Denna undersökning behandlar idrottslÀrares uppfattningar om inkluderande undervisning. Det ingÄr ocksÄ en redogörelse för hur idrottslÀrare anpassar undervisningen för att möta alla inom olika elevgrupper. Vi stÀller oss exempelvis frÄgan: vilka möjligheter och hinder uppfattar idrottslÀrare med inkluderande undervisning?Undersökningen har kvalitativ ansats dÀr intervjuer med sju idrottslÀrare anvÀnds som utgÄngspunkt för metod. Det framgÄr av vÄrt resultat att, enligt lÀrarna, kan inkludering översÀttas som alla elevers lika rÀtt att delta i idrottsundervisningen.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga rÀknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, sÀrskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lÀrare arbetar med dessa omrÄden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och pÄ senare Är har brister i taluppfattning uppmÀrksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lÀrare som undervisar i Är 1-6 nödvÀndiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga rÀknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg anvÀnds för att fÄ kÀnnedom om elevers kunskaper i matematik vad gÀller taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvÀndiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga rÀknemetoder.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

I detta arbete anvÀnds biogasprocessen som ett exempel pÄ hur ett samhÀllsrelaterat vetenskapligt omrÄde kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag pÄ hur en sÄdan kan anvÀndas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslÄr ett sÀtt att prova om elevers nyfikenhet och upptÀckarglÀdje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehÄll och upplÀgg Àr aktuellt och samhÀllsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre omrÄden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhÀlle, tillÀmpningar i samhÀllet av ett naturvetenskapligt innehÄll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar Àr med och formar skolans innehÄll och lÀraryrkets komplexa uppdrag.

Syftet med studien Àr att visa hur lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola ser pÄ interkulturellundervisning. Vi grundar vÄr undersökning pÄ fem intervjuer som vi har gjort med lÀrare pÄ enmÄngkulturell skola. De lÀrare som har stÀllt upp Àr verksamma pÄ en högstadieskola i södraSverige. Utöver intervjuerna har vi anvÀnt oss av litteratur som har varit relevant förundersökningen. I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn den hermeneutiska tolkningsmetoden vid analys avvÄra intervjuer.

Föreliggande studie baseras pÄ intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lÀrare i en kommun i Stockholms lÀn. Eleverna Àr alla i koncentrationssvÄrigheter och syftet med studien Àr att undersöka hur elever i koncentrationnsvÄrigheter och deras lÀrare upplever lÀrare-elev relationen i frÄga om elevens lÀrande. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr vad som Àr framtrÀdande för lÀrarna i deras undervisning med hÀnsyn till elever i koncentrationssvÄrigheter, hur eleven i koncentrationssvÄrigheter upplever lÀrarens undervisning samt vilka upplevelser som Àr framtrÀdande för lÀrare och för elever i koncentrationssvÄrigheter i frÄga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

SammanfattningDenna studie handlar om idrottslÀrares planering av undervisning som ett centralt omrÄde i undervisningsprocessen för att elever ska nÄ uppsatta mÄl. Syftet med studien var att studera pÄ vilka sÀtt idrottslÀrarna anvÀnder kursmÄlen för att planera sin undervisning. Tyngdpunkten ligger i att fÄ en inblick i hur idrottslÀrare resonerar kring planering av sin undervisning, hur den utformas, struktureras och vilka faktorer som Àr betydelsefulla för planeringsarbetet. Undersökningen var kvalitativ dÀr personliga intervjuer genomfördes med fyra lÀrare idrottslÀrare.Resultatet av studien visar att det finns flera betydelsefulla faktorer som pÄverkar idrottslÀrare nÀr de planerar sin undervisning. LÀroplanen och dess kursmÄl fanns i bakhuvudet hos lÀrarna samtidigt som planeringstiden har en avgörande betydelse för hur undervisningen utformas.

Jag tar i denna studie upp en del av de problem som finns runt undervisning mot personer med Aspergers syndrom. 20 personer med diagnostiserad Aspergers har intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats och sammanstÀllts. Svaren i intervjuerna har analyserats med hjÀlp av min 10-Äriga erfarenhet som lÀrare pÄ gymnasiets tekniska program, dÀr jag i min dagliga yrkesutövning mötte mÄnga elever med Aspergers. Resultatet visar att personer med Aspergers Àr vÀl medvetna om vilket hinder deras funktionsnedsÀttning skapar, samt vilka behov de har nÀr det kommer till att befinna sig i ett klassrum och ta emot undervisning..

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se pÄ dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: VÄrt syfte med studien Àr att försöka belysa hur ett antal lÀrarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lÀrande.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod, dÀr vi gjortvÄr datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i vÄra respondenterstexter gÀllande utomhusundervisning. Samtliga lÀrare i vÄrstudie Àr positivt instÀllda till utomhusundervisning. Vi fannocksÄ tecken pÄ variationer nÀr det gÀller hur och varför lÀrarnaanvÀnder utomhusmiljön i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om rörelse har nÄgon positiv pÄverkan pÄ elevers inlÀrningsförmÄga i matematik. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört en undersökning med 31 elever i en förskoleklass och grundskolans Ärskurs ett. Eleverna fick prova pÄ mate-matik bÄde pÄ traditionellt sÀtt och genom rörelseinslag.Vi har Àven besökt en skola dÀr en av lÀrarna arbetar aktivt och med stor framgÄng med rörelsematematik.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrÄn lÀsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning Àr genomförd som en del av vÄr egen undervisning pÄ tvÄ skolor. Vi anvÀnder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att nÀrma oss högstadieelevernas egna livsfrÄgor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras pÄ elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sÀtt att fÄ syn pÄ elevers inre tankar.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudomrÄdet SMDI vilket inbegriper sprÄkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingÄr i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förstÄelse för hur elevers samtal skapar text i skÀrmbaserad undervisning, det vill sÀga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur lÀraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, Àr av kvalitativ karaktÀr. Metoden Àr deltagande observation.

Arbetet Àr en studie kring hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 4 arbetar med learning study. Flera studier pÄvisar att teorier och forskning om lÀrande och undervisning endast nÄr fram till lÀrarna i begrÀnsad utstrÀckning. Learning study Àr en metod för forskning och syftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares sÀtt att undervisa förÀndras efter att man arbetat med learning study i sin undervisning.För att kunna ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med learning study sÄ har lÀrare frÄn olika skolor intervjuats samt att professor Ference Marton har intervjuats för att ta del av hans kunskaper.Resultatet frÄn intervjuerna Àr att lÀrarna i studien idag oftare anvÀnder variation och skillnader i sin undervisning samt att lÀrarna i första hand fokuserar pÄ vad som ska lÀras..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.