Denna studie syftar till att unders?ka om blocksignaler fungerar p? samma s?tt som partisignaler. Detta ?r relevant eftersom politiska partier i ett flerpartisystem s?llan vinner val sp? egen hand, utan i regel samarbetar med andra partier och ofta inom ramen av stabila blockkoalitioner. Studien unders?ker d?rf?r om politiska block som avs?ndare p?verkar v?ljares attityder till politiska f?rslag.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Syfte: Syftet ?r att sammanst?lla det aktuella forskningsunderlaget f?r att unders?ka om intag av bl?b?r f?r?ndrar lipidniv?er hos m?n och kvinnor ?18 ?r j?mf?rt med att inte inta bl?b?r. Metod: I denna systematiska ?versiktsartikel har en litteraturs?kning genomf?rts. F?r att specificera unders?kningsomr?det har arbetet avgr?nsats till m?n och kvinnor ?18 ?r med interventionen intag av bl?b?r (os?tade f?rska, frysta eller frystorkade) tillsammans med normalkost som har j?mf?rts mot inget bl?b?rsintag (normalkost, placebodryck, -pulver eller -kapsel med pulver). Utfallet som har unders?kts var f?r?ndring av totalkolesterol (TC), triglycerider (TG), low-density lipoprotein (LDL) och high-density lipoprotein (HDL). Studiedesignen f?r inkluderade studier var RCT, minst singelblindad med en interventionsl?ngd p? ?1 vecka.

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

The aim of my study is to examine how six teachers discuss their choices of work methods in teaching mathematics, as well as the methods they are currently using and what they have based their choices on. This study also covers how these teachers approach educational planning and where they get inspiration for their teaching material, and finally the advantages and disadvantages of each method according to the teachers. To be able to fulfill my purpose of this study some questions had to be considered: How do these teachers approach the planning of studies of mathematics and where do they find ideas for their lesson planning? Which methods do these teachers use in the teaching of mathematics and what are the reasons behind their choices of methods? Which advantages and disadvantages do these teachers see in the methods they use during the teaching of mathematics? This is a qualitative study, mainly based on qualitative research interviews according to an interview guide. Six teachers, from five different elementary schools, grade 1- 3, have been interviewed for this study.

BAKGRUND: Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket från pedagog till pedagog. Vi är därför intresserade av hur några pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de använder sig av denna. Vi har i vår bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning säger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet är att undersöka hur några pedagoger tänker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda på hur några pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex pedagoger ifrån tre olika förskoleklasser, tre stycken är utbildade fritidspedagoger och tre stycken är utbildade förskollärare. Alla pedagoger arbetar även i fritidsverksamheten.RESULTAT: Vårt resultat visar på pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och även vilka arbetsmetoder de använder.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna. Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet. Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil.Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra.

Denna studie syftar till att belysa l?rare i fritidshems perspektiv p? det h?lsofr?mjande arbetet i fritidshemmet samt hur detta arbete utf?rs i verksamheten. Med vetskapen om att barn i dag r?r sig f?r lite i f?rh?llande till rekommendationerna s? vill vi unders?ka hur detta ?terspeglar sig i den fritidshemspedagogiska verksamheten. Det ?r ett intressant omr?de att l?gga fokus p? d? m?nga barn spenderar mycket tid i fritidshemmet.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lärares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av särskilt stöd på en fristående gymnasieskola. Frågeställningarna var: Vad innebär begreppet motivation för lärarna? Vilka faktorer upplever lärarna kan påverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lärare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lärmiljö för elever i behov av särskilt stöd enligt lärarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lärare på en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lärarna tyckte motivation är av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier på gymnasiet. Lärarna såg inte någon skillnad på motivationsarbetet för elever i behov av särskilt stöd. Faktorer som de ansåg påverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte själv kan påverka.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Vi har undersökt rektorns ansvar för framtagning, uppföljning och utvärdering av handlingsprogram mot krän-kande behandling samt variationen i handlingsprogrammens innehåll och struktur. Vi har genomfört en telefon-intervjuenkät med rektorer från Sveriges län och en dokumentanalys av sex handlingsprogram. I vår undersök-ning har vi observerat att majoriteten av rektorerna är engagerade i att arbeta fram skolans handlingsprogram men att de i uppföljningen och utvärderingsarbetet inte är lika delaktiga. Utifrån litteratur samt våra undersök-ningar har vi även uppmärksammat en problematik kring hur skolorna tolkar begreppen kränkande behandling och mobbning, samt hur de rubricerar handlingsprogrammen. Vi ser dock inget samband mellan rubriksättning-en och innehållet i handlingsprogrammet.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.