En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

Detta examensarbete handlar om elevers matematikinlÀrning och hur elevers förutsÀttningartill att lyckas med matematikstudierna kan stödjas utanför skolan. Alla elever har inte sammaförutsÀttningar för att studera utanför skolan, vissa kan t.ex. fÄ hjÀlp av sina förÀldrar medanandra elever inte har den möjligheten. Matteboken.se Àr ett verktyg som erbjuder elever somstuderar pÄ högstadie- eller gymnasienivÄ alternativ hjÀlp för deras studier i matematik. Ettytterligare syfte har sÄledes varit att undersöka hur matteboken.se fungerar som stöd förelevers matematikstudier och vilka som anvÀnder sig av detta redskap.Litteraturstudier och en enkÀtundersökning anvÀndes som metoder för denna studie.

Det Àr, enligt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritids-hemmet, den professionella lÀrarens plikt att utvecklas kvalitativt genom att pröva och utvÀrdera undervisningsmÄlen och att granska och utveckla nya metoder (Skolverket 2006). För att vi skall kunna efterleva dessa krav analyserade vi elevernas kunskaper i multiplikation och multiplikationstabellerna. Vi undersökte Àven om lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation pÄverkade elevernas kunskaper.Med utgÄngspunkt frÄn gÀllande kursplaner i matematik och skolans styrdokument visade den kvalitativa analysen att flertalet av eleverna hade goda fÀrdigheter i, och förstÄelse och förtrogenhet för multiplikation och tabellerna.Vi granskade nÄgra viktiga aspekter i lÀrandeprocessen; grundlÀggande arbete i multiplikation, automatisering av tabellerna genom utantillinlÀrning, strategier, algoritmer, abstraktion och matematiksprÄk samt motivation. Vi fann att lÀrarna arbetade pÄ ett traditionellt sÀtt och att de hade ambitioner till förÀndring, men saknade verktyg och fortbildning för detta. NÄgra bevisbara samband mellan elevernas kunskaper och lÀrarnas instÀllning till och undervisning i multiplikation var svÄra att finna.

En kvalitativ studie om elevers olikheter utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Till skolan kommer elever med olika behov, olika förmÄgor och olika sÀtt att lÀra. Skolans uppgift Àr att möta dessa olikheter och för att klara denna utmaning behövs kompetenta vuxna som samarbetar kring barnen, specialpedagogiska resurser samt en god inlÀrningsmiljö. Vi har studerat lÀrares uppfattningar av elevers olikheter som resurs, samt hur lÀrarens eventuella intentioner att lyfta elevers olikheter avspeglas i miljön. Vi har Àven försökt fÄ svar pÄ om, och i sÄ fall hur, den specialpedagogiska kompetensen anvÀnds i detta arbete.

Föreliggande undersökning innehÄller en intervjustudie med sex lÀrare som handlar om Internet i SO-undervisningen. De intervjuade lÀrarna bestÄr av tvÄ kategorier lÀrare, dels Àr det lÀrare som anvÀnder Internet i sin SO-undervisning dels Àr detlÀrare som valt att inte anvÀnda Internet i sin SO-undervisning. Studien belyser vilka argument som ligger bakom varför eller varför inte lÀrare vÀljer att anvÀnda Internet i sin undervisning. Den beskriver vilka som Àr styrkorna respektive svagheterna med att anvÀnda Internet i SO-undervisningen. Den belyser Àven hur lÀrare anvÀnder Internet i SO-undervisningen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..

Syftet med denna kvalitativa studie med kvantitativa inslag var att ge en bild av elevers vÀlmÄende pÄ ett ridgymnasium samtidigt som jag ville belysa betydelsen av elevers gemenskap och trivsel. Sammanfattningsvis tyder resultatet av min studie pÄ att elever som gÄr pÄ ett ridgymnasium och dagligen fÄr bedriva studier parallellt med hÀstar mÄr bÀttre psykiskt och kÀnner sig nöjda och tillfreds, samt utvecklas som mÀnniskor. Samspelet mellan eleverna och deras hÀstintresse skapar en kÀnsla av att eleverna kÀnner sig nöjda med sig sjÀlva..

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Arbetets syfte har varit att belysa elevers uppfattningar om vad som motiverar dem i skolan. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har vi sökt svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar.Resultatet visar att elevens intresse av Àmnena har stor betydelse. Dessutom pÄverkas elevens lust att lÀra av lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen upplevelse av sina prestationer.Det kom fram mÄnga förslag pÄ hur vi som lÀrare kan göra för att fÄ vÄra framtida elever att kÀnna motivation och lust att lÀra. Förslagen som ges berör i första hand lÀraregenskaper, undervisningssÀtt och lektionsupplÀgg. Dessutom visar bÄde intervjuerna och litteraturstudien att humor och glÀdje Àr nÄgot som skapar lust i skolan.

Interaktiva skrivtavlor blir ett allt vanligare hjÀlpmedel i de svenska klassrummen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv ge inblick i vad forskningen sÀger om vilka kunskaper som Àr lÀmpliga för att interaktiva skrivtavlor ska kunna anvÀndas sÄ effektivt som möjligt i matematikundervisningen. FrÄgestÀllningarna behandlar lÀrares kunskapsbehov, vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen och av dessa kunskaper samt hur lÀrarens roll förÀndras vid introduktionen av interaktiva skrivtavlor.Litteraturstudiens resultat visar att en grundlÀggande kompetens inom IKT underlÀttar planering och undervisning med interaktiva skrivtavlor men Àr Àven en förutsÀttning för en lyckad vidareutbildning inom omrÄdet. LÀrare behöver ha insikt i vad interaktiv undervisning innebÀr och hur detta kan förverkligas med hjÀlp av den interaktiva skrivtavlan. HÀr Àr lÀrarens egen instÀllning avgörande för att en förÀndring av pedagogiken ska kunna ske.Vid en satsning pÄ interaktiva skrivtavlor i undervisningen behöver det finnas tid för vidareutbildning av den pedagogiska personalen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad sex lÀrare menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i elevernas kunskapsinhÀmtning. Vi har undersökt detta med hjÀlp av fyra frÄgestÀllningar: Vilka dramapedagogiska verktyg anvÀnder informanterna i sin undervisning? I vilket syfte anvÀnder informanterna pedagogiskt drama? Vad har utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lÀrarroll? Hur upplever informanterna att eleverna pÄverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ sex frÄgeformulÀr. Urvalsgruppen bestÄr av sex informanter som Àr lÀrare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö Högskola som en del i lÀrarprogrammet eller som fristÄende kurs. Materialet bearbetades efter fyra kategorier kopplade till vÄra frÄgestÀllningar och respondenternas svar.

Svenska elevers lÄga matematikresultat i internationella jÀmförelser vittnar om att det krÀvs förÀndring i skolans matematikundervisning. Vissa skolor/kommuner har utvecklat matematikplaner i syfte att höja mÄluppfyllelsen. Syftet med studien Àr att fÄ insikt i tvÄ av dessa matematikplaner och pedagogers tankar om hur de anvÀnds och gynnar SUM-elever. I den teoretiska bakgrunden belyses Bedömning, God undervisning och Samverkan kopplat till Systematiskt kvalitetsarbete, och i relation till SUM-elever, vilka Àr i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr en fallstudie av tvÄ matematikplaner och hur de anvÀnds. Gruppintervjuer valdes som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att anvÀndandet av matematikplanerna och konsekvenserna av dem Àr relativt lika trots olikheterna i deras innehÄll.

Denna intervjuanalys syftar till att undersöka om och hur lÀrare ser pÄ om elevers sjÀlvförtroende och identitet hör samman med utseendemÀssiga faktorer. Informanterna vittnar om olika faktorer som ligger till grund för elevgrupperingar. LÀrarna ser olika pÄ hur elever pÄverkas av ideal frÄn exempelvis reklamen. Dessutom har lÀrarna olika sÀtt att arbeta för stÀrka elevers sjÀlvförtroende, i detta arbete kategoriseras lÀrarna som antingen kunskapsinriktade eller socialt inriktade..