År 1977 stĂ€ngdes grindarna vid Forsviks Bruk för vad man trodde var sista gĂ„ngen. NĂ„gra Ă„r senare började dock de gamla industribyggnaderna renoveras och Forsviks Bruk har sedan dess fungerat som industriminne och besöksmĂ„l.Denna studie syftade att skapa en visuell novell och pröva den som intressevĂ€ckande och engagerande verktyg, likt det webbmaterial som mĂ„nga museer idag tillĂ€mpar. Forskning gjordes i museipedagogik, serious games och berĂ€ttande med bild och text, och frĂ„n detta skapades sedan den fiktiva berĂ€ttelsen Spökskeppet och implementerades som visuell novell med mjukvaran Twine.Den visuella novellen utvĂ€rderades sedan i tvĂ„ separata undersökningar, den ena mot mĂ„lgruppen (grundskoleelever i Ă„rskurs 4 ? 6), den andra mot intressenter vid Forsviks Bruk. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida den visuella novellen lĂ€mpar sig som intressevĂ€ckande material samt om det fiktiva i berĂ€ttelsen hamnar i konflikt med det faktiska som Forsviks Bruk förmedlar till sina besökare..

Den 11 september 2001 förÀndrades vÀrlden. USA var inte lÀngre skyddat av stora hav utan var nu sÄrbart för anfall. En ny vÀrld krÀvde nya krig och de gamla doktrinerna för rÀttfÀrdigande av krigföring och nationalstatens suverÀnitet sattes ur spel i sökandet efter terrorister.Efter att Talibanregimen var störtad i Afghanistan var det största hotet mot USA sÀkerhet och vÀrldens fred diktaturen i Irak och diktatorn Saddam Hussein. Man sökte nu ett rÀttfÀrdigande av en militÀr invasion av Irak och presidentens retorik sökte med snabbt legitimitet i teorierna om rÀttfÀrdiga krig.Det nya amerikanska försvarsdoktrinen krÀvde en modig retorik för att rÀttfÀrdiga det kontroversiella beslutet om att ? efter mÄnga Är ? avsÀtta den Irakiska diktatorn.GrÀnsen mellan mod och dumdristighet Àr hÄrfin.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

The purpose of this essay is to perform a comparative study of first a pedagogical/rhetorical and then a therapeutic method, to help students overcome their speech anxiety. My choice stayed at focusing on the academic world and the benefits offered to mainly students. I have chosen two institutions with long experience of work with speech anxiety: Instutionen of Swedish, rhetoric and journalism at Södertörns Högskola and Student Health at Uppsala University. I want to find the advantages and disadvantages of the two universities and in no way define what is more favorable..

I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

Författare: Anna Jönsson, Marina VourdoukaHandledare: Eva-Lotta FridExaminator: Thomas KnollTitel: Rosa Bandet - Om Positionering och SampositioneringTyp av rapport: C ? uppsatsÄmne: Medie- och KommunikationsvetenskapÅr: HT 07Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumĂ€rken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.Metod: Kvalitativ metod har tillĂ€mpats och som kunskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds ett hermeutiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg anvĂ€nts.Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har anvĂ€nt fĂ€rgen rosa vĂ€ldigt tydligt som dĂ„ har gjort att man associerar fĂ€rgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar pĂ„ att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att de fĂ„r större uppmĂ€rksamhet pĂ„ flera sĂ€tt.

This study investigates the succession process in family businesses and aims to enhance the understanding of the process as a whole, as well as how family businesses strategically plan for succession. The research is based on a case study of a family corporate group undergoing a transition from the fourth to the fifth generation. A qualitative research approach was employed, involving interviews with individuals from both the fourth and fifth generations, as well as external stakeholders who have influenced the process. The results show that the planning and implementation of succession are complex and that there is a certain lack of existing theory. Empirical evidence indicates that contracts and documentation are crucial for advancing the process. Inclusion of external parties is also important, not only for their expertise but also to provide an objective perspective.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och Àmnet mÄste kommuniceras för att en större förÀndring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. DÀrför Àr det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut frÄn en miljöorganisations sida.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förstÄelsen hos mÀnniskor.Metod: I denna studie tillÀmpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger pÄ Àr kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: UtifrÄn de resultat vi fÄtt fram genom vÄr analys kan vi urskiljatvÄ huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka Àr miljö och hÀlsa. Inom dessa budskapanvÀnder de sig av argument pÄ bÄde lokal och global nivÄ. Vihar i denna studie Àven kunnat titta pÄ vilka retoriska ochvisuella redskap som anvÀnts.Naturskyddsföreningen.

Bakgrund- och problembeskrivning: Den traditionella ekonomistyrningen har tidigare m?tt motst?nd i att den endast inkluderat interna faktorer. Diskussionen i hur externa faktorer kan p?verka kontrollsystem har varit centralt d?r kundfokus har lyfts fram som relevant. Trots detta ?r kundfokusets p?verkan p? kontrollsystem tvetydig och det finns ett behov av att unders?ka hur kundfokuset p?verkar utformningen av kontrollsystemet. Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur kontrollsystemet relaterar och p?verkar organisationers arbete till f?ljd av ett kundfokuserat arbetss?tt.

SammanfattningDagens globala samhÀlle innebÀr att mÄnga företag vÀljer att satsa pÄ marknader i andra lÀnder. Ett problem som kan uppstÄ Àr att kommunikationen missförstÄs av mottagarna och det dÀrigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan vÀst- och östvÀrlden och hur de pÄverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade Àven till att öka förstÄelsen för vilka likheter och skillnader som pÄverkar hur visuella element sÄ som fÀrg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i vÀst- och östvÀrlden. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ vilka kulturella skillnader som pÄverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan anvÀndas för att fÄ logotyper att uppfattas som globala i bÄde Sverige och Kina.

Efter observation pÄ fyra gym i Eskilstuna visade det sig att det saknades eller fanns begrÀnsat med information om hur fria vikter och kabelmaskiner anvÀnds. Det fanns dock instruktioner pÄ de flesta trÀningsmaskinerna som förklarade hur de skulle anvÀndas. Eftersom det inte fanns tillrÀckligt med information om hur fria vikter och kabelmaskiner anvÀnds, föreligger det en risk att personer trÀnar fel och skadar sig. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram intressanta och tydliga visuella instruktioner till fria vikter och kabelmaskiner för besökare pÄ gym. För att uppnÄ detta har olika metoder genomförts. Arbetet har mestadels bestÄtt av att genom tvÄ enkÀter ta reda pÄ vilka besökare pÄ ett gym som hade störst behov av information, för att frÀmst fÄnga deras intresse.

Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..

A rhetorical analysis of the educational interactive film ?Riskprofilen?, produced by the Swedish Civil Contingencies Agency (Swedish: Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskap). This essay uses the theories and methods of Procedural Rhetoric, as described by Professor Ian Bogost, and Visual Rhetoric, as described by Professor Brigitte Mral to analyse the interactive and visual component parts of the artefact, and compares them to the intended purposes of the artefact as stated by documents pertaining to its creation, found to be those of educating the public; marketing the agency; and driving traffic to its webpage. The artefact is through analysis found to fulfil the purposes of marketing the Agency and of likely increasing traffic to the website upon which it is hosted. Regarding the primary, educational purpose this analysis finds that the artefact does not teach a user the accident-avoidance strategies it claims to do, but is dependent upon further materials..

Denna uppsats undersöker vilka litterÀra gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure anvÀnder sig av i sin visuella estetik, nÀrmare bestÀmt i tre av deras musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgÄr frÄn teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv dÀr det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som anvÀnds i denna text Àr bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv dÀr frÀmst det undermedvetnas funktion inom den litterÀra texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgÄr ifrÄn Mattias Fyhr definition av den litterÀra gotikens kÀnnetecken. Undersökningen visar att The Cure anvÀnder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssÀtt till att fungera i en postmodern kontext.