Resultatet frÄn de internationella studierna TIMSS (2011) och PISA (2012) visar att svenska elevers matematikkunskaper försÀmrats över tid. Detta i relation till övriga deltagande lÀnder. Vanligen prÀglas matematikundervisningen av fÄ inslag av variation och lÀroboksstyrd undervisning dominerar. BÄde litteratur och forskning framhÀver laborativt material som ett redskap för att konkretisera abstrakt matematik. Dock tydliggörs betydelsen av lÀrares reflektion gÀllande denna undervisningsform.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning samt metoder som anvÀnds för att identifiera vari svÄrigheterna bestÄr och ÄtgÀrder som tillÀmpas för att stödja elever med lÀs- och skrivproblematik. Den metod som tillÀmpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av Ätta intervjuer med verksamma lÀrare i Ärskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger lÀs- och skrivproblem Àr en riklig tal- och skriftsprÄklig stimulans i hem- och nÀrmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus pÄ att systematiskt följa varje elevs lÀsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som anvÀnds för att upptÀcka och identifiera lÀs- och skrivsvÄrigheter bÄde bestÄr i olika former av kartlÀggningsmaterial och lÀrares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmÄga att pÄ daglig basis avlÀsa var eleverna befinner sig i inlÀrningsprocessen. Resultatet visar ocksÄ att de ÄtgÀrder som tillÀmpas sker i sÄvÀl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, sÄ kallad en-en-pedagogik, med syfte att trÀna det som eleverna specifikt behöver.

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Studiens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lÀrare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet Àr Àven att undersöka vad lÀrare anser om anvÀndbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehÄller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i Är 6. Den empiriska delen Àr uppdelad i tre delar; elevenkÀten, lÀrarenkÀten och lÀrarintervjuerna.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lÀrare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhÄllningssÀtt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville Àven se om de föreligger nÄgra skillnader i undervisning mellan skolor som har en sÀrskola i sin nÀrmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt gjort en enkÀtundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lÀrarnas sÀtt att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder. Resultaten visade ocksÄ att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder beroende pÄ om det finns en sÀrskola i nÀrmiljön eller inte..

Det övergripande syftet med detta arbete var att ta reda pÄ kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse. Jag ville ta reda pÄ om kommunikationen inverkar positivt pÄ elevers matematikförstÄelse dvs. gör att de klarar kurserna bÀttre. Eftersom jag arbetar med elever pÄ gymnasiet har fokus varit pÄ gymnasieelever. För att fÄ svar pÄ min frÄga har jag översiktligt studerat tidigare forskning om kommunikationens betydelse för matematikförstÄelse.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka lÀrares attityder till tematisk undervisning samt vad som ligger bakom dessa. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa forskningsmetoder sÄsom kvalitativa intervjuer samt observationer. Sex lÀrare har intervjuats och tvÄ har dessutom observerats under fyra sammanhÀngande dagar. Av vÄrt resultat framgick det att ingen av lÀrarna hade en renodlad positiv eller negativ attityd till begreppet. LÀrarnas definitioner av begreppet varierade samt vilka fördelar och nackdelar som lyftes fram.

Denna undersökning syftar till att identifiera de aspekter som anses fördelaktiga vid genomförandet av Àmnesövergripande undervisning pÄ högstadiet och gymnasiet. Studien tar en konstruktivistisk och fenomenografisk utgÄngspunkt i Biggs 3P modell (2003) dÀr tre olika delar beskrivs: premiss, process och produkt. Premisserna innefattar eleverna och den lÀrandemiljön som undervisningen bedrivs i, processen Àr det undervisningssÀtt som anvÀnds och ses i denna studie som Àmnesövergripande undervisning, och produkten ses som elevernas lÀranderesultat. I studien anvÀnds textanalys som metod, dÀr tio examensarbeten frÄn lÀrarprogrammet har analyserats. Examensarbetena Àr frÄn spridda universitet runtom i Sverige och behandlar Àmnesövergripande undervisning.

Under vÄren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklÀrare som undervisar i Ärskurserna 7-9 i en svensksmÄstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikÄngest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikÄngest inte uppmÀrksammats i sÄ hög utstrÀckning. Syftet med den hÀrstudien var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar begreppet matematikÄngest,hur de uppfattar elever med matematikÄngest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever fÄr negativa kÀnslor till matematik.

Syftet Àr att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter kring undervisning av elever med sÀrskilda behov pÄ en skola. Detta för att öka kunskapen om hur man som ÀmneslÀrare kan öka möjligheterna för dessa elever att klara undervisningens mÄl samt att skapa förstÄelse för vilka brister och behov som finns i detta arbete. Den metod jag har valt för att genomföra undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fyra pedagoger pÄ en utvald skola som arbetar med elever i grundskolans senare Är, tre av informanterna Àr sprÄklÀrare och en arbetar som specialpedagog. Resultatet visar sju Äterkommande teman som har stor betydelse för framgÄngsrik undervisning med elever med sÀrskilda behov. Dessa teman Àr bemötande, motivation, struktur och information, stress, klassrumsklimat och arbetsro, undervisningssÀtt och pedagogik samt resurser. Informanterna uppger i mycket liten utstrÀckning innehÄllet i undervisningen som betydande för motiverande och framgÄngsrik undervisning.

Att det finns mÄnga olika sÀtt att ta in och föra ut kunskap pÄ Àr alla medvetna om och Àven att vi bÀst lÀr oss genom att fÄ anvÀnda flera sinnen. Min förestÀllning Àr att eleverna lÀr sig bÀst genom aktiv inlÀrning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlÀrning frÄn elevernas sida. Jag har valt att undersöka om Àmnesövergripande undervisning, Àr en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssÀtt. Med min uppsats vill jag Àgna mig Ät att undersöka hur lÀrares syn Àr pÄ Àmnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer Àn vanlig undervisning?.

I denna studie undersöks vilka möjliga dimensioner av variation som kan finnas i framstÀllningen av lÀrandeobjektet geometriska talföljder och summor. Detta har undersökts genom observation av undervisning hos fem olika gymnasielÀrare. Observationerna transkriberades och analyserades utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv. Resultatet av arbetet Àr ett antal formulerade dimensioner av variation, som kan anvÀndas för att planera och analysera undervisning rörande geometriska talföljder och summor..

I detta arbete studeras lĂ€rares uppfattningar om innehĂ„ll, arbetssĂ€tt och arbetsmiljö kopplat till N&T-undervisning i grundskolans Ă„r F-9. Denna studie Ă€r en del av ett projekt som Östsam genomför pĂ„ uppdrag av skolverket. Projektet har som mĂ„l att öka intresset hos eleverna i grundskolan för naturkunskap och teknik. Syftet med arbetet, förutom att hitta dessa uppfattningar, Ă€r att jĂ€mföra lĂ€rarnas uppfattningar mellan Ă„r F-3, 4-6 och 7-9. En jĂ€mförelse görs ocksĂ„ mellan lĂ€rares uppfattningar och elevers uppfattningar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

DÄ det stÀndigt kommer nya tips om hur man skall förhÄlla sig till mat, mÄltider och kost ökarÀven kraven pÄ att vi mÀnniskor mÄste bli mer kunniga inom omrÄdet sÄ att vi lÀttare kanförhÄlla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ettkrav pÄ skolan att undervisa om hÀlsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jagvalt att undersöka hur en lÀrare i hem- och konsumentkunskap, en lÀrare i idrott och hÀlsasamt tio elever ser pÄ undervisningen om hÀlsa kopplat till kost. Syftet med denna studie Àr attundersöka elevers och lÀrares uppfattningar kring mÄltider och hÀlsa. Uppsatsen syftar Àventill att undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan Àmnena hem- och konsumentkunskapoch idrott och hÀlsa dÄ det kommer till undervisning om matvanor och hÀlsa.De resultat jag fÄtt fram visar att lÀraren i hem- och konsumentkunskap lÀgger mer fokus pÄhÀlsa i samband matvanor Àn vad lÀraren i idrott och hÀlsa gör.