Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ELISABETH NILSSON Nilsson, E. Undervisning i egenvĂ„rd vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Examensarbete i omvĂ„rdnad 15 högskolepoĂ€ng, D-nivĂ„. Malmö högskola: HĂ€lsa och samhĂ€lle, UtbildningsomrĂ„de omvĂ„rdnad, 2008. I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett lĂ„ngt förlopp och fĂ„r en stor inverkan pĂ„ det dagliga livet.

Syftet med uppsatsen Àr att öka kunskapen om hur pedagoger kan anvÀnda sig av skönlitteratur i sin undervisning i ett kunskapssökande sammanhang. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr pedagoger som arbetar medvetet med skönlitteratur i skolÄr 1 ? 6 har intervjuats. Resultatet visar att det redan frÄn Ärskurs 1 gÄr att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen och att det Àr nödvÀndigt för att kunna uppfylla kursplanens intentioner. Samtliga pedagoger anvÀnder sig huvudsakligen av skönlitteratur i sin undervisning och i undersökningen framkommer ocksÄ fördelarna med att anvÀnda sig av skönlitteratur istÀllet för traditionella lÀromedel.

Forskningen om teorin gÀllande sambandsförhÄllandet socioekonomisk utveckling och demokrati, Àven kallad moderniseringsteorin, har pÄgÄtt sedan slutet av 1950-talet och pÄgÄr Àn idag. Jag har gett mig in pÄ att göra en egen studie av sambandsförhÄllandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta Àr ingen enkel uppgift dÄ det Àr mycket svÄrt att bevisa att det Àr just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie dÀr jag mÀter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mÀtt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla lÀnder som det finns tillgÀnglig data för. Som ett komplement till detta har jag Àven gjort en mindre fallstudie av Kuba som Àr ett avvikande fall frÄn teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men Àr odemokratiskt styrt, frÄgan Àr varför?.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Utvecklingen inom nÀringslivet tycks gÄ mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta fÄr? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hÄllbar utveckling Àr ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmÀrksammat ramverk i sammanhanget Àr Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen sÄvÀl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hÄllbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats Àr att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hÄllbarhetsredovisning samt identifiera och pÄvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hÄllbar utveckling. VÄr analys bygger pÄ en kvalitativ undersökning, eftersom vi Àr intresserade av hÄllbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa sÄ mÄnga aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns nÄgon heltÀckande hÄllbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hÄllbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet med och redovisningen av hÄllbar utveckling..

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med skrivundervisning i Àmnet svenska vid gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lÀrarens skrivundervisning kunde jÀmstÀllas med en traditionell- eller processorienterad skrivtrÀning. Dessutom ville vi skapa förstÄelse för vad som ligger till grund för lÀrarnas val av skrivundervisningssÀtt. För att kunna beskriva olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som Àr aktuell för vÄrt arbete. Vi har Àven beskrivit teorier om skrivande och lÀrande.

Denna studies syfte Àr att kartlÀgga vad elever i Ärskurs 9 har för kunskaper om och attityder till hÄllbar utveckling inom nÄgra dimensioner för att förstÄ hur de kan tÀnkas prioritera som konsumenter frÀmst nÀr det gÀller livsmedel och val i hemmet. Jag har frÀmst tittat pÄ de val eleverna kan stÀllas inför i mitt Àmne Hem- och konsumentkunskap och de val de möter som vanliga konsumenter. Mina forskningsfrÄgor Àr: Vad har eleverna för kunskaper som grund nÀr det gÀller att göra hÄllbara val?, Vad har eleverna för uppfattning av olika dimensioner av hÄllbar utveckling? och Finns det skillnader mellan könen? För att ta reda pÄ det har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning med fasta svarsalternativ. Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av eleverna visar sig ha tillrÀckliga kunskaper för att kunna göra hÄllbara val i dimensionerna kunskap, solidaritet, framtid och att 38 % hade det för dimensionen jÀmstÀlldhet.

Syftet med studien var att beskriva attityder till vÀrdegrundsrelaterad undervisning bland lÀrare inom vuxenutbildningen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var följande: Hur definierar lÀrarna skolans vÀrdegrund? Hur förhÄller sig lÀrarna kÀnslomÀssigt till vÀrdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lÀrarna vÀrdegrundsrelaterade frÄgor i den dagliga undervisningen? I sÄ fall hur? samt Föreligger det nÄgon skillnad i attityder gentemot vÀrdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ÀmneslÀrare? Utöver dessa frÄgestÀllningar undersöktes Àven tÀnkbara yttre faktorer som kan pÄverka tillÀmpningen av vÀrdegrundsrelaterade frÄgor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkÀtundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrÄn strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhÄllande till Festingers dissonansteori.

Jag har valt att nÀrmare studera vad klasslÀraren kan göra för att underlÀtta inlÀrningen hos elever med diagnoserna ADHD eller DAMP. Mina frÄgestÀllningar gick ut pÄ vad man kan göra för dessa elever nÀr det gÀller undervisning, klassrumsmiljö och underlÀtta samspelet med elever utan dessa diagnoser. Dessutom var jag intresserad av hur förÀndringarna i undervisning och klassrumsmiljö pÄverkar övriga elever. DÀrför har jag studerat litteratur om detta och gjort intervjuer med dels tvÄ speciallÀrare och dels tvÄ klasslÀrare. Sedan har jag sammanstÀllt intervjuerna och jÀmfört dem med varandra och med litteraturen.

Syfte med studien Àr att öka kunskapen om undervisning utomhus för att variera klassrumsundervisning och integrera undervisning utomhus till en helhet. Ett strategiskt urval gjordes dÀr intervjufrÄgor stÀlldes till pedagoger. Likheter och skillnader jÀmfördes mellan pedagoger som arbetar efter FriluftsfrÀmjandets pedagogiska idé ?I Ur och skur? och pedagoger som arbetar utan naturinriktning. I bakgrunden redogörs för hur elevaktiva metoder kan vara ett sÀtt för utom- och inomhusundervisning dÀr inga tydliga grÀnser finns.

Uppsatsen Àmnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som Àr en kurs i den nya gymnasieskolan. Den Àmnar ocksÄ att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör vÀlja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera pÄ att anvÀnda vissa metoder framför andra. Denna undersökning Àr gjord med hjÀlp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör anvÀnda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det Àr av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssÀtt som kan öka elevers intresse för Àmnet biologi. Vi menar att en undervisning som prÀglas av laborativa inslag frÀmjar elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, sÄ som exkursioner, kan leda till att frÀmja intresset hos eleverna. BÄde elev- och lÀrarenkÀt har anvÀnts i studien, som har riktat sig till 98 elever i Ärskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilÀrare. VÄra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner Àmnet intressant och 80 % upplever Àmnet som viktigt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar med sprÄkutveckling och med flersprÄkiga elever pÄ en mÄngkulturell grundskola. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer ville vi fÄ djupare kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning bedrivs. VÄra vÀgledande frÄgor var vilka insatser skolan gör för att frÀmja sprÄkutvecklingen samt vilka arbetssÀtt och metoder som anvÀnds. VÄr slutsats Àr att en sprÄkutvecklande undervisning krÀver att eleven Àr i fokus och att undervisningen bör anpassas efter varje enskild individ i varierade former. Grundprincipen Àr att anvÀnda sprÄket sÄ mycket som möjligt, enligt informanterna mÄste eleven stÀndigt fÄ tala sprÄket för att utveckla det och vara aktiv i allt lÀrande..