Skolan Àr en social arena dÀr elever gör mer Àn att lÀra sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det Àr Àven en plats dÀr elever ingÄr i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport Àr att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pÄgÄende undervisning. Studien genomfördes i en Ärskurs trea pÄ en mindre skola.De resultat som framkom var att elever anvÀnder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna anvÀnde sig av bÄde verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprÀtthÄlla utrymmet för social gemenskap.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ lÀrande samt hur de ser pÄ att kombinera olika undervisningsstilar samt om de kan frÀmja elevers lÀrande. I litteraturgenomgÄngen har vi anvÀnt oss av litteratur, forskning och filosofers tankar kring hur det gÄr att nÄ ut till elever pÄ olika sÀtt. För att fÄ en djupare insikt i hur forskare tÀnker kring hur pedagoger kan nÄ ut till elever, har vi valt att utgÄ frÄn följande rubriker: lÀrande, lÀrarens roll, det traditionella klassrummet, undervisning, lust att lÀra, lekfullt lÀrande samt utveckling av lÀrande och tÀnkande.I vÄr uppsatsstudie valde vi att utgÄ frÄn kvalitativ metod genom intervjuer, anteckningar och deltagande observationer med fyra olika pedagoger. UtifrÄn vÄr studie kom vi fram till att det gÄr att kombinera olika tankar som pedagoger har nÀr det gÀller att nÄ ut till elever och det Àr en fördel dÄ lÀrande nÄs pÄ ett varierat sÀtt. I analysen utgick vi frÄn respondenternas svar och det vi iakttog under observationerna samt bearbetade dessa.

Syftet med arbetet var att via en kvalitativ intervjustudie belysa vad lÀrare med lÄng erfarenhet av undervisning i matematik ansÄg vara orsakerna till att svenska elever i Ärskurs 9 presterar sÀmre i tester i matematik. De lÀroplaner som berördes i vÄr undersökning var: Lgr62, Lgr69, Lgr80 och Lpo94. Olika studier redovisades sÄsom IEA-studien, PISA, NU-03 och Engström & Magnes Medelsta-matematik. Resultat visade att vissa grundkunskaper sjunkit och att ele-ver tenderar att bli allt mindre aktiva i klassrummet. Av arbetet framkom bland annat att de ansÄg att dagens elever Àr sÀmre pÄ mekanisk rÀkning och baskunskaper, lÀromedlen har blivit bÀttre och mer lÀttarbetade, undervisningen har gÄtt frÄn genomgÄngar i helklass till en mer individanpassad undervisning.

Denna studie handlar om hur elever upplever lÀrares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvÀrt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna anvÀnda sig av, vilka egenskaper hos lÀrarna tycker eleverna Àr viktiga. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr elever i Ärskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgÄr att eleverna Àr nöjda med det ledarskap som deras lÀrare anvÀnder och att de flesta vill ha lÀrare som Àr snÀlla men som ÀndÄ kan hÄlla ordning i klassrummet.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde anvÀndas i klassrummet för att nÄ kunskap. Detta tycker jag Àr intressant dÀrför att kunskap kan nÄs pÄ olika sÀtt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade tvÄ gymnasielÀrare och en högstadielÀrare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvÀmlighetsurval.

Denna kvalitativa intervjustudie undersöker komplexiteten kring att bedriva en individualiserad undervisning. Fyra andrasprÄkslÀrare intervjuas om deras uppfattningar kring en individanpassad undervisning och om vilka fördelar och svÄrigheter en sÄdan undervisning medför. Elevunderlaget i andrasprÄksundervisning skiljer sig markant jÀmfört med all annan undervisning. Denna undervisning kÀnnetecknas bland annat av elever med olika utbildningsbakgrund, utvecklingslÀgen i svenska samt olika modersmÄl. Studiens övergripande syfte Àr sÄledes att ta reda pÄ hur en individualiserad undervisning kan genomföras under de mycket speciella förhÄllanden som andrasprÄksundervisning innebÀr.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

I det hÀr arbetet undersöker vi det fysiska klassrummet, hur man kan anvÀnda det som ett redskap i undervisningen, hur elever upplever rummet, hur de upplever sig delaktiga i utformning och hur det kan komma att se ut i framtiden.Empirin Àr inhÀmtad pÄ en skola i Burlövs kommun och pÄ en skola i Fosie rektorsomrÄde. Vi har intervjuat nio elever mellan Ärskurs tre och fem, som vi delade in i tre elevgrupper, samt tvÄ ateljeristor. Vi har Àven intervjuat utstÀllningsscenografen pÄ Malmöhus slott angÄende ett projekt dÀr man valde att renovera ett lekrum tillsammans med elever frÄn Segeparks förskola. Syftet med uppsatsen har varit att se hur man tÀnker kring rum avsett för lÀrande i olika verksamheter. Framförallt har vi varit intresserade av elevernas förhÄllande till sina klassrum.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om erfarna lÀrare följer lÀroplanens intentioner om att anvÀnda sig av olika arbetssÀtt och arbetsformer för att frÀmja elevernas kunskapsutveckling i matematik. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag en etnografisk inspirerad fallstudie som vetenskaplig metod. De datainsamlingsmetoder som har anvÀnts Àr observationer och intervjuer med fyra erfarna lÀrare frÄn tvÄ skolor.Resultatet visade att lÀrarnas undervisning innehöll en rad gemensamma nÀmnare. De betonade alla en undervisning som innebÀr gemensamma genomgÄngar, repetition av kunskaper, siffertrÀning, utantillinlÀrning och gemensamma samtal i matematik i helklass och i mindre grupper. LÀrarna var överens om att ordning och reda i klassrummet var viktigt för elevens inlÀrning. Möbleringen i klassrummen var liknande i klassrummen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur pedagoger arbetar med att lÄta eleverna upptÀcka och uppleva historia som en del av historieundervisningen. Samtidigt som underökningen tar upp vidareutbildningsmöjligheterna inom So/historia för de berörda pedagogerna pÄ skolan. Teorin Àr baserad pÄ att eleven kan skap djupare band till historia genom att uppleva och upptÀcka historia pÄ plats och pÄ ett mer praktiskt sÀtt. Metoden bestÄr av kvalitativa intervjuer som har blivit transkriberade och en skriftlig intervju. De som blivit intervjuade Àr pedagoger som arbetar med Ärskurserna 1-3 och 4-6 och som har So som sitt undervisningsÀmne.

Detta examensarbete Àr genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi pÄ gymnasiet. Metoden som anvÀnts Àr studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet Àr ett förslag pÄ möjligheter med ny didaktik i Àmnet Företagsekonomi med hjÀlp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen Àr att anvÀndandet av MMORPGs vid undervisning i Àmnet Företagsekonomi skapar mÄnga vÀrdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jÀmförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska sjÀlvförtroende, pÄverkar det positivt elevens instÀllning för matematik. Resultaten pekar pÄ att varierad undervisningen i matematik kan underlÀtta elevernas inlÀrning i matematik..

Uppsatsen har skrivits i syftet att jÀmföra pedagogers avsikter i sin sprÄkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var Àven att med denna jÀmförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolÄr 4-6, genomförts. DÄ bÄde observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tÀnker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhÄller sig ovanstÄende tvÄ frÄgestÀllningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade pÄ relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.