Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för inlÀrning genom olika lÀrstilar för att tillgodose alla elevers behov i en skola för alla och ta reda pÄ huruvida grammatikundervisningen sÄ som den ser ut idag ger somliga elever sÀmre förutsÀttningar för att gÄ vidare till eftergymnasiala studier? Jag undersöker hur grammatikundervisningen ser ut i spanskÀmnet pÄ högstadie- och gymnasienivÄ och tar reda pÄ i hur stor utstrÀckning lÀrstilsanpassad undervisning förekommer. Vidare undersöker jag vilket sambandet kan vara mellan rÄdande undervisningsmetoder och elevers studieambitioner och elevernas tillgÄngar till kulturellt kapital. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr Dunn & Dunns lÀrstilsforskning, som gör gÀllande att olika individers inlÀrningsförmÄga pÄverkas av olika faktorer och i synnerhet olika sinnespreferenser, samt Broadys applicering av Bourdieus kapitalbegrepp pÄ svenska förhÄllanden för att studera sambanden mellan elevernas studieambitioner och deras tillgÄngar till kulturellt kapital.Studien har genomförts med tre metoder: ett specialutformat frÄgeformulÀr, klassrumsobservationer och enkÀtundersökning. Analysunderlaget utgörs av totalt 54 högstadie- och gymnasieelever i sammanlagt fyra klasser frÄn tvÄ skolor.Resultaten visar att en majoritet av eleverna, cirka 2/3, fÄr möjlighet till inlÀrning genom sin starkaste lÀrstilspreferens, men 1/3 av eleverna har lÀrstilspreferenser som inte tillgodoses i undervisningen.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.

Syfte Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om hur elever i en sÀrskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förÀndrat arbetssÀtt. Kan ett förÀndrat arbetssÀtt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsÀttningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en social kontext och i samspel med andra mÀnniskor dÀr elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingÄr inom det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet och har en samhÀllsvetenskaplig relevans. Ansatsen Àr övervÀgande kvantitativ dÄ den avser att mÀta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag dÄ effektens storlek mÀts genom en jÀmförande för- och eftertest i form av en lÀrarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar pÄ ett positivt resultat.

I denna studie intervjuas mÀnniskor som Àr verksamma inom undervisning om hÄllbar utveckling i Malmö. VÄrt syfte med undersökningen Àr att studera LÀrande för hÄllbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010. Denna plan Àr ett medel för hur hÄllbar utveckling skall efterstrÀvas inom bÄde det formella men Àven informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 Àr att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet Àr att öka elevers kunskap om hÄllbar utveckling samt förbÀttra undervisningen av den i skolan.

Syftet med detta arbete har varit att belysa i vilken mÄn deliberativa samtal eller deliberativa inslag förekommer i undervisningen och om det i sÄ fall kan vara en vÀg att lösa skolans dubbla uppdrag avseende kunskaps- och demokratiuppdraget. Fallstudien har genomförts vid en gymnasieskola, dÀr ett arbetslag frÄn industriprogrammet och ett frÄn samhÀllsprogrammet har medverkat i dels en öppen enkÀt, dels i en fokusgruppsdiskussion. Studien visar att deliberativa samtal och deliberativa inslag förkommer i varierande grad i undervisningen, vilket ger underlag för att dra vissa slutsatser. Resultatet visar övervÀgande positiva effekter genom elevernas ökade engagemang, ett förbÀttrat klassrumsklimat, en ökad kvalité pÄ undervisningen, elevernas positiva personliga utveckling samt underlÀttandet för utveckling av en demokratisk kompetens. SvÄrigheter som kan identifieras med arbetssÀttet Àr elevers bristande sprÄkkompetens, elever utan samtals och diskussionstradition, tidsbrist och avsaknaden av metoden genom hela skoltiden..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Synen pÄ skönlitteraturlÀsning i skolan har Àndrats genom tiderna frÄn kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen har vi blivit medvetna om att det Àr lÀttare i teorin Àn i praktiken att fÄ alla elever att vilja lÀsa. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers lÀslust, samt hur kunskap om detta pÄverkar lÀrares förmÄga att handleda elever att genom ökad lÀslust ta del av skönlitteraturens kunskapskÀlla.Litteraturen pekar pÄ olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svÄrigheter med lÀsteknik och lÀsförstÄelse, lÀrares engagemang och arbete, yttre och inre förutsÀttningar i klassrummet, lÀsning och bearbetning av olika slag, bokval som fÀngslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lÀrares planering och arbete med att handleda elever till ökad lÀslust. LÀrares kÀnnedom om elevers lÀrande och om skönlitteratur Àr utgÄngspunkt för lÀrares uppdrag att arbeta för elevers lÀslust.Metoden vi valde för vÄr undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan Àr viktiga för elevers lÀslust..

UtbildningsfrÄgor, med sÀrskilt fokus pÄ elevers grundutbildning och mÄluppfyllelse, Àr ett angelÀget och Äterkommande inslag i samhÀllsdebatten. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat hur elevers lÀrande kan stimuleras och hur lÀrmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehÄll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frÄgor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och lÄta deras röster fÄ utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lÀrmiljöer kan skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att utifrÄn elevers uppfattningar, erfarenheter och kÀnslor skapa förstÄelse för hur de upplever och beskriver sitt lÀrande i skolan och vilka förutsÀttningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lÀrande och sin utveckling.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Uppsatsen undersöker hur gymnasielÀrare tolkar innehÄllet i undervisning för hÄllbar utveckling i historieÀmnet. Fyra gymnasielÀrare i historia intervjuades. Som analysmetod anvÀndes ett intentionellt perspektiv. Resultatet visar att lÀrarna tolkade innehÄllet i sin undervisning som tre teman: helheter, agerande och ansvar. Dessa tre teman har likheter och överlappar varandra.

Detta examensarbete visar pÄ vilka faktorer somyngre elever finner motiverande nÀr det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i Äk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktiksÄ observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sÀtt att arbeta pÄ.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda pÄmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill Àr: att andra kan lÀsa, att fÄ göra nÄgot nytt och annorlunda, att fÄ mertid med datorn, att fÄ skriva, att kunna lÀsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation fÄr oss lÀrare att förstÄeleverna bÀttre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lÀrare kan fÄ en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förstÄelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Trots intensiva satsningar pÄ skolans digitalisering visar forskningen att den inte leder automatiskt till förbÀttrat lÀrande och kunskapsutveckling hos eleverna. Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogernas syn pÄ frÄgan hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande i naturvetenskaplig undervisning. Empirin omfattar djupintervjuer med fyra lÀrare som undervisar i biologi, kemi eller NO. Syftet var att fÄ insikt i lÀrarnas funderingar och sÀtt att anvÀnda IT och 1:1 kontexten för att stötta elevers lÀrande och det pedagogiska arbetet. Dessutom gjordes en enkÀtstudie bland Ätta lÀrarstudenter för att ta reda pÄ deras uppfattningar om 1:1 kontextens anvÀndning och effekt vid observerade naturvetenskapliga lektioner. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn utvalda teoretiska utgÄngspunkterna som omfattar teorier av Vygotskij och Dewey kring sociokonstruktivistiskt lÀrande respektive inquiry-based learning samt Mishra och Koehlers TPACK modell. Kopplingar görs ocksÄ till aktuell evidensbaserad pedagogisk forskning kring IT-stödd lÀrandet som beskrivs i forskningsöversikten. Arbetets resultat visar pÄ konkreta exemplen pÄ hur IT och 1:1 kontexten kan utnyttjas för att frÀmja elevers lÀrande, t.ex.

Naturkunskap A Àr ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet och dÀrför lÀser alla gymnasieelever Àmnet. Vad tycker eleverna om Àmnet och hur föredrar de att arbeta? Hur ser lÀrarna pÄ Àmnet och hur vill de arbeta? Genom en enkÀtundersökning, dÀr vi gjort en enkÀt till lÀrare och en enkÀt till elever, undersöker vi hur Naturkunskap A ser ut pÄ olika skolor, dÄ det gÀller undervisning och val av lÀromedel.Syftet med vÄr undersökning Àr att skaffa oss kunskap om elevers olika sÀtt att lÀra. Vi vill Àven ta reda pÄ i vilken utstrÀckning lÀrare anvÀnder andra lÀromedel Àn lÀroboken inom de olika ÀmnesomrÄdena i Nk A. För att fÄ reda pÄ detta utgick vi frÄn vÄra frÄgestÀllningar:? I vilken grad anvÀnds andra lÀromedel Àn lÀroboken i Nk A?? Vilken attityd har elever till de olika ÀmnesomrÄdena i Nk A?? Hur lÀr elever bÀst, enligt elever, enligt lÀrare?? Diskuterar lÀrare mÄlen i Nk A med eleverna?Vi bestÀmde oss för att Äka till de skolor dÀr enkÀterna besvarades och dÀrför ligger vÄr urvalsgrupp inom en tio mils radie frÄn Jönköping.

Innan barn börjar skolan bÀr de med sig olika mycket kunskap och förestÀllningar. Med hjÀlp av de erfarenheter de har, försöker de sedan förklara den omvÀrld de lever i. Som lÀrare fyller man en viktig roll att hjÀlpa barnen att fÄ kunskap om den vÀrld de lever i och anpassa undervisningen sÄ att den Àr uppbyggd efter varje enskild elevs behov. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad 6-Äringar har för förestÀllningar om jorden, solen, mÄnen och stjÀrnorna. Sex elever har intervjuats, och resultatet visar att ju mer konkret ett Àmne Àr desto mer kunskap och förestÀllningar har eleverna.

Precis som samhÀllets funktioner och enheter kan hÀnga ihop och samverka pÄ olika sÀtt, kan de olika Àmnena i skolan ocksÄ göra det. I praktiken innebÀr det att fler Àn ett Àmne kan studeras pÄ samma gÄng, och ett begrepp som anvÀnds för att benÀmna denna arbetsform Àr Àmnesintegrering. Det hÀr examensarbetet behandlar Àmnesintegrerad undervisning pÄ högstadiet. Syftet Àr att skapa förstÄelse för vilka möjligheter och hinder som finns för det hÀr sÀttet att undervisa pÄ högstadienivÄ. Uppsatsens studier utgörs av tvÄ kvalitativa intervjuer med högstadielÀrare, och en kvantitativ enkÀtundersökning med högstadieelever. I detta examensarbete har högstadielÀrares och högstadieelevers erfarenhet och instÀllning till Àmnesintegrerad undervisning studerats.