Syftet med unders?kningen ?r att, med frirumsmodellen som teoretisk ansats, unders?ka hur personal i ett specifikt fritidshem ser p? samverkan med skolan g?llande elever som har plats p? fritidshem och som ?r i behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d under skoldagen. Studien utg?r fr?n frirumsteorin. Det resultat som framkommit har tolkats utifr?n skolan som institution och skolan som organisation och dess inre och yttre gr?nser. Uppsatsen unders?ks med en kvalitativ metod med utg?ngspunkt i en kultur och dokumentanalys. Kulturanalysen avser att f? syn p? skolan som organisation och dokumentanalysen avser skolan som institution. De yttre gr?nserna som styr skolan ?r otydliga och tolkningsbara vilket f?rsv?rar samverkan inom skolans organisation.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumĂ€rken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillĂ€mpats och som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett hermeutiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg anvĂ€nts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har anvĂ€nt fĂ€rgen rosa vĂ€ldigt tydligt som dĂ„ har gjort att man associerar fĂ€rgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar pĂ„ att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de fĂ„r större uppmĂ€rksamhet pĂ„ flera sĂ€tt.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

SammanfattningDagens globala samhÀlle innebÀr att mÄnga företag vÀljer att satsa pÄ marknader i andra lÀnder. Ett problem som kan uppstÄ Àr att kommunikationen missförstÄs av mottagarna och det dÀrigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan vÀst- och östvÀrlden och hur de pÄverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade Àven till att öka förstÄelsen för vilka likheter och skillnader som pÄverkar hur visuella element sÄ som fÀrg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i vÀst- och östvÀrlden. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ vilka kulturella skillnader som pÄverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan anvÀndas för att fÄ logotyper att uppfattas som globala i bÄde Sverige och Kina.

Efter observation pÄ fyra gym i Eskilstuna visade det sig att det saknades eller fanns begrÀnsat med information om hur fria vikter och kabelmaskiner anvÀnds. Det fanns dock instruktioner pÄ de flesta trÀningsmaskinerna som förklarade hur de skulle anvÀndas. Eftersom det inte fanns tillrÀckligt med information om hur fria vikter och kabelmaskiner anvÀnds, föreligger det en risk att personer trÀnar fel och skadar sig. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram intressanta och tydliga visuella instruktioner till fria vikter och kabelmaskiner för besökare pÄ gym. För att uppnÄ detta har olika metoder genomförts. Arbetet har mestadels bestÄtt av att genom tvÄ enkÀter ta reda pÄ vilka besökare pÄ ett gym som hade störst behov av information, för att frÀmst fÄnga deras intresse.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

Denna uppsats undersöker vilka litterÀra gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure anvÀnder sig av i sin visuella estetik, nÀrmare bestÀmt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgÄr frÄn teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv dÀr det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som anvÀnds i denna text Àr bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv dÀr frÀmst det undermedvetnas funktion inom den litterÀra texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgÄr ifrÄn Mattias Fyhr definition av den litterÀra gotikens kÀnnetecken. Undersökningen visar att The Cure anvÀnder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssÀtt till att fungera i en postmodern kontext.

I den h?r studien unders?ker f?rfattaren hur man kan bli ?kta i sitt s?nguttryck. Dels genom en lyssningsanalys d?r f?rfattaren lyssnar p? s?ngare som hon anser ?r ?kta. S?ngarnas uttryck analyseras sedan f?r att komma fram till de kvaliteter och f?rm?gor de besitter och, till stor del, har gemensamt f?r att upplevas autentiska.

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versiktsartikel ?r att unders?ka om spirulinaintag har en effekt p? blodlipidniv?er hos vuxna m?nniskor, oavsett h?lsostatus. Metod: En systematisk litteraturs?kning utf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. S?kningen organiserades enligt tre block: ett spirulinablock, ett lipidblock och ett RCT-block. Inklusionskriterierna var: studier p? vuxna m?nniskor, med spirulina som interventionsbehandling och placebo som kontrollbehandling; studier publicerade 2018 eller senare, p? svenska eller engelska, som unders?ker effektm?tten HDL-, LDL-, totalkolesterol och triglycerider; samt interventionsduration om minst ?tta veckor.