UNDERVISNING I EGENVÅRD VID KRONISKT OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM
UNDERVISNING I EGENVÅRD
VID KRONISK OBSTRUKTIV
LUNGSJUKDOM
EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE
ELISABETH NILSSON
Nilsson, E. Undervisning i egenvård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, D-nivå. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.
I Sverige finns över 700 000 personer med sjukdomen KOL. Sjukdomen har ofta ett långt förlopp och får en stor inverkan på det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera undervisning i egenvård för personer med KOL, som vårdas i öppenvård, för att undersöka vilka effekter detta får i deras dagliga liv. Metoden som användes var systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Orems teori om egenvård har använts som teoretisk ram. Tio artiklar som överensstämde med problemformuleringen kvalitetsgranskades och inkluderades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att utbildning enligt ett egenvårdsprogram i kombination med en behandlingsplan och fysisk träning var den intervention som hade bäst effekt. Här sågs en minskning av akuta läkarbesök, slutenvårdstillfällen och slutenvårdsdagar, men bara ringa stöd för ökad livskvalitet. Interventionen hade ingen effekt på lungfunktion, fysisk förmåga, symtomupplevelse eller antalet exacerbationer. Rökavvänjning via ett patientcentrerat förhållningssätt visade sig leda till en fördubbling av antalet individer som genomför ett rökstopp, men rådgivning angående rökstopp hade ingen effekt. Undervisning konstruerad efter Banduras kognitiva teori ökade individens tro på sin förmåga att kunna utöva egenvård (self-efficacy). Denna studie har visat att utbildning i egenvård för denna patientgrupp är ett område där mer forskning behövs.
Nyckelord: Bandura, behandlingsplan, egenbehandling, egenvård, egentillit, KOL, Orem, patientutbildning, rökavvänjning, självförtroende.