Ämnesövergripande undervisning innebĂ€r att Ă€mnesgrĂ€nserna suddas ut. Syftet med detta examensarbete Ă€r att utifrĂ„n begreppen samspel, lust och motivation och lĂ€rande undersöka varför sex pedagoger i lĂ„g och mellanstadiet arbetar Ă€mnesövergripande. Vi har Ă€ven valt att studera vilka fördelar respektive nackdelar pedagogerna anser att det finns med denna arbetsmetod. För att skapa en djupare förstĂ„else för vad Ă€mnesövergripande undervisning innebĂ€r redogör vi för tidigare forskning och relevant litteratur. Resultat av undersökningen Ă€r att pedagogerna anser att elevernas lust och motivation ökar i en Ă€mnesövergripande undervisning.

I detta examensarbete Àr det övergripande syftet att ta reda pÄ i vad mÄn lÀrare integrerar bild som kulturellt redskap i undervisningen för att bidra till elevers meningskapande i lÀrprocesser. Studien belyser Àven de möjligheter och hinder lÀrarna upplever genom att integrera bild som kulturellt redskap i undervisningen. Som grund för analys och diskussion Àr de kvalitativa intevjuerna som vi genomfört med fem verksamma lÀrare i grundsolans tidigare Är. Reslutatet visar pÄ att lÀrarna pÄ flera sÀtt inbegriper bild som kulturellt redskap i undervisningen och att de anser att bilden har en viktig funktion för elevers meningkspande lÀrprocessen. Gemensamt för lÀrarna Àr Àven att de arbetar ur ett multimodalt perspektiv dÀr flera resurser för lÀrande samverkar och att eleverna ges möjlighet att arbeta i ett socialt samspel med andra, vilket bidrar till elevers meningskapande..

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar elever och lÀrare har kring matematik. För att finna svar pÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vad Àr matematik för elever? Vad Àr matematik för lÀrare? Hur kan elevers och lÀrares uppfattningar om vad matematik Àr tÀnkas pÄverka lÀrares undervisning och elevers lÀrande? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehÄller tvÄ huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lÀrare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

Under drygt fyra Är pÄ Malmö högskola har vÄrt intresse för problemlösning vuxit och synen pÄ undervisning med matematisk problemlösning förÀndrats. Vi har lÀrt oss att man kan fÄ ut sÄ mycket mer av en undervisning med problemlösning om man bara gör det pÄ ett bra sÀtt. Men vad Àr ett bra sÀtt och hur fungerar det i grundskolan? Syftet med studien Àr att undersöka hur matematiklÀrares uppfattning om problemlösning kan pÄverka hur de bedriver sin undervisning samt hur undervisningen förhÄller sig till aktuell forskning. I arbetet presenterar vi forskning gÀllande problemlösning samt vÄr undersökning av hur lÀrare i Ärskurs 1-3 uppfattar matematisk problemlösning och hur det kan pÄverka lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisningen i problemlösning.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lÀrarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkÀtundersökning som genomfördes en gymnasieskola i tvÄ olika klasser. Deltagarna var i Äldern 18-19 Är. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mÀta upplevt lÀrarstöd/acceptans, upplevt förÀldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lÀrarstöd/acceptans och skolmotivation.

Internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen drastiskt sjunkit bland svenska elever.   Svenska elever presterar numera under OECD-snittet i lÀsförstÄelse.  Den försÀmrade lÀsförstÄelsen Àr ett brett samhÀllsproblem som engagerar fler aktörer Àn skolan. VÄren 2014 lanserades projektet En lÀsande klass genom att en studiehandledning i bokform delades ut gratis till samtliga svenska lÄg- och mellanstadieskolor i Sverige.Det övergripande syftet med  denna studie har varit att undersöka hur studiematerialet En lÀsande klass  uppfattas av de grundlÀrare i lÄg- och mellanstadiet som anvÀnder sig av modellen. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har jag tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse.

Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien bestÄr av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar pÄ studiens forskningsfrÄgor. Studiens syfte Àr att klargöra vad tidigare forskning inom omrÄdet Àmnesintegrering beskriver för verkningar pÄ skolverksamhet, med en tolkning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid Àmnesintegrerade arbetssÀtt, för sÄvÀl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom omrÄdet undersöks Àven den efterfrÄgan som beskrivs för ett mer Àmnesintegrerat arbetssÀtt frÄn sÄvÀl samhÀllet som skolverksamheten.

Det hÀr examensarbetet syftar till att undersöka i vilken omfattning det bedrivs undervisning om hÄllbar utveckling pÄ gymnasienivÄ i VÀxjö kommun och vilken instÀllning elever och lÀrare har till ett sÄdant arbete. Den undersökning som ligger till grund för resultatet Àr en enkÀtundersökning genomförd pÄ en utvald grupp av elever och lÀrare i VÀxjö kommun. Resultatet visar pÄ att undervisning bedrivs men inte i en tillrÀcklig omfattning utifrÄn vad nationella och internationella styrdokument gör gÀllande. Undersökningen visar dock att elever och lÀrare har en överhuvudtaget positiv instÀllning till undervisning om hÄllbar utveckling och miljön som helhet..

Studien behandlar hur lÀrare pÄ gymnasiets estetiska program med inriktning musik hanterar vÀrdekonflikter mellan lÀrarens undervisning och elevens livsÄskÄdning i kursen körsÄng A. Fokus ligger pÄ lÀrarnas syn pÄ sitt agerande samt om deras agerande Àr förenligt med lÀro- och kursplanen. För att finna svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr fyra lÀrare som undervisade i kursen körsÄng A deltog. Det vi kom fram till var att lÀrarna ansÄg sig vara sÀkra i sitt agerande vid vÀrdekonflikter. Vi mÀrkte dock att de var sÀkrare vid beskrivningen av situationer som hade uppkommit Àn inför kommande konflikter.

Rapporten beskriver vad sjÀlvförtroende Àr, vad styrdokumenten sÀger, hur det uppkommer och stÀrks samt hur viktig lÀrarens roll Àr för elevers sjÀlvförtronde. Den beskriver vidare att sjÀlvförtroendet Àr en av de viktigaste grundförutsÀttningarna för en individs vÀlbefinnande och för det livslÄnga lÀrande. Vi ville undersöka lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers sjÀlvförtroende, samt hur lÀrare upplever att de stÀrker elevers sjÀlvförtroende i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lÀrare i en liten skola i Norrbotten.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosförestÀllningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsÀtt pÄ och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen faststÀller ocksÄ att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstÄ en religion krÀvs det Àven att man studerar hur religionen praktiseras av mÀnniskorna. Uppsatsen behandlar Àven litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förstÄelse kan erhÄllas vid möten mellan elever och mÀnniskor frÄn olika religioner.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur betydelsefull lÀroboken Àr i matematikundervisningen. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ och en kvantitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer av fyra lÀrare, samt ett frÄgeformulÀr riktat till elever i skolÄr 4 och 5. VÄr undersökning visar att lÀroboken Àr betydelsefull i matematikundervisningen. Den Àr en trygghet för bÄde lÀrare och elever nÀr det gÀller att inhÀmta den kunskap som krÀvs för att nÄ upp till mÄlen i kursplanen i matematik i skolÄr 5. LÀroboken Àr dock ingen garanti för att eleverna uppnÄr mÄlen.

Den Àndrade synen pÄ lÀrarrollen i samhÀllet skapar andra förvÀntningar pÄ lÀrarens kompetens. Syftet med undersökningen Àr att ge insikter om elevers förvÀntningar gÀllande kompetensen hos lÀrare. Undersökningens fokus ligger pÄ hur elever vÀrderar vikten av social kompetens hos matematiklÀrare jÀmfört med Àmneskompetens och bedömningskompetens. Enligt vÄr uppfattning finns det begrÀnsad forskning rörande elevers syn pÄ lÀrares kompetens. Vi valde dÀrför att genomföra en enkÀtundersökning pÄ tvÄ skolor i en storstad med flera etniciteter representerade.