VÄr intention med detta arbete Àr att undersöka möjligheten att integrera sÄngteknik och interpretation i sÄngundervisningen. VÄra forskningsfrÄgor Àr följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar sÄngteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt finns att tillgÄ för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sÄngpedagoger inom afrosÄng och erhÄllit deras Äsikt om Àmnet. Syftet och frÄgestÀllningarna i vÄr undersökning kan efter vÄra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sÄngteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom vÄra informanter ansÄg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar Àr att genom en integrerad undervisning kan man med hjÀlp av interpretation hitta nya vÀgar till sÄngteknisk utveckling, pÄ motsatt sÀtt kan tekniken pÄverka uttrycket.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förÀndrats efter att under en period ha arbetat med hÄllbar utveckling i projektform..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lÀrande samt hur de anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning.I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lÀrstilar, i Är 1-6. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde sig av rörelse under skoldagen i varierad mÀngd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lÀrande skilde dem Ät.En del av lÀrarna ansÄg att de anvÀnde sig av för lite rörelse nÀr de undervisar pÄ grund av bland annat okunskap, begrÀnsade arbetsytor och en "rÀdsla" för att eleverna inte skall Äterfinna fokus och koncentration. Samtliga lÀrare var eniga om att rörelsen Àr en viktig del av undervisningen och att den Àr viktig för elevernas lÀrande. Det var en mÀrkbar skillnad i anvÀndandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i Är 4-6..

Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr fem musiklÀrare pÄ högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning dÀr digitala verktyg har anvÀnts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar Àven upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lÀrarna berÀttar att de har upplevt i samband med undervisningen.Resultaten visade att mÄnga av lÀrarna anvÀnde liknande arbetssÀtt som kretsade kring anvÀndandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning anvÀndes frÀmst för att dokumentera elevers fÀrdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgÀnglig utrustning. Som fördelar nÀmns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behÀrskar instrument..

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Internationella studier visar att elever i alla stadier har stora brister i evolutionskunskap ochhar svÄrigheter att lÀra sig evolution. Denna uppsats ger en översikt överevolutionsundervisningen i den svenska skolan och försöker klarlÀgga varför evolution Àr sÄsvÄrt att förstÄ och lÀra ut.Styrdokumenten för den svenska skolan betonar inte övergripande evolutionskunskaper,och i de flesta lÀroböcker har evolution litet utrymme. Svenska elevers kunskaper i evolutionÀr svaga, och Àven mÄnga svenska biologilÀrare verkar ha bristande förstÄelse.Evolutionsprocessen Àr svÄr att förstÄ, den krÀver ett helt annat tÀnkande ÀnvardagstÀnkandet. De flesta elever tillÀmpar vardagstÀnkande i sina förklaringar av evolution,och har dÀrmed ingen verklig förstÄelse av processen. Denna insikt mÄste finnas med iutformningen av evolutionsundervisningen, och lÀraren mÄste fÄ eleverna att tÀnka pÄ ett nyttsÀtt för att de verkligen skall förstÄ evolution..

De senaste Ärens forskning har tydligt visat pÄ elevers svÄrigheter att utveckla begreppsförstÄelse inom ÀmnesomrÄdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lÀrare i nÄgra svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nÄ uppsatta kunskapsmÄl. De intervjuade lÀrarna bekrÀftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svÄrt att utveckla begreppsförstÄelse inom den grundlÀggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begrÀnsad förmÄga att, pÄ basis av genetisk kunskap, ta stÀllning i frÄgor som rör gentekniska metoders tillÀmpningar.

Arbetet syftar till att ge en bild av dramats möjligheter inom sprÄkundervisningen och bestÄr av tvÄ huvuddelar; en litteraturdel samt en undersökningsdel. I teoridelen belyser jag begreppet drama ur ett antal synvinklar samt presenterar ett antal inlÀrningsteoretiker för att se om jag hos dessa kan hitta stöd för att drama kan gynna elevers lÀrande. I undersökningsdelen undervisar jag i dramainspirerad engelska i tvÄ Äldersgrupper och lÄter sedan eleverna utvÀrdera denna undervisning med hjÀlp av en skriftlig enkÀt. Jag avslutar sedan med en slutdiskussion vilken visar att drama kan gynna elevers lÀrande pÄ ett flertal olika sÀtt. En dramainspirerad sprÄkundervisning kan bl.a.

I min uppsats har jag undersökt hur lÀrares undervisning om avdunstning pÄ partikelnivÄ pÄverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgÄtt frÄn fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgÄr frÄn att lÀrande Àr synonymt med förÀndring i mÀnniskors sÀtt att erfara vÀrlden. Enligt dessa teorier Àr variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lÀrande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning pÄ mikroskopisk nivÄ visar att partikelbegreppet Àr viktigt för elevers förstÄelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia Àr uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de Àger inte partikelbegreppet.Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda pÄ hur elevernas uppfattningar förÀndrades av lektionen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

SyfteSyftet Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv se om och i sÄ fall hur elevers kulturbakgrund pÄverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lÀrare som arbetar med elever i Ärskurs 7-9 i StockholmsomrÄdet. I studien anvÀndes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrÄgor.ResultatLÀrarna vid de skolor vi besökt tycker det Àr viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppvÀxter i undervisningen, men lÀrarna utgÄr alltid ifrÄn den svenska skolans lÀroplan med dess mÄl och riktlinjer samtidigt som de mÄste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvÀrdig undervisning för alla. Av det tre lÀrare vi intervjuat pÄ tre olika högstadieskolor i StockholmsomrÄdet arbetar alla lÀrare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.LÀrarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv pÄ ordning, arbetsro och undervisning. För att fÄ en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan pÄverka ordningen i klassrummet har vi observerat tvÄ gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar pÄ hur eleverna sjÀlva ser pÄ ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen bestÄr sÄledes av observationer och intervjuer av elever i tvÄ gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till Àr att ordningen och arbetsron i klassen pÄverkas av interaktionen i klassrummet.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka elevers förstÄelse för begreppen natur- och kulturlandskap i Ärskurs Ätta samt i vilken omfattning elever uppfattar hur deras nÀrmiljö anvÀnds i deras undervisning. Dessa begrepp Àr valda dÄ de utgör en central roll i kursplanen för geografi. VÄr undersökning bygger pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning med uppföljande kvalitativa intervjuer. Vi har kommit fram till att eleverna har en viss förstÄelse för begreppen men har svÄrt att se helheten. 25 procent av eleverna kunde pÄ ett tillfredstÀllandet sÀtt förklara natur- och kulturlandskap.

Att arbeta Àmnesintegrerat med matematikEn studie kring lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisningSyftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare sÄg pÄ Àmnesintegrerad undervisning i matematik. I denna studie undersöktes nÄgra lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning. För att försöka förstÄ och beskriva respondenternas vardag anvÀndes den etnografiska forskningsmetoden. De metoder som anvÀndes för att samla in data till studien var deltagande observationer och intervjuer. De resultat och slutsatser som framkom i denna studie var att lÀrare kÀnde att det var viktigt att ge eleverna en möjlighet till djupare förstÄelse för hur de praktiskt kan anvÀnda matematiska verktyg och begrepp.