De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

Studien berör något som från olika håll uppfattas som ett ökande problem - flickor som skär sig. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie med intervju som metod undersöka tre kuratorers, på tre olika ungdomsmottagningar, kunskaper och förståelse av självskadebeteende bland flickor. Studien berör också kuratorernas uppfattning om bra bemötande av dessa flickor, arbetsmetoder samt om det pågår någon preventiv verksamhet på de tre aktuella ungdomsmottagningarna.Beteendet förstås som ett symptom på en problematik som grundlagts under flickornas uppväxt och förstås då ofta vara kopplat till problematiska familjerelationer. Att skära sig uppfattas främst som ett sätt att reducera ångest, ett sätt att omvandla den psykiska smärtan till en fysisk mer konkret.Då självskadebeteende vanligen förenat med skam, är en tillåtande atmosfär och att ta flickorna på allvar är essentiellt i bra bemötande. Det finns inga klara riktlinjer för kuratorernas arbetsmetoder men grunden för kuratorernas arbete är främst psykodynamisk och kognitiv teori.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Studiens syfte är att undersöka hur åtta lärare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsättningar för lärande, då elever med lindrig utvecklingsstörning som läser enligt grundsärskolans läroplan ingår i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgångspunkt i lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där sju kategorier som skapar försättningar för lärande analyserats fram. De sju kategorierna är:Goda relationer och gemenskap, Lärarens ledarskap och tydliga kunskapsmål, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjälpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lärarnas resonemang kring hur de skapar förutsättningar för lärande och där de olika lärarnas resonemang kopplades till de tre olika lärandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lärartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma strategier för att skapa förutsättningar för lärande, men att det finns en variation hos lärarna, där flera lärare anser att de använder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsättningar för lärande och där lärarnas resonemang bygger på en variation utifrån de tre lärandetraditionerna.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide.

Kursplanen för svenska (Skolverket, 2000) återkommer ständigt till att litteraturen bör ha en central roll i undervisningen. Litteratur beskrivs som något man kan lära och uppleva genom, dels om sig själv, dels sin omvärld. Syftet med denna studie är att belysa vilken skönlitteratur lärarna använder i svenskundervisningen på högstadiet, hur den väljs samt hur lärarna väljer att arbeta med den. Våra informanter består av lärare, från två olika skolor med skilda förutsättningar. Av studien framgår att skolorna trots andra skillnader är relativt lika gällande skönlitteraturen och dess roll i svenskundervisningen, vilken samtliga lärare beskriver som central.

Bakgrund:I bakgrunden förklarar vi vad dyslexi är, vilka tendenser som kan leda till dyslexi hos barn, hur pedagoger redan tidigt kan sätta in resurser och vilka arbetsmetoder kan användas ur ett forskningsperspektiv. I slutet av bakgrunden beskriver vi vår teoretiska utgångspunkt utifrån Vygotskijs teorier kring lärande.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att undersöka om pedagoger redan i förskolan kan upptäcka tendenser till dyslexi hos barn utifrån några specialpedagogers perspektiv. Vi vill också ta reda på om det finns specifika arbetsmetoder som pedagoger kan arbeta med i förskolan.Metod:Metoden har en kvalitativ ansats och datainsamling har genomförts via intervjuer. I denna studie har fyra specialpedagoger från tre olika kommundelar medverkat.Resultat:I vårt intervjuresultat fick vi fram att specialpedagogerna anser att det finns lite kunskap om läs- och skrivsvårigheter och dyslexi på förskolorna, merparten menar dock att förskolorna har ett ?språktänk?.

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte.För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola.Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete.

Bakgrund: Kvinnor som lider av polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) upplever ofta utmaningar i sin v?rd och behandling p? grund av bristande kunskap och empati fr?n sjukv?rdspersonalen. Detta kan leda till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Syfte: Syftet med litteratur?versikten ?r att unders?ka hur kvinnor med PCOS upplever sjukv?rdpersonalens bem?tande. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes med fokus p? kvalitativa studier som unders?kte kvinnors upplevelser av v?rden vid PCOS. Data samlades in genom s?kningar i databaser och inkluderade tio relevanta artiklar som analyserades och kategoriserades enligt en systematisk metod. Huvudfynd: Resultaten visade att kvinnor med PCOS upplevde brist p? kunskap och empati hos sjukv?rdspersonalen, vilket ledde till sen diagnos och negativa upplevelser av v?rden. Vissa kvinnor k?nde sig v?l bem?tta och st?ttade av v?rden, medan andra upplevde bristande empati och k?nslom?ssig distans fr?n v?rdpersonalen. Slutsatser: Studien pekar p? behovet av f?rb?ttrings?tg?rder inom h?lso- och sjukv?rden f?r att ?ka kunskapen om PCOS bland sjukv?rdspersonal och f?rb?ttra bem?tandet av patienter med denna sjukdom.

Den h?r uppsatsen handlar om de elever och studenter som ligger runt de 15 % som ?r ?ver normalf?rdelningskurvan beg?vningsm?ssig, elever och studenter som jag ben?mner s?rskilt beg?vade. De ?r elever som har r?tt till specialpedagogisk hj?lp enligt Skollag och styrdokument men inte alltid f?r det. P? grund av detta blir en del av dem vad man kallar hemmasittare.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.