Syftet med denna studie var att analysera och beskriva lÀrare i Idrott och hÀlsas erfarenheter och upplevelser av att anvÀnda lÀxor med hjÀlp av bland annat modern teknik i Àmnet Idrott och hÀlsa. 8 stycken verksamma lÀrare i Idrott och hÀlsa intervjuades med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lÀrarna delvis hade liknande erfarenheter av att anvÀnda lÀxor och modern teknik i sin undervisning, jÀmfört med beskrivningar i tidigare forskning. Vissa lÀrare anvÀnde lÀxor i sin undervisning, andra inte. Resultatet i denna studie uppvisar en paradox: de flesta av lÀrarna i önskade att skolan blev lÀxfri, fast de i nulÀget sjÀlva anvÀnde sig av lÀxor exempelvis i syfte att utöka Àmnestiden.

Syfte Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka bilderböckernas funktion som pedagogiskt verktyg i undervisning riktad till barn i skolĂ„r 1-3. Metod I arbetet undersöks tio bilderböcker med hjĂ€lp av en intertextuell analysmetod. DĂ€refter analyseras resultatet utifrĂ„n ett sociokulturellt perspektiv för att nĂ€rmare utröna vilken form av pedagogik som kan utgĂ„ frĂ„n bilderböckerna. Resultat Bilderböcker skapar gemensamma referensramar hos eleverna. Även om undervisning inom alla Ă€mnen kan utgĂ„ frĂ„n bilderböcker faller sig arbete med vĂ€rdegrunden naturligt..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers uppfattning av lekens roll i pedagogiken samt hur leken anvÀnds i undervisningen i Ärskurs ett. Vi har undersökt om det förekommer problem för pedagogerna nÀr det gÀller att anvÀnda sig av lek i undervisningen. Vi har ocksÄ undersökt vilka problem som i sÄ fall kan uppstÄ. Vi har gjort en kvalitativ studie som Àr byggd pÄ intervjuer och observationer. Studien har genomförts pÄ en skola och vi har intervjuat fyra pedagoger i Ärskurs ett samt rektorn.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn studiens informanters referensram förstÄ och fÄ kunskaper om hur en god sprÄkutvecklande undervisning skulle kunna se ut i en skola med mÄngfald. Jag avser ocksÄ fÄ en djupare kunskap om olika metoder att frÀmja andrasprÄkselevers lÀrande i svenska sprÄket. Denna studie Àr kvalitativ. I form av intervjuer med tolv informanter samlades datamaterialet in. En del av informanterna gÄr och arbetar pÄ en grundskola i en mÄngkulturell förortsmiljö och en del av informanterna studerar svenska pÄ en privatskola.

Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

Syftet med mitt arbete Àr att studera hur nÄgra lÀrare och elever pÄ en skola ser pÄ elevinflytande i undervisning samt hur dessa upplever det befintliga utövandet av detta. Syftet Àr Àven att delge uppfattningar frÄn en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser HjÀrups skolas elever och lÀrare pÄ elevinflytande i undervisning? Hur upplever HjÀrups skolas elever och lÀrare utövandet av det befintliga elevinflytandet i undervisningen? Vad anser en specialpedagog som förelÀser om elevinflytande samt en representant frÄn Sveriges ElevrÄds Centralorganisation om elevinflytande i undervisning? Jag har valt en kvalitativ ansats, eftersom jag vill fÄnga intervjupersonernas personliga svar, för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar pÄ bÀsta sÀtt. Jag har intervjuat tvÄ klasslÀrare och tvÄ elevgrupper med tre stycken i varje grupp i Ärskurs 3 och 5.

Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.

Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare uppfattar att undervisningen Àr organiserad och fungerar för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. I den empiriska studien har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra lÀrare pÄ skilda skolor för att skapa klarhet i hur de uppfattar sin undervisning. Resultatet visade att de inte skilde sig Ät organisatoriskt. DÀremot varierade de enskilda skolornas undervisningssÀtt marginellt, det som skilde var valet av arbetsmetoder i klasrummen. En av slutsatserna i undersökningen Àr att lÀrarna efterlyser mer samarbete med lÀrarna i svenska som andrasprÄk och modersmÄl.

Syftet med studien Àr att undersöka exempel pÄ hur evolutionsteorin berörs i biologiundervisningen för Ärskurserna 1 till 6. Om undervisning i evolutionsteorin sker, vad fokuserar i sÄ fall lÀrarna pÄ och vad anser de vara det viktigaste för eleverna att kunna? Vilka lÀrmiljöer erbjuds eleverna för att utveckla sin förstÄelse för naturvetenskapens sÀtt att förklara livets uppkomst?Intervjuerna har genomförts med sex lÀrare som har undervisning inom de naturvetenskapliga Àmnena. Alla de intervjuade lÀrarna har en lÀrarexamen och har undervisat i biologi i Ärskurserna 1 till 6. LÀrarna har olika utbildningsbakgrund, men alla har nÄgon form av naturvetenskaplig utbildning.

Detta Àr en argumentations- och diskursanalys som syftar till att undersöka en serie debattartiklar angÄende tvÄsprÄkig undervisning. Debatten uppkom i samband med ett förslag om införande av tvÄsprÄkiga, arabisk-svenska klasser pÄ MöllevÄngsskolan i Malmö och publicerades i Sydsvenska Dagbladet i januari 2001. Syftet med uppsatsen Àr att rekonstruera den argumentation som gavs, det vill sÀga urskilja olika argumentativa grepp samt att försöka blottlÀgga eventuella bakomliggande diskurser i texten. Detta gjordes genom att anlÀgga ett argumentationsanalytiskt och diskursanalytiskt perspektiv pÄ samtliga artiklar. Resultatet blev att den sida i som argumenterar för tvÄsprÄkig undervisning kan sÀgas ha bÀttre hÄllbarhet och talar mer till logos; lÀsarens intellekt.

Examensarbetes syfte Àr att undersöka hur förskolepedagoger tÀnker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhÄllandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. HuvudfrÄgestÀllningen Àr: Hur vÀljer pedagoger, utifrÄn den fysiska miljön, att arbeta för att frÀmja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder anvÀnder pedagogerna i arbetet med att frÀmja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna pÄ barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osÀkra barn? Hur ser pedagogerna pÄ miljön och dess anvÀndning? I undersökningen anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade pÄ tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök pÄ förskolorna.

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.