades projektet En lÀsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska lÄg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En lÀsande klass  uppfattas av de grundlÀrare i lÄg- och mellanstadiet som anvÀnder sig av modellen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse.

Uppsatsen bygger pÄ en bÄde kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i Är 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga Ären. Syftet Àr att beskriva elever och lÀrares syn pÄ sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mÄl att besvara följande syftesfrÄgor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lÀrare och elever ser pÄ klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sÀllan nÀr det gÀller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lÀrande och fysisk miljö Àr mycket sparsam, detta trots att de flesta Àr överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlÀrningen. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lÀrandeprocesser.

Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ kunskap om varför beröring/massage anvÀnds i skolan och vad det har för effekter. Jag vill ocksÄ fÄ reda pÄ om det finns nÄgot som talar emot massage i skolan i lÀroplanen och annan litteratur. Beröring Àr livsviktigt för alla mÀnniskor och bidrar Àven till harmoni och ökad inlÀrning. Litteraturen hÀvdar att beröring Àr viktigt för mÀnniskans utveckling. I litteraturgenomgÄngen konstateras det hur vikigt det Àr med beröring för barn och vuxna.