De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

NÀrstÄende bör erbjudas nÀrvaro vid hjÀrt- lungrÀddning enligt nationella och internationella riktlinjer. Tidigare var intensivvÄrdssjuksjuksköterskor inte vana vid nÀrstÄen-des nÀrvaro men en attitydförÀndring har enligt flera studier pÄbörjats. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans tankar om att ha nÀrstÄende nÀrvarande vid hjÀrt- lungrÀddning.Metod: Data insamlades genom intervjuer som bearbetades och analyserades enligt den kvalitativa innehÄllsanalysen. TvÄ intensivvÄrdssjuksköterskor, som arbetar pÄ en intensivvÄrdsavdelning pÄ ett lÀnssjukhus i Sverige, intervjuades till pilotstudien. Resultat: IntensivvÄrdssjuksköterskornas tankar som framkom i pilotstudien speglar en osÀ-kerhet och olust inför att ha med nÀrstÄende vid hjÀrt- lungrÀddning.

"Missa super Gabriel Archangelus tankar om att tonsÀtta den heliga mÀssan och musikaliskt framhÀva och förtydliga dess texter" gÄr igenom mÀssan "Missa super Gabriel Archangelus" och hur jag, som kompositör, har gjort för att musikaliskt framhÀva och förtydliga den heliga mÀssans texter, bÄde tankar före och under skrivandet. Uppsatsen börjar bland annat med genomgÄng av mÀssan och dess texter samt orgel och dess stÀmmor och dÀefter fÄr man följa komponerandet genom varje mÀssts oh gÄ igenom de val som Àr gjorda under arbetets gÄng, samt se vilka resultaten blev av dem. Slutligen diskuteras dessa resultats för- och nackdelar..

Studien undersöker flickors och pojkars tankar om teknik och hur de pÄverkas av ett innovationsprojekt. Undersökningen utfördes i klasserna 6-9 pÄ en liten F-9 skola och de metoder som anvÀndes var enkÀt, observationer och intervjuer. Elevernas tankar om teknik var traditionella, de ansÄg att maskiner, el-motorer och datorer var teknik. Under projektets gÄng hade flickorna svÄrt att hitta problem att jobba med och deras tidigare erfarenhet begrÀnsade deras uppfinningsrikedom. De krÀvde Àven mycket handledning för att fÄ fÀrdigstÀllt sina innovationer.

Samsjuklighet mellan insomni och depression Àr vanligt. Denna studie syftade till att jÀmföra tvÄ gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillÀmpad avslappning (TA), förutom att pÄverka sömnproblemen, ocksÄ pÄverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mÀtningar visade att personer i KBT-I förbÀttrades i högre grad Àn personer i TA-gruppen gjorde, bÄde vad gÀller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet pÄ depressionmÄttet.

Studien undersöker förÀldrars tankar om kvalitet i förskolan. Metod: Kvalitativa intervjuer. Resultat: Vi fann att de flesta förÀldrar upplever processerna i förskolan som den största bÀraren av kvalitet. FörÀldrarna uttalade sig bÄde för och emot förskolans genuspedagogiska uppdrag. Flertalet hade inte ens hört talas om att förskolan har ett sÄdant uppdrag..

Som blivande lÀrare har vi upplevt att elever kÀnner stress och otrygghet i skolan. Vi vill öka elevernas vÀlbefinnande och fastnade för kompismassage som blivit lovordat i de lÀgre stadierna i grundskolan, vi ville se om det skulle fungera Àven i högstadiet. Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ högstadieelevers tankar och upplevelser av kompismassage. Vi valde att ha kompismassage i 5-10 minuter, tvÄ gÄnger i veckan i början av lektionen i en Ättondeklass. Vi genomförde undersökningen under vÄr slutpraktik, frÄn vecka 5-11.

?Tidig lÀs- och skrivlek? Pedagogers och förÀldrars tankar om lÀsning och skrivning i förskolan.

Detta Àr en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats som syftar till att undersöka en grupp förskollÀrares och en logopeds tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. I studien stÀlls frÄgor om förskollÀrarnas och logopedens tankar om flersprÄkighet och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Vidare undersöks respondenternas syn pÄ modersmÄlstrÀning, att arbeta integrerat med flersprÄkig personal, samt deras tankar bakom strategierna för deras metodval i arbetet med barn som har flera sprÄk och barn som har flera sprÄk och en sprÄkstörning. Studien grundar sig pÄ intervjuer med sex förskollÀrare och en intervju med en logoped. Resultatet visar att flersprÄkighet ses bÄde som en resurs och som ett hinder av förskollÀrarna.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader som finns, mellan tvÄ förskolor, i hur pojkar och flickor tÀnker om leken. Den ena förskolan hade som fokus att arbeta med sprÄk och matematik pÄ ett lekfullt sÀtt, den andra förskolan anvÀnde i sitt arbete en medveten genuspedagogik. I studien har barns upplevelser och tankar varit den centrala utgÄngspunkten och behandlats som det korrekta. Vi valde kvalitativ intervju som metod och genomförde intervjuerna pÄ de tvÄ olika förskolorna vid fyra tillfÀllen. Underintervjuerna anvÀndes en diktafon.

MĂ„let med studien Ă€r att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus Ă€r ungdomar i 13-15 Ă„rs Ă„lder dĂ€r jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lĂ€rare i skolan) och depressiva symptom. För Ă€ndamĂ„letanvĂ€nds data frĂ„n en pĂ„gĂ„ende studie vid Örebro Universitet omvĂ€lmĂ„ende bland Ă„rskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvĂ€rsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieĂ€r att för att pĂ„verka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sĂ€tt som ungdomar ser pĂ„ sig sjĂ€lva och sin omvĂ€rld..

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur en grundskola, med lÄg andel behöriga elever till gymnasiet Äret innan detta arbete startade, organiserar de pedagogiska insatserna i skolÄr 9 till elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag valde att genomföra en kvalitativ studie dÀr jag intervjuade fyra mentorer och tvÄ specialpedagoger pÄ en grundskola. IntervjufrÄgorna var baserade pÄ mina forskningsfrÄgor och jag ville ta del av informanternas personliga Äsikter. Resultatet av min studie visar att mentorernas förmÄga att anpassa undervisningen till elevernas olika behov och förutsÀttningar mÄnga gÄnger var bristfÀlliga. De intervjuade lÀrarna formade bilden av en elev i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn diagnos eller problembeskrivning och de specialpedagogiska insatserna dominerades av individfokusering och ett exkluderande arbetssÀtt.

Arbetet handlar om fyra - femÄriga barns tankar om skriftsprÄket. Vi lyfter fram vikten av att förstÄ och stödja barnens intresse för skriftsprÄket. Forskning visar pÄ att barn i denna Älder har ett intresse av att skriva och ofta kan lÀra sig att skriva. I teoridelen tar vi upp olika teorier om hur man lÀr sig sprÄket. BÄde det kognitiva perspektivet och det sociokulturella perspektivet.

Jag har upplevt under mina tidigare verksamhetsförlagda utbildningsperioder (VFU) att hallen Àr ett rum pÄ förskolan som inte anvÀnds sÄ aktivt, mer Àn till pÄ- och avklÀdning. För att fÄ en klar bild av anvÀndandet av hallen, gjorde jag en enkÀtundersökning med pedagoger pÄ tre olika avdelningar. För att styrka pedagogernas tankar gjorde jag Àven observationer pÄ en av förskolorna. Den insamlade empirin analyserades ur ett kvalitativt synsÀtt och resultatet presenterades ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet delades in i kapitel utifrÄn vad jag observerat och vad pedagogerna har svarat i enkÀten.

Denna kvalitativa fallstudie utgÄr frÄn det teoretiska ramverket om teorin och metoden 'de förtrycktas teater'. Augusto Boal formade 'de förtrycktas teater' utifrÄn tanken om att teatern skulle vara ett vapen för folket i förÀndring av samhÀllets strukturer och normer. Teorin och metoden appliceras pÄ fallet; Antanas Mockus teatrala aktioner för förÀndring i Bogotå. FrÄgestÀllningen gÀller Hur teater kan fungera som metod för att skapa samhÀllsförÀndring? och PÄ vilket sÀtt Antanas Mockus har anvÀnt 'de förtrycktas teater' i sitt arbete för samhÀllsförÀndring i Bogotå? Resultatet nÄr en diskussion om att deltagande Àr vitalt i skapandet av samhÀllsförÀndring och det specifikt genom teater som metod.