Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie syftar till att undersöka idrottslĂ€rares instĂ€llning till, samt erfarenheter av Ă„ldersintegrerad undervisning i Östersunds kommun.? Vilka fördelar och nackdelar upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Vilka begrĂ€nsningar och möjligheter upplever idrottslĂ€rare med Ă„ldersintegrerad undervisning i jĂ€mförelse med Ă„ldershomogen undervisning?? Hur Ă€r förutsĂ€ttningarna för idrottslĂ€rare att lyckas fĂ„ till en god undervisning för samtliga elever om man jĂ€mför Ă„ldersintegrerad undervisning med Ă„ldershomogen undervisning?MetodI studien deltog fem idrottslĂ€rare som alla Ă€r eller har varit yrkesverksamma i Östersunds kommun. Alla fem har erfarenhet av bĂ„de Ă„ldersintegrerad och Ă„ldershomogen undervisning i Ă„rskurs 1-9. Jag genomförde en kvalitativ intervju med samtliga deltagare. Intervjuerna spelades in pĂ„ band och transkriberades, för att sedan tolkas utifrĂ„n en ramfaktorteori och tidigare forskning.ResultatEnligt intervjuade personer Ă€r Ă„ldersintegrering Ă€r en ramfaktor som frĂ€mst ger begrĂ€nsningar, de var sparsamma med att pĂ„visa möjligheter med undervisningsformen.

Syftet med arbetet Àr att visa hur lÀrare karaktÀriserar individanpassad undervisning. I detta ingÄr deras definition av begreppet och hur de gÄr tillvÀga i det praktiska arbetet. VÄr undersökningsgrupp bestÄr av sex gymnasielÀrare eftersom vi sjÀlv vill fÄ influenser till vÄrt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen Àr av kvalitativ fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgÄtt ifrÄn Àr fyra frÄgestÀllningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community dÀr den gemensamma nÀmnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjÀlp av en egenkonstruerad enkÀt samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vÀnskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var Àven att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara pÄ en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar pÄ att mÄnga av de teorier gÀllande grupptillhörighet och vÀnskap Àven Àr applicerbara pÄ grupper formade online samt att kommunikationshjÀlpmedel sÄsom smileys underlÀttar konversationer i skriven form. Resultaten pekar Àven pÄ att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna Àr applicerbara pÄ en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med sÀkerhet sÀga att dessa Äterfinns.

I mitt yrke som lÀrare ingÄr det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förÀndrar sitt arbete utifrÄn de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrÄgasÀtta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebÀr att manutvÀrderar det man gör, förÀndrar det man gjorde om det inte var bra, utvÀrderar igen ochförÀndrar Äter och sÄ hÄller det pÄ. Jag har under de senaste fyra Ären haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslÀrande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sÀtt. Inom ramen av kursen ingÄr det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde pÄverka mina kollegor till ettökat lÀrande om sig sjÀlva i sina roller som lÀrare. Syftet med uppsatsen Àr att dokumenteraden lÀrandeprocess som blivit nÀr vi mer medvetet tar tag i nÄgot vi vill förÀndra ochfrÄgestÀllningen jag har utgÄtt frÄn har varit: Hur utveckla lÀrares lÀrande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen pÄ ett kortfattat sÀtt kan man sÀga att kollegorna i arbetslagettillsammans har lÀst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, dÀrefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hÀnde i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade pÄ arbetslagsmöten.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad störning beror pÄ enligt lÀrarna och hur lÀrarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta pÄ vad lÀrarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i tvÄ olika skolor och intervjuat tvÄ pedagoger frÄn vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning Àr att oro kan bero pÄ en mÀngd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lÀrare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna.

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Syftet med detta arbeta Àr att beskriva en skolas sÀtt att arbeta för att alla elever ska fungera i skolan. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgot speciellt sÀtt att arbeta med ledarskapet i klassrummet. Litteraturstudien belyser de strategier lÀraren förfogar över i klassrummet samt den fostran och disciplin som anses nödvÀndig för att barn ska kunna utvecklas till den mognad som förutsÀtts för att kunna bli en fungerande samhÀllsmedborgare. Diskussionen tar upp betydelsen av hur ett genomtÀnkt arbetssÀtt genomsyrar det dagliga arbetet i skolan..

SAMMANFATTNING Syftet med studien Àr att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Studien Àmnar Àven undersöka hur eleverna ser pÄ sitt eget lÀrande i det utvidgade klassrummet. Det Àr en kvalitativ studie och för att besvara vÄra frÄgestÀllningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lÀrande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

Detta arbete Àr resultatet av en undersökning pÄ en grundskola och en gymnasieskola som anvÀnder Àmnesövergripande och tvÀrvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien Àr att jÀmföra initiativtagares, lÀrares och elevers Äsikter angÄende arbetssÀttet och att dessutom jÀmföra de tvÄ skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gÄtt till och hur den Àr organiserad. Vidare redogörs informanternas syn pÄ för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förÀndringar..

Syftet med studien Àr att synliggöra lÀrarnas reflektioner om individanpassad undervisning, samt hur den konkretiseras i en förskoleklass. Studiens tre frÄgestÀllningar Àr: Hur talar lÀrarna om individanpassad undervisning?, Hur synliggörs lÀrarnas pedagogiska ledarskap i undervisningssituationer? samt I vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt tar lÀrarna hÀnsyn till varje elevs behov och förutsÀttningar i undervisningssituationer? Detta undersöks utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ barns lÀrande. Examensarbetet tar avstamp ifrÄn de centrala begreppen, det pedagogiska ledarskapet och individanpassad undervisning. Studien baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer och observationer av lÀrarna samt deras undervisning. Resultatet visar att lÀrarna anser att individanpassad undervisning Àr av betydelse för elevers lÀrande.

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Bakgrunden till vÄr studie Àr vÄrt gemensamma intresse för skönlitteratur och vÄr nyfikenhet över hur den anvÀnds i dagens skola. Syfte var att ta reda pÄ om samt hur lÀrare, verksamma inom skolans tidiga Är, anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lÀrare tÀnker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur anvÀnds. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lÀrare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lÀrarna var vÀl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla Àmnen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.